- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
45-46

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Münnich, Burkhard Christoph von, - Münnichhofen [-håfen] Henrik. Se Münnichhoven, H - Münnichhoven, Münnichhofen [-håfen], Hendrik - Mynning. Se Flod 2, sp. 593 - Mynningssjöar.Se Insjö - Mynpuriarbete. Se Indien, pl. II, fig. 16 - Münster, ty. (af lat monasterium) - Münster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eröfrade 1739, efter en seger vid Stavutsjana,
det viktiga Choczim och hade besatt Moldau, då
Österrikes fredsslut med Turkiet (s. å.) bragte
ryska hären att stanna. Ej långt efter Annas död
(1740) fängslade M. förmyndaren-regenten Biron och
genomdref hans förvisning till Sibirien, men stötte
sig med regentinnan Anna, den unge kejsar Ivans
moder, genom sina sympatier för Fredrik den store,
och blef efter prinsessan Elisabets statskupp
(1741) likasom Ostermann dömd till döden. Såsom
denne fick han visserligen i jan. 1742 på själfva
schavotten dödsstraffet efterskänkt, men förvisades
till Sibirien. På vägen dit sammanträffade han
med den hemvändande Biron. Först efter Peter
III:s tronbestigning (1762) återkallades M. Han
återinsattes i sin värdighet af generalfältmarskalk
och fick s. å. af Katarina II öfverinseendet öfver
hamnar och kanaler. 1741 hade M. upphöjts till tysk
riksgrefve. Namnet "Nordens Eugène" har ofta tillagts
M. Han skref Ébauche pour donner une idée de la forme
du gouvernement de l’empire de Russie
(Köpenhamn
1774) och efterlämnade viktiga dagböcker, delvis
offentliggjorda i Herrmanns "Beiträge zur geschichte
des russischen reichs" {1843). Jfr biografier af
Kostomarov (1884) och Jansen (i "Nordwestdeutsche
studien", 1904). Bidrag till M:s och Rysslands
historia finnas ock i de af hans son, verkliga
geheimerådet grefve Ernst von Münnich (f. 1708,
d. 1788), skrifna Memoiren, som utgåfvos 1896.
G. V. G.*

Münnichhofen [-håfen], Henrik. Se Münnichhoven, H.

Münnichhoven, Münnichhofen [-håfen], Hendrik,
holländsk, i Sverige verksam figurmålare, sannolikt
identisk med den Hendrick Munniks, som 1627 inskrefs
i Utrechts målargille. I så fall var han väl född
något af de första åren på 1600-talet och kanske
utbildad i Mierevelts stora verkstad. M. var redan
1649 i tjänst hos M. G. De la Gardie under dennes
guvernörstid i Riga, följde sin herre till Sverige,
men öfvergick redan i slutet af 1650 i drottning
Kristinas tjänst, med årslön liksom David Beck,
hvilket tyder på, att man satte värde på hans
pensel. Dock var han snarare en flitig kopist än
skapande artist i egentlig mening. Visserligen utförde
han konterfej på egen hand, såsom de af Jeremias
Falck 1655 graverade bilderna af J. Silfverstierna
och vice kansleren H. Radziejowski, men för det
mesta mångfaldigade han den mer begåfvade Becks
porträtt, såsom bl. a. M. G. De la Gardies, nu
på Gripsholm, drottning Kristinas m. fl., liksom
han äfven kopierade mytologiska stycken för De
la Gardie, förmodligen efter original i drottning
Kristinas samling, såsom "Stycke, därpå Herkules
och Venus halfnakna och Cupido betäcker ögonen på
Herkules", "Stort stycke, däruppå ligger Venus helt
naken i hel status" och "Stycke mindre med Mars
på en trumma". M. skref 1660 från Riga, där han då
vistades, att han var gammal, sjuklig och i behof af
understöd. Han dog 1664 i Stockholm. Jfr A. Hahr,
"Konst och konstnärer vid M. G. De la Gardies hof"
(1905). -rn. (O. G-g.)

Mynning. Se Flod 2, sp. 593.

Mynningssjöar. Se Insjö.

Mynpuriarbete. Se Indien, pl. II, fig. 16.

Münster, ty. (af lat. monasterium), under
medeltiden kloster och i inskränkt bemärkelse
klosterkyrka. Ordet münster användes
numera i st. f. dom, domkyrka, särskildt
i fråga om vissa tyska domkyrkor.
I. G. C.

Münster. 1. Regeringsområde i preussiska
prov. Westfalen. 7,255 kvkm. 989,119 inv. (1910),
flertalet katoliker. Området är indeladt i 12
kretsar. - 2. (M. in Westfalen) Hufvudstad i
nämnda reg.-omr., vid ett litet tillflöde till Ems
och vid Dortmund-Emskanalen. 90,254 inv. (1910),
hvaraf 60 proc. katoliker. Det är en af de vackraste
städerna i Westfalen, med breda gator och välbyggda
hus, ehuru den gamla staden innanför den forna
stadsvallen bevarat en ålderdomlig karaktär: vackra
gafvelhus och med öfverskjutande öfvervåning. De
forna fästningsverken förvandlades omkr. 1770 till
promenader, men ett torn och några af portarna
kvarstå. Af stadens 17 katolska och 2 evangeliska
kyrkor må nämnas domkyrkan (i öfvergångsstil,
hufvudsakligen från 1225-61), Vårfrukyrkan (en
treskeppig hallbyggnad i gotisk stil, 1340-46) och
Lambertikyrkan (från tiden efter 1375), "en pärla
bland Westfalens gotiska byggnadsverk", på hvars
nu ombyggda torn voro anbragta de tre järnburar, i
hvilka vederdöparnas anförare efter sin afrättning
utställdes. Andra mera framstående byggnader äro
det gotiska rådhuset (från 1300-talet), i hvars i
oförändradt skick bevarade, med fredsunderhandlarnas
porträtt prydda sal den westfaliska freden
undertecknades 14 (24) okt. 1648, stadshuset (1905),
slottet (påbörjadt 1767, förr biskoparnas residens),
på det forna citadellets plats, med park samt
zoologisk och botanisk trädgård, provinsmuseet
(1908) samt en mängd ålderdomliga privathus,
bl. a. de s. k. adelsgårdarna, som tjänade den
westfaliska adeln till vinterbostäder. M. är säte för
regeringsområdets och Westfalens styrelse, biskop
med domkapitel, kommandot öfver 7:e armékåren,
13:e divisionen, 3:e kavalleriinspektionen
samt fyra brigader, en appellationsdomstol
m. m. Det 1773 stiftade, 1818 upphäfda, men 1902
återupprättade universitetet har 3 fakulteter
(katolsk teologisk, rätts- och statsvetenskaplig
samt filosofisk) med 2,150 stud. (1912), bibliotek
(210,000 bd), astronomiskt observatorium samt
flera vetenskapliga institut. Vidare eger M. 3
gymnasier, realgymnasium, prästseminarium,
lärarinneseminarium, musikkonservatorium
samt flera kvinnliga uppfostringsanstalter och
kloster. Tillverkning af bomulls- och ylleväfnader,
pianon, maskiner, parkettgolf, cement, berömda
guldsmedsarbeten m. m. M. är en viktig järnvägsknut,
där 7 linjer mötas. - Orten nämnes först 791 under
namnet Mimigardevord och blef då biskopssäte. Under
1000-talet anlades där ett kloster (monasterium),
som gaf anledning till stadens nuv. namn. I slutet
af 1200-talet blef M. medlem af hansan. 1534-35
var staden skådeplats för anabaptisternas
politisk-religiösa rörelser. - 3. Biskopsstift,
sedan 1100-talet furstbiskopsstift, det största
i Westfaliska kretsen, omkr. 9,900 kvkm. Bland
furstbiskoparna må nämnas Chr. B. von Galen (se
d. o.), som förde krig med Sverige. Efter 1719
voro ärkebiskoparna af Köln tillika furstbiskopar
i M. Genom riksdeputationshufvudbeslutet 1803
sekulariserades stiftet, och dess område delades
emellan Preussen, hertigen af


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free