Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1461-1462 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muskelsjukdomar, med. - Muskelströmmar, fysiol. Se Djurelektricitet - Muskelton, fysiol. Se Muskelljud - Muskeltrådar, anat. Se Muskler - Muskelverkan, fysiol. - Muskelvärme, fysiol. Se Muskelsrbete och Muskler - Muskelägghvitkroppar, anat. Se Muskler - Musketerare l. Musketör, den med muskör beväpnade infanteristen - Musketör. Se Musketerare - Musk-kila, sjöv., en träklubba - Muskiter, zool. Se Stickmyggor - Muskler

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(myitis, äfven, ehuru oegentligt, myositis). Denna
lokaliserar sig då vanligast i den muskeltrådarna
omgifvande bindväfven. Resultatet blir ansvällningar,
ömmande, mer eller mindre hårda knölar inom
muskeln, s. k. myiter, som utgöra det objektiva
undersökningsresultatet vid den vanliga sjukdomen
muskelreumatism. Ett godt botemedel för
dessa reumatiska muskelansvällningar, hvilka kunna
förekomma inom nästan alla muskelgrupper, är
massage och antireumatiska läkemedel (salicylsyrepreparat
etc.). Vid hastig spänning kunna musklerna
stundom brista (muskelruptur), såsom
vid s. k. ryggskott (se d. o.), hjärtbristning
(ruptura cordis) och lifmoderbristning (ruptura uteri).
Muskeln kan vid ansträngning äfven råka i krampaktig
sammandragning (sendrag), då en frivillig
muskel mot ens vilja spontant sammandrar sig
och en stund förblir kontraherad. En lindrig
knådning brukar snart hafva sendragskrampen. En
längre ihållande kramp hos en muskel kallas
kontraktur (se d. o.) och beror på en ihållande
central eller periferisk retning. Såväl kramp som
inflammation och andra muskelsjukdomar ge anledning
till smärta eller neuralgi i muskeln (myalgi).
Nybildning eller svulster af muskelsubstans (myom)
förekommer dels i muskler, dels i andra väfnader,
ofta jämte bildning af hård bindväf (fibromyom).
Äfven en specifik syfilitisk nybildning (gumma, se
d. o.) förekommer i muskler. – Bland parasiter i
muskler är trikinen den viktigaste.
F. B. (I. H.)

Muskelströmmar, fysiol., såsom muskelns
hviloström, muskelns aktionsström.
Se Djurelektricitet.

Muskelton, fysiol. Se Muskelljud.

Muskeltrådar, anat. Se Muskler, sp. 1463.

Muskelverkan, fysiol. För att åskådliggöra en
skelett-muskels verkan har man betjänat sig af
häfstången som modell. Vid en böjning i armbågsleden
tänker man sig sålunda öfverarmen fixerad och
underarmen röra sig. Nu förhåller det sig
emellertid så, att en muskel, som åstadkommer en
böjning i armbågsleden, verkar såväl på öfverarmen
som på underarmen. Man åskådliggör detta bäst
genom att framställa den ifrågavarande muskelns
verkan i form af två kraftpar, det ena vridande
öfverarmen, det andra underarmen. Kraftparen
erhållas genom muskelns dragning å sitt ursprung,
resp. fäste, kombinerad med mottrycket i själfva
ledgången. En konsekvent tillämpning af detta
åskådningssätt har O. Fischer genomfört vid
sina undersökningar af de särskilda kroppssegmentens
rörelser.
J. E. J–n.

Muskelvärme, fysiol. Se Muskelarbete
och Muskler, sp. 1466.

Muskelägghvitkroppar, anat. Se Muskler.

Musketerare med musköt och ”gaffel”, 1600-talet.

Musketerare [hårdt k] l. Musketör (ty.
musketier, af fr. mousquetaire), fordom benämning
på den med musköt väpnade infanteristen. Omkr.
1520 hade musköten i kejsar Karl V:s armé och
något senare äfven i andra arméer ersatt
hakebössan, och musketerarnas antal blef snart lika med
pikenerarnas (det med pik väpnade manskapet).
Musketerarna hade i striden sin plats i hörnen af
de af pikenerarna bildade fyrkanterna eller framför
pikenerarna. Då man grep till de blanka vapnen,
intogo de dock sin plats bakom pikenerarna. Gustaf II
Adolf ökade musketerarnas antal till 2/3 af hela
infanteristyrkan och ställde dem i samlade
afdelningar, blandade med pikenerarafdelningarna, så
att de båda slagen på lämpligt sätt kunde
samverka. Då omkr. 1700 piken bortlades och musköten småningom utbyttes
mot geväret med bajonett, bortlades äfven benämningen musketerare. Namnet
bibehölls emellertid i preussiska armén för att beteckna linjeinfanterister
och nyttjas ännu vid infanteriregementenas 1:a och 2:a bataljoner, dock ej vid
gardes-, grenadjär- och fysiljärregementen. – Musketörer kallades jämväl det
med musköter väpnade samt beridna adliga lifgarde af ett kompanis storlek, som
1622 uppsattes af Ludvig XIII i Frankrike.
Det upplöstes ett par gånger mot slutet af
1700-talet, men återupprättades och försvann för alltid
1815.
C. O. N.

Musketör. Se Musketerare.

Mus-kila, sjöv., en större träklubba, som sjömän
begagna vid tacklingsarbeten.
L. H.*

Muskiter [hårdt k], zool. Se Stickmyggor.

Fig. 1. Skelett af en arm med en böjmuskel för armbågsleden: 1 skulderblad, 2 öfverarm, 3 underarm, 4 hand, 5 böjmuskel.

Muskler (lat. musculi), anat. och fysiol.,
anatomiskt och fysiologiskt bestämda partier af den röda,
trådiga massa i djurs och människors kroppar, som
i dagligt tal benämnes kött. Detta bildar
nämligen ej en enda likartad massa, hvari det ena
stycket omedelbart öfvergår i det andra, utan större
eller mindre delar, af bestämda former och
utsträckning samt med typiskt förlopp af sina trådar,
äro däri skilda från hvarandra genom mer eller
mindre fetthaltig bindväf, i hvilken löpa blodkärl,
lymfkärl och nerver. En sådan större eller mindre
del med likartadt trådförlopp eller sammanhängande
med samma sena kallas muskel. Musklernas
viktigaste fysiologiska betydelse ligger däri, att de
kunna sammandragas, förkortas i trådarnas
längdriktning samt, då de förena med sina ändar olika,
med hvarandra i ledande förbindelse stående
skelettdelar, genom sin kontraktion

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>