Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 9-10 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - My lady [mailei'di, milei'di], eng. - Mylai (lat. M«ylæ). Se Milazzo - Mylasa - Mylau - Mülhausen (M. in Elsass, fr. Mulhouse) - Mülheim [-hajm]. - Myliobatidæ, zool. Se Örnrockor - Mylitta, Herodotos' benämning på den babyloniska kärleksgudinnan. Se Astarte och Istar. - Mylitta, bot. Se Sclerotium - Mylius, Otfried - Mylius-Erichsen, Ludvig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

My lady [mäiléYdi, miléYdi], eng., tilltalsord till
en lady (se d. o.): nådig fru (fröken); nådig frun
(fröken), hennes nåd.

Mylai (lat. Mylæ). Se Milazzo.

Mylasa, de kariske furstarnas residens,
till dess Mausolos (se Mausoleum) flyttade
det till Halikarnassos. M. låg på en liten
kustslätt innanför Mendelia- (1. Asin-)viken
och kallas än i dag af turkarna Milas,
af grekerna Melisos. 11 km. nordligare
ligger Labranda, som hade ett berömdt Zeustempel.
J. F. N.

Mylau, stad i konungariket Sachsen,
kretsen Zwickau, vid Hvita Elsters biflod
Göltzsch. 7,898 inv. (1905). Textilindustri.
J. F. N.

Mülhausen (M. in Elsass, fr. Mulhouse), kretsstad
och förnämsta industristaden i Elsass-Lothringen,
ligger 15 km. v. om Rhen, 30 km. n. v. om Basel,
i reg.-omr. Oberelsass, vid Ill, Rhen-Rhône-kanalen
och järnvägen emellan Strassburg och Basel, som där
utsänder en bibana till Belfort (Paris). M. består
af gamla staden, på en af Ills armar bildad ö, med
ett 1552 uppfördt rådhus


Rådhuset i Mülhausen.

(se fig.), nya staden (s. därom vid kanalen), i hvars
midt ligger börstorget, omgifvet af eleganta hus,
samt arbetarstaden (i n. ö.), grundlagd 1853 af M:s
dåvarande mär, Jean Dollfus. Den sistnämnda består
af omkr. 1,200 l- och 2-våningsbyggnader, som äro
omgifna af trädgårdar och kunna mot regelbundna
afbetalningar bli arbetarnas egendom. För arbetarna
finnas spisningslokaler, konsumtionsföreningar,
läsrum, bad- och tvättinrättningar, en
försörjningsinrättning, ett 1825 inrättadt
industrisällskap (Société industrielle), som
bl. a. eger en mönstersamling (industrimuseum)
af alla länders industriprodukter. Fabrikerna
ligga dels i staden, dels, och till större delen,
emellan staden samt den v. därom belägna byn
Dornach, dels i Dornach själf. Främst bland
fabrikerna stå bomullsspinnerierna, väfverierna och
kattuntryckerierna. Därjämte finnas fyra större
maskinfabriker samt tillverkas linneväfnader,
kläde, marokäng och annat läder, handskar, tvål,
kemiska produkter, symaskiner, cement, repslagerivaror
m. m. Stadens industriella utveckling daterar sig från
1746, då tre borgare i M., S. Köchlin, J. J. Schmalzer
och J. H. Dollfus, införde tillverkningen af tryckta
bomullstyger, s. k. indiennes. Staden hade 1821 endast
13,027 inv., 1885 däremot 69,620 och 1910 95,041 inv.,
till större delen katoliker. M. har ett gymnasium,
en högre realskola, konstmuseum, textilskola,
kemisk skola, maskinbyggnadsskola, konstslöjdskola
för flickor och zoologisk trädgård. M. nämnes
redan 717 och blef 1273 fri riksstad. 1446-1798
var det förenadt med Edsförbundet. Sistnämnda år
sökte staden af handelspolitiska skäl förening
med Frankrike, från hvilket den skildes 1871.
(J. F. N.)

Mülheim [-hajm]. 1. (M. am Rhein)
Stad (stadskrets) i preussiska reg.-omr. Köln
(Rhen-provinsen), på högra stranden af Rhen, snedt
emot Köln, vid järnvägslinjen Berlin-Köln. 53,425
inv. (1910). Gymnasium och realskola. M:s industri
är mycket liflig och omfattar järntråds- och
kabeltillverkning, fabrikation af siden och sammet,
af segelduk, kemikalier, tobaksvaror, maskinremmar
m. m. Det har äfven skeppsvarf, ett valsverk,
järngjuteri, ångsågar och ångkvarnar. - I M. finnes en
"schwedengrab", där 300 svenska ryttare, som fallit 21
febr. 1632, ligga begrafna. En minnestafla är uppsatt
på platsen. - 2. (M. an der Ruhr) Stad (stadskrets)
i preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen),
vid Ruhr. 112,580 inv. (1910). Gymnasium
och realskola. Viktig järnvägsknut med 6
bangårdar. Storartad tackjärns-, rör- och
maskintillverkning, läderindustri, glashyttor,
pappers- och tobaksfabriker, stora stenkolsgrufvor
samt liflig sjöfart på Ruhr och Rhen. Det
är en af Tysklands hastigast framåtgående
städer (det hade 1880 endast 20,420 inv.).
l o. 2. J. F. N.

Myliobaidæ, zool Se Örnrockor.

Mylitta, Herodotos’ benämning på den babyloniska
kärleksgudinnan. Se Astarte och Ištar.

Mylitta, bot. Se Sclerotium.

Mylius, Otfried, pseudonym för tyske författaren
Karl Müller (se denne, sp. 29).


Mylius-Erichsen, Ludvig, dansk författare,
polarfarare, f. 15 jan. 1872 i Viborg,
d. 25 nov. 1907, blef 1895 student samt skref
bl. a. skådespelet Tatere (1898), en samling
berättelser, Vestjyder (1900) och Den jydske
hede för og nu (1903) m. m 1902-04 deltog han i den
"litterära" Grönlandsexpeditionen längs Grönlands
västkust (tills, med målaren grefve H. Moltke och
författaren K. Rasmussen), hvarunder expeditionen
bl. a. drog med hundslädar från den nordligaste
danska kolonien till Kap York öfver den isfyllda
och svårtillgängliga Melville bay och tillbragte
vintern 1903-04 tillsammans med eskimåerna vid Kap
York. Den hemförde ett rikt material för bedömande
af den äkta eskimåstammen. Färden beskrefs af M. och
Moltke i Grönland. Illustreret skildring (1906). För
undersökandet af den ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>