Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 25-26 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Müller, Karl Otfried - Müller, Julius - Müller, Johannes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken M. redan visar sig kunna ur till hälften
utplånade spår i myt och häfd frammana dragen af en
folkstams såväl egendomligheter som samhörighet med
andra. Vidare följde två afdelningar Geschichten
hellenischer stämme und städte: I. Orchomenos und
die minyer (1820; 2:a uppl. 1844), 17. Die dorier
(1824; 2:a uppl. 1844).

Efter en banbrytande skrift,
Prolegomena zu einer wissenschaftlichen mythologie
(1825), där han framhöll vikten af att mera, än
dittills varit förhållandet, uppmärksamma mytens
historiska underlag och utbredningsgång, samt
en afh. öfver macedonierna (s. å.) och det af
preussiska vet. akad. prisbelönta, men i mycket
förfelade arbetet Die etrusker (1828; ny uppl.,
bearb, af W. Deecke, 1877) utgaf M. vidare det
innehållsrika verket Handbuch der archäologie der
kunst (1830; 3:e uppl., med tillsatser af Welcker,
1848; en 4:e, oförändrad, uppl. 1878), det första
systematiska arbete i sitt slag, hvars brukbarhet
sedan 1832 ökades genom det af K. Oesterley tecknade
och raderade bildverket "Denkmäler der alten kunst",
för hvilket M. till sin död ombesörjde urvalet och
anordningen. Bland M:s skrifter må ytterligare nämnas
Geschichte der griechischen litteratur bis auf das
zeitalter Alexanders (l:a delen utg. på eng. 1840;
det hela i 2 dlr efter manuskriptet 1841; 4:e uppl.,
med bearbetning och komplettering af E. Heitz, 1882
-84), i hvilket arbete dock endast poesiens historia
blifvit utförd för hela den angifna tiden. M:s
konst-arkeologiska arbeten utgåfvos 1872-73 samlade i
5 bd (i Calvarys "Philologische und archäologische
bibliothek"). Litt. bl. a. F. Ranke, ."K. O. M. Ein
lebensbild" (1870), R. Förster, "O. M. Reden"
(1897) samt O. och E. Kern, "C. O. M. Lebensbild
in briefen" (1908). - En broder till M., Eduard
M. (f. 1804, d. 1875), prorektor vid gymnasiet i
Liegnitz 1841-53 och direktor där 1853-69, utgaf
flera af M:s arbeten och skref själf Geschichte der
theorie der kunst bei den alten (2 bd, 1834-37).
(J. C.)

Müller, Julius, tysk protestantisk teolog, f. 10 april
1801, d. 1878 i Halle, blef universitetspredikant
i Göttingen 1831, professor i dogmatik i Marburg
1834 samt i Halle 1839. Bland hans dogmatiska
arbeten märkes främst Die christliche lehre von
der sünde (1839; 6:e uppl. 1878), särskildt bekant
genom sitt häfdande af läran om ett människans
förtidliga, "intelligibla", syndafall. Därjämte
må nämnas Gesainmelte dogmatische abhandlungen
(1870). I sin ungdom hade M. ifrigt uppträdt mot
den preussiska unionspolitiken, i hvilken han, i
dess dåvarande form, såg ett statens oberättigade
ingrepp i kyrkans inre angelägenheter. Men i sin,
främst af Neander påverkade, teologiska åskådning stod
han unionsriktningen nära. Och sedan under Fredrik
Vilhelm IV en omläggning skett i principerna för
unionssträfvandena, blef M.
en af dessas inflytelserikaste förkämpar. Han deltog
i generalsynoden 1846 och utgaf till unionens försvar
Die erste generalsynode der evangelischen landeskirche
Preussens und die kirchlichen bekenntnisse (1847)
och Die evangelische union, ihr wesen und ihr
göttliches recht (1854). G. R-l. (E. Bg.)


Müller,
Johannes, tysk biolog, f. 14 juli 1801 i Koblenz,
d. 28 april 1858 i Berlin, blef 1823 med. doktor i
Bonn, 1826 e. o. och 1830 ord. professor där samt
utnämndes 1833 till professor i anatomi och fysiologi
i Berlin. Med häpnadsväckande kraft och uthållighet
utförde M. inom snart sagdt alla grenar af biologien
arbeten af stor betydelse. Hans första större skrift
var Zur vergleichenden physiologie des gesichtssinnes
(1826), som följdes af Ueber die phantastischen
gesichtsersclieinungen (s. å.). Den förra af
dessa innehåller en mängd viktiga sakförhållanden
ang. seendet. Därjämte uttalades i densamma första
gången läran om sinnesnervernas specifika energi,
hvilken lära alltsedan varit en af hörnstenarna
för vår uppfattning af sinnesförnimmelserna. De
starka ansträngningar, som de i dessa arbeten
nedlagda subjektiva undersökningarna fordrat,
framkallade emellertid hos M. en svår sjukdom. Efter
sitt tillfrisknande öfvergaf han h. o. h. detta
undersökningsområde och egnade sig i stället
dels åt andra grenar af fysiologien, dels åt
morfologien. Under de få år han därefter vistades i
Bonn offentliggjorde han bl. a. Bildungsgeschichte
der genitalien (1830), De glandularum secernentium
structura penitiori earumque prima formatione (s. å.),
experimentella bevis för riktigheten af Magendies
(Bells) lag samt undersökningar öfver blodet och
chylus. Kort efter sin förflyttning till Berlin
öfvertog M. efter Meckels död (1833) ledningen af
"Archiv für anatomie und physiologie", hvilken
han innehade till sin död. Med outtröttlig ifver
skötte han den mångsidiga undervisning, som ålåg
honom, och med sällsynt förmåga förstod han att
till sig draga unga begåfvade män, som under hans
ledning utbildades till forskare af första rang
(Helmholtz, Schwann, Du Bois-Reymond, Brücke,
Hæckel, Virchow, Henle m. fl.). Dessutom vinnlade
han sig med största omsorg om utvecklingen af det
anatomiska museum, hvars direktör han var. Trots denna
omfattande verksamhet fick han tid öfrig att utsända
det ena viktiga arbetet efter det andra. Af dessa
bör främst nämnas Handbuch der physiologie (2 bd,
1833-40), som utgör en ordnande sammanfattning af
hela det dåtida fysiologiska vetandet samt därjämte
meddelar viktiga egna forskningar af författaren
(såsom om reflexrörelserna och om ljudbildningen i
struphufvudet) äfvensom en mängd undersökningar, som
hans lärjungar utfört enkom för detta arbete. Vidare
märkas hans i samtidigt med Panizza gjorda upptäckt
af amfibiernas lymfhjärtan, hans studier <i>Ueber
den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>