- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1477-1478

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Musset - Musset 2. Louis Charles Alfred de M. - Musslin. Se Muslin - Musslor, zool. - Mus-släktet, zool. Se Råttsläktet - Mussomeli, stad i italienska Caltanisetta - Mustad, Hans - Mustadfors l. Katrineholm, fabrik i Steneby socken, Älfsborgs län - Mustafa, arab, "utvald", namn på fyra turkiska sultaner - Mustafa 1. M. I. - Mustafa 2. M. II.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ögonblick, då han själf var ung. Inom hela
vitterheten är han kanske den ende skald, hvilken
detta förunnats. Han egde något af det äktaste
af det äkta, känslans inre snyftning, och hans
geni, hans storhet ligger just däri, att han
kunde göra en litteraturhistorisk sanning af sina
oförgätliga ord: "De mest förtviflade sångerna äro
de skönaste – jag känner odödliga sådana, som äro
rena snyftningar". Denna diktnings egenart (dess
inskränkande bestämningar äro brist på manlighet och
reflexion) är den lyriska uppriktigheten och det däraf
beroende intima sambandet mellan dikt och lif. Det
finnes knappast i hela världslitteraturen en skald af
M:s rang, hvars poesi är ett så omedelbart uttryck
af personliga upplefvelser och lifserfarenheter som
hans. Och alla dessa gälla en sak, kärleken – för
honom det centrala, det enda värdefulla i lifvet,
lifsförnimmelsen, som tände hans fantasi och gjorde
honom medveten om skönheten. Däraf det inkommensurabla
i hans erotiska historias psykologiska och estetiska
betydelse. George Sand är oupplösligt förbunden med
hans dikt, ty trots alla hans kärleksförbindelser
med andra är det endast en kvinnas bild, som fyller
hans lif och dikt med Eros’ tragik. M. eger äfven
betydelse för det sceniskt obundna fantasidramats
utveckling – hans dramatik skrefs för läsaren utan
tanke på, att den skulle spelas, men är ändå i hög
grad sceniskt verkningsfull –, och hans prosastils
berusande originalitet har lämnat spår efter sig
ända fram till Maeterlinck. Men det är i den lyriska
versen, hans storhet ligger. Som elegiker, d. v. s. en
skald, som under själfva lidandet eller omedelbart i
sorgestämningen därefter uttrycker sig själf, är han
en af världslitteraturens störste. Bland M:s öfriga
arbeten må nämnas berättelserna Les deux maîtresses,
L’histoire d’un merle blanc, Mimi Pinson,
komedierna
Barberine och Bettine, bägge ingående i "Comédies et
proverbes". Hans Oeuvres complètes ha utkommit på
skilda franska förlag. Till svenska äro öfversatta
"Bekännelser af ett seklets barn" (1902), "Nätterna
och andra dikter" (af A. Victorin, 1903), "Valda
berättelser" (s. å.). Uppförda på Stockholmsscener
äro "En fantasi" (1845), "Osvuret är bäst" (1867),
"Ljusstaken" (1885), "Lek ej med kärleken" (1894),
"Mariannes nycker" (1896), "Bettina" (1899),
"En dörr skall vara öppen eller stängd" (1908). –
Litt.: P. de Musset, "Biographie d’Alfred de
M." (1877), Arvède Barine, "Alfred de M." (1893),
S. Söderman, "Alfred de M." (1894), L. Lefoscade,
"Le théâtre d’Alfred de M." (1902), Sainte-Beuve,
"Portraits contemporains", "Causeries du lundi",
"Nouveaux lundis", G. Brandes, "Hovedströmninger,
V" (1882), F. Decori, "Corresp. de George Sand et
d’Alfred de M." (1904), Spoelberch de Lovenjoul
(1896), "La véritable histoire d’Elle et Lui", och
M. Clouard, "Bibliographie d’Alfred de M." (1883).
1 o. 2. S. S-n.

Musslin. Se Muslin.

Musslor (i egentlig bemärkelse), Acephala, zool.,
Bivalvler, Lamellibranchiata Blainv. (Dimya,
Acephala testacea
Cuv., Conchifera Lam.), zool. Se
Blötdjur III. Den äldre systematiken delade
musslorna i två grupper: Siphoniæ och Asiphonice,
en gruppering, hvilken, såsom ej motsvarande det
verkliga genetiska sambandet, numera öfvergifvits.
L-e.

Mus-släktet, zool. Se Råttsläktet.

Mussomeli [mosså-], stad i italienska
prov. Caltanisetta (Sicilien), 808 m. ö. h. 11,202
inv. (1901). Salt- och svafvelgrufvor.
J. F. N.

Mustad, Hans, norsk industriidkare, donator, f. 26
jan. 1837 i Vardal vid Gjövik, blef efter faderns,
Ole M:s, död (1884) ensamegare till ett af denne vid
Gjövik 1832 inrättadt valsverk och tråddrageri och
har utvecklat sin industriella verksamhet till den
största på en enda hand samlade i Norge. Han eger
där bl. a. flera mekaniska verkstäder, gjuteri,
spiksmedjor och valsverk, hästskosömfabriker,
en stor margarinfabrik; i Sverige valsverk, spik-,
hästskosöm- och margarinfabriker samt sågverk med låd-
och tunnfabrik, alla vid Mustadfors i Dalsland och
i Mölndal; i Frankrike hästskosömfabrik och mekanisk
verkstad samt i Spanien, Tyskland, Böhmen och England
betydande hästskosömfabriker, så att M. är antagligen
världens störste fabrikant af hästskosöm. Han
sysselsätter inalles omkr. 5,000 arbetare. Bland M:s
många donationer märkes "H. M. og hustrus legat"
1910, med ett grundkapital af 100,000 kr., till
tuberkulosens bekämpande i Norge.
K. V. H.

Mustadfors l. Katrineholm, hästskosömfabrik i Steneby
socken på Dal, Älfsborgs län, vid Dalslands kanal,
tillhörig det 1904 (med ett aktiekapital af 1,6
mill. kr.) bildade A.-b. O. Mustad & son (se Mustad, H.)
och anlagd 1899. Tax.-v. 140,000 kr., 1/16 mtl
jordbruksfastighet 2,300 kr. (1911). Katrineholm
var förr en till Baldersnäs hörande kvarn och såg
och kallas så än i tax.-längderna.

Mustafa [mo’stafa], arab. "utvald", namn på fyra
turkiska sultaner. 1. M. I, Muhammed III:s son, följde
sin broder Ahmed I på tronen (nov. 1617) på grund
af dennes förordnande, med anledning af hans son
Osmans minderårighet, hvarigenom för första gången
den förut gällande förstfödslorätten upphäfdes till
förmån för äldste anförvanten inom det ottomanska
kejsarhuset. Genom fjorton års fångenskap i harem
förslöad ända till svagsinthet, var han nära att af
idel tanklöshet ådraga sig ett krig med Frankrike,
men störtades efter tre månaders regering genom
en palatsrevolution, som satte den fjortonårige
Osman II på tronen. Sedan denne mördats, i maj 1622,
blef M. åter sultan, men afsattes 1623 och blef 1639
strypt på befallning af sin brorson och efterträdare
Murad IV. – 2. M. II, Muhammed IV:s son, följde i
febr. 1695 sin farbroder Ahmed II på tronen. Han var
en duglig och kraftig regent samt hade i början stora
framgångar i den ständiga striden mot de europeiska
grannstaterna. Han slog österrikarna vid Lugos
(sept. 1695), tvang ryssarna att upphäfva belägringen
af Azov (okt. s. å.) och tillfogade österrikarna
under August den starke af Sachsen ett nytt kännbart
nederlag vid Olasch (aug. 1696). Efter det blodiga
nederlaget vid Zenta (sept. 1697), som prins Eugen
af Savojen tillfogade honom, måste M. själf fly och
tvangs efter fortsatta olyckliga strider till den
ödesdigra freden i Karlowitz (jan. 1699), som för
alltid bröt Turkiets öfvermakt i sydöstra Europa
(se Karlowitz). I rikets inre förvaltning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free