- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1465-1466

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muskler - Muskogee, stad i staten Oklahoma - Muskoki, nordamerikansk indianstam - Muskologi. Se Muscologi - Muskon, kem.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som låter intensivt färga sig. Detta muskelcellens
tillstånd går öfver i det tillstånd, som är återgifvet
i fig. 4 b. Muskelfibrillerna (2 å fig.) förete
tydliga tvärskifvor (vid x), som låta intensivt färga
sig på grund däraf, att de nämnda kornen afgett till
dessa skifvor sin färgbara materia, hvarigenom de
själfva afbleknat till klara ofärgbara kulor (vid
3). Tillföres muskeltråden vid detta tillstånd en
retning, svarar tråden omedelbart med en kontraktion,
hvarvid (fig. 4 c) muskelfibrillerna (vid 2)
väsentligt förkortas och förtjockas. Härvid afblekna
och svälla tvärskifvorna eller m. a. o. undergå
en fysikalisk-kemisk omsättning. Då muskeltråden
återvänder från kontraktion till tillståndet a,
förtunnas åter fibrillerna, och kornen bli åter
laddade för en ny verksamhet. — Om en muskeltråd
oaflåtligt retas till kontraktion, blir den till slut
oförmögen att vidare sammandraga sig. Härvid finner
man, att kornen äro synnerligen starkt reducerade,
och först sedan de åter antagit normala karaktärer,
kan muskeltråden ånyo funktionera. Af ofvanstående
antydningar om de morfologiska förhållandena
torde framgå, att till grund för muskeltrådens
lifsyttringar ligga ämnesomsättningar, som hänföra
sig ej allenast till muskelfibrillerna, utan äfven
till öfriga beståndsdelar i tråden, icke minst dess
kornbildningar. Som muskelcellerna l. muskeltrådarna
förete liflig ämnesomsättning, äro de äfven
synnerligen rikligt försedda med blod- och lymfkärl,
som nätformigt omspinna desamma. Rörelsenerverna
ha sina perifera ändar anordnade vid ytan af
muskeltrådarna, där de sluta i form af förgrenade
plattor inom kuddliknande förtjockningar. Det
ges emellertid i djurkroppen en annan form af
kontraktil materia, nämligen den s. k. glatta
muskelväfnaden. Denna saknar all tvärstrimmighet
och står hos ryggradsdjuren aldrig under viljans
inflytande. Den bildar muskelväfnaden t. ex. i
digestionskanalens och i blod- och lymfkärlens
väggar. (Jfr muskelbilden till art. Människan.)
E. Hgn.

Den egentliga muskelsubstansen utgöres
till väsentlig del af ägghvitekroppar. Två af
dessa, myosin och myogen, koagulera vid muskelns
afdöende, en process, som är orsaken till den
s. k. likstelheten (se Död, sp. 1212). Ang. öfriga
beståndsdelar se Glykogen, Köttbaser, Köttextrakt och
Köttmjölksyra. Musklerna utmärkas för en betydande
tänjbarhet. — Vid belastning och aflastning förete
de det fenomen, som kallas elastisk efterverkan
(se Elasticitet, sp. 152). Tänjningen är
ej proportionell mot belastningen, såsom fallet är
exempelvis med ståltråd, utan tänjbarheten aftar
med tilltagande belastning. I kroppen befinna sig
musklerna i allmänhet i tänjning, d. v. s. sträckta
mellan sina fästepunkter å skelettdelarna. Man
urskiljer två verksamhetsformer hos en muskel:
enkel muskelryckning och ihållande sammandragning,
tetanus. Den förra utlöses experimentellt genom
ett momentant retmedel, såsom ett induktionsslag,
öppnandet eller slutandet af en konstant ström genom
muskeln eller den nerv, som går till densamma. Tetanus
erhålles genom upprepade retningar, som följa tätt
på hvarandra. I själfva verket kan den ihållande
muskelsammandragningen betraktas som en summation af
flera enkla muskelryckningar, som följa så tätt på
hvarandra, att muskeln ej hinner uttänjas mellan
dem. En vanlig s. k. frivillig l. spontan
muskelsammandragning
är närmast att jämställa med
en tetanus, utlöst genom det naturliga retmedlet,
nervimpulser, som ledas till muskeln genom dess
nerv. Den enkla muskelryckningen ter sig som en
mer eller mindre hastigt öfvergående förkortning
af muskeln eller tillväxt af spänningen i densamma
(jfr Myograf). Emellan retningsögonblicket och
sammandragningens början förflyter en viss tid,
den s. k. latenstiden, för människomuskler,
omkr. 0,003 sek. Ryckningen kan sägas vara ett
uttryck för en retningsprocess, som förlöper
i de särskilda muskelelementen (se ofvan),
börjande vid retningsstället och som en våg
fortskridande från det ena elementet till det
andra i muskeltrådarnas riktning med en hastighet,
som för människomuskler uppgår till omkr. 10 m. i
sekunden. Om processens natur kan man endast säga,
att det är en kemisk sönderdelning, hvilket framgår
bl. a. däraf, att kroppens kolsyreproduktion och
syreförbrukning ökas vid muskelarbete. Vid denna
process undergå de särskilda muskelelementen
en formförändring, förkortning i muskeltrådens
riktning och motsvarande förtjockning. Utom dessa med
mikroskopet iakttagbara förändringar kan man påvisa
ett elektriskt fenomen, den s. k. aktionsströmmen
(se Djurelektricitet), som närmast kan karakteriseras
som en negativitetsvåg, hvilken genomlöper muskeln
omedelbart före kontraktionsvågen. Tillika eger
en värmeutveckling rum. Från energetisk synpunkt
kan muskelryckningen betraktas som en omsättning
af kemisk (potentiell) energi i mekaniskt arbete
och värme. Ang. muskelns betydelse som motor se
Muskelarbete. Jfr Muskelrörelser. — Den s. k. glatta
muskelväfnaden (se ofvan) afviker i flera afseenden
från den tvärstrimmiga. Retningsprocessen förlöper
betydligt långsammare. Vid belastning ej allenast
tänjas de glatta muskeltrådarna, utan förskjutas
tillika, så att deras antal i tvärsnittet aftar.
J. E. J-n.

Muskogee [maskSu’gi], stad i nordamerikanska
staten Oklahoma, 9 km. s. om Arkansas river. 25,278
inv. (1910). Spaulding institute (metodisternas)
och det katolska Nazareth institute samt, i
Bacone (3,5 km. i n. ö.), Indian university
(1884, baptisternas). M. är medelpunkt i
ett jordbruksdistrikt, där bl. a. bomull
odlas i stor skala och som dessutom har
petroleumkällor. Det grundlades 1870 som centrum
i Indianterritoriet och blef stad 1898.
J. F. N.

Muskoki, nordamerikansk indianstam, var den
största och mäktigaste stammen bland apalacherna
(se d. o.). Muskoki delades i två grenar,
en nordlig, creek (se d. o.), och en sydlig,
seminoler (se d. o.). Dessutom räknas ofta dit
äfven frändefolken choctaws och chickasaws.
E. Rld.

Muskologi. Se Muscologi.

Muskon [-kan], kem., en färglös, tjockflytande olja
med ketonkaraktär af sammansättningen C16 H30 O,
som utgör den luktande beståndsdelen i (äkta)
mysk. Mysk är ett af de intensivaste luktämnena;
på grund af dess muskonhalt är enligt Berthelot
redan den minimala mängden af 0,000 000 000 000 000 001
gr. kännbar. Muskon isolerades 1906 af tyska
firman Schimmel & C:o i Miltitz vid Leipzig.
H. E.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free