- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1497-1498

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Müffling, Friedrich Karl Ferdinand von - Mygale, zool. Se Fågelspindlar - Mygdonia, landskap i det forna Macedonien - Mügeln - Mügeln 1. (M. bei Leipzig) Stad i sachiska Leipzig - Mügeln 2. (M. bei Pirna) Landskommun i sachiska Dresden - Myggblomster, bot. Se Malaxis - Mügge, Theodor - Müggelsee, sjöliknand utvidgning af Spree - Myggenes, en af Färöarna - Myggor, zool. - Müglin, H. von. Se Heinrich, tyska medeltidsskalder 8. - Müglitz, stad i Mähren - Mühlau, förstad. Se Mannheim - Mühlbach, Louise, pseud. för Klars Mundt - Mühlbacher, Engelbert - Mühlberg - Mühlberg 1. (M. an der Elbe) Stad i preussiska Merseburg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Müffling, Friedrich Karl Ferdinand von, friherre,
preussisk militär, f. 1775 i Halle, d. 1851 i Erfurt,
blef 1813 generalkvartermästare vid schlesiska armén
och efter de allierades intåg i Paris generalstabschef
först hos kommenderande generalen Barclay de Tolly,
sedermera vid den armé, som kvarlämnades vid nedre
Rhen under Kleist. Under 1815 års fälttåg sändes
han som befullmäktigad till Wellingtons högkvarter,
var efter den andra inmarschen i Paris guvernör där
i 4 1/2 månader samt stannade därefter till 1818
vid ockupationsarmén under Wellington. 1821 blef
M. chef för preussiska generalstaben, hvilken han gaf
den organisation, som den i väsentliga delar ännu
eger. 1829 hade han i uppdrag att i Konstantinopel
göra Turkiet böjdt för fred med Ryssland och fick
s. å. generalkommandot i Münster. 1838 utnämndes M.
till guvernör i Berlin och president i statsrådet
samt erhöll vid afskedstagandet, 1847,
generalfältmarskalks värdighet. Under märket C. v. W(eis;
Weis var ett familjens äldre namn) utgaf M. på 1810-
och 1820-talen flera arbeten rörande fälttågen 1813–15.
Hans memoarer,
Aus meinem leben
(1851; 2:a uppl. 1853), brista i ärlighet. På det
topografiska området var M. särskildt verksam och
sökte utbilda den lehmannska metoden (se d. o.)
genom ett mera minutiöst användande af åtskilliga
konventionella schatteringsstreck, men denna s. k.
müfflingska skala förblef icke länge i
allmännare bruk.

(C. O. N.)

Mygale, zool. Se Fågelspindlar.

Mygdonia, landskap i det forna Macedonien och i Mesopotamien.

Mügeln. 1. (M. bei Leipzig) Stad i sachsiska
kretsen Leipzig. 3,076 inv. (1905). Porslins- och
annan industri. – 2. (M. bei Pirna) Landskommun i
sachsiska kretsen Dresden, vid Müglitz’ inflöde
i Elbe. 6,516 inv. (1905). Mångsidig industri.

1–2. J. F. N.

Myggblomster, bot. Se Malaxis.

Mügge, Theodor, tysk författare, f. 1806
i Berlin, d. där 1861, verkade som tidningsman i
liberala blad och vardt därunder utsatt för flera
polisåtgärder till följd af sina frimodiga uttalanden
i politik. M. är en af de förste tyske författare,
som för sina landsmän sökt skildra tjusningen i
det nordiska landskapet. Hans reseskildringar från
de skandinaviska länderna visa en viss kännedom
om geografiska och etnografiska förhållanden
jämte politisk sakkunskap, men äro dock i mycket
otillförlitliga. Bäst äro
Skizzen aus dem Norden (2 bd, 1844),
Schweden im jahre 1843 (2 bd, 1845; "Sverige 1843–44", 1845) och
Nordisches bilderbuch (1858; 3:e uppl. 1862).
M. skref äfven med mycken framgång romaner, bl. a.
Toussaint (1840),
Der vogt von Sylt (1851),
Afraja (1854; svensk öfv. 1856),
hvars handling försiggår i norska lappmarken, och
Erich Randal (1856; "Erik Randal", 1856–57),
med ämne från finska kriget 1808–09. En viss tendens
mot ämbetsmän och förtryck präglar ofta hans verk. Hans
romaner utgåfvos samlade 1862–67, i 33 bd. Bland hans
novellsamlingar framstår
Leben und lieben in Norwegen (1858).

Müggelsee [-ṡe], sjöliknande utvidgning af Spree,
prov. Brandenburg i Preussen, ö. om staden Köpenick,
32 m. ö. h., 8,6 kvkm., inberäknad den sydligare,
genom holmar afsöndrade Kleiner M.
Vid dess norra strand ligger Berlins vattenverk.

Myggenes, den västligaste af Färöarna, 10,3
kvkm. Omkr. 140 inv. Den är brant och otillgänglig
(högsta punkten 560 m. ö. h.) samt märkvärdig för
en egendomlig basaltformation, den s. k. "Förstenade
skogen", och har lager af stenkol.

Myggor, zool. Ordet användes i olika bemärkelser
och med olika omfattning: A. Nemocera, en af de
grupper (jämte Brachycera), i hvilka underordningen
Orthorapha bland tvåvingarna indelas. Från gruppen
Brachycera (flugor) skiljer sig Nemocera genom
långa, mer än 6-ledade pannspröt, vanligen långsmala
vingar och långa, spensliga ben. – B. Eucephala,
underafdelning (jämte harkrankar och gallmyggor)
af ofvannämnda grupp, Nemocera. Från harkrankarna
skiljer sig afdelningen Eucephala genom saknaden
af V-formad tvärintryckning på ryggen mellan
vingarna samt från gallmyggorna genom sina
talrika vingribbor. De viktigaste hithörande
familjerna äro egentliga myggor (se Stickmyggor),
fjärilsmyggor (se d. o.), fjädermyggor (se d. o.),
fönstermyggor (se d. o.), hårmyggor (se d. o.), knott
(se d. o.) samt svampmyggor (se d. o.). Jfr äfven
Flugmyggor, där en något afvikande familjeindelning
omnämnts. – C. Culicidæ, fam. Egentliga myggor
l. Stickmyggor (se d. o.). – Ang. gula feberns mygga,
Stegomyia fasciata, se Gula febern. Malariamyggan,
Anopheles maculipennis, omtalas i art. Bakteriologi,
sp. 731, och i art. Stickmyggor.

G. A–z.

Müglin, H. von. Se Heinrich, tyska medeltidsskalder 8.

Müglitz (tjech. Mohelnice), stad i Mähren, vid
March. 4,213 inv. (1905). Tillverkning af socker,
stärkelse, elektricitetsmaskiner, läder m. m.

J. F. N.

Mühlau, förstad. Se Mannheim, sp. 799.

Mühlbach (ung. Szászsebes, rum. Sabesin), stad i
Siebenbürgen, komitatet Hermannstadt, på båda sidor
om floden M. (Sebes). 7,770 inv. (1900). Evangeliskt
gymnasium. Ångsågar, järnverk.

J. F. N.

Mühlbach, Louise, pseudonym för den tyska romanförfattarinnan Klara Mundt.

Mühlbacher, Engelbert, österrikisk historiker,
f. 1843 i Gresten, Nedre Österrike, d. 1903 i Wien,
arbetade sedan 1874 under Sickels ledning vid Institut
für österreichische geschichtsforschung, blef 1881
e. o. och 1896 ord. professor vid Wiens universitet
i medeltidshistoria och historiska hjälpvetenskaper
samt ledde från 1896 efter Sickel det ofvan nämnda
institutets verksamhet. M:s specialfack var den
karolingiska tidens historia. Han utgaf "Regesta
imperii" för denna tidsperiod (2 bd, 1880–89,
ny uppl. 1899–1904) och bd 1 af de karolingiska
urkunderna (1903) i "Monumenta Germaniæ historica"
samt skref en sammanfattande
Deutsche geschichte unter den Karolingern (1896; i samlingsverket "Bibliothek deutscher geschichte")
och ett stort antal smärre uppsatser bl. a. i
ofvannämnda instituts af honom redigerade "Mitteilungen".

Mühlberg. 1. (M. an der Elbe) Stad i preussiska
reg.-omr. Merseburg (Sachsen), på högra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free