- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
71-72

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Myntverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plattar, som äro lättare än det blifvande myntets
minsta tillåtna vikt, i 2:a och 3:e klasserna de, som
äro inom gränserna för det i lag tillåtna remedium
såväl åt tunga som åt lätta sidan, samt i

illustration placeholder

Fig 4. Automatiska vägningsmaskiner för myntplattarnas
sortering. (K. myntverket.)

4:e, 5:e och 6:e klasserna alla för tunga plattar. De
i l:a klassen kommande plattarna nedsmältas igen; de
inom toleransgränserna liggande förbli oförändrade,
och sådana, som äro något för tunga, d. v. s. de, som
kommit i klasserna 4, 5 och 6, minskas till sin vikt
i en hyflingsmaskin, som bortskrapar några milligram
af hvarje platt. Hvarje vägningsmaskin består af
10 vågar, och, då hvar och en af dem väger 3 à 4
plattar i minuten, sorteras alltså i hvarje maskin
omkr. 2,000 myntplattar pr timme. Den princip, som
ligger till grund för dessa s. k. sorteringsmaskiner,
är ganska enkel, och en man kan samtidigt sköta två
maskiner. För guldmynten är likväl denna vägning icke
tillräcklig. Oaktadt den omsorgsfullaste skötsel af
maskinerna kan det hända, att en och annan myntplatt,
som är för lätt, inkommer bland de goda plättarna. Det
är därför nödvändigt, att guldmynten, sedan de
blifvit präglade, åter underkastas en kontrollvägning
styckevis, innan de utlämnas från myntverket. Denna
operation, som förut verkställdes genom vägning
för hand på små känsliga vågar, förrättas numera
genom vägning på en synnerligen sinnrik maskin,
som konstruerats af mr Cotton (direktör i Englands
bank) och sedermera förbättrats af Napier. Denna
vägningsmaskin, som, ehuru bestående af endast en
våg, kan väga omkr. 16 mynt i minuten, är, under
förutsättning af omsorgsfull vård, så känslig,
att den med säkerhet frånskiljer hvarje myntstycke,
som med en milligram i vikt öfver- eller understiger
det bestämda viktremediet. - Efter den förstnämnda
vägningen är emellertid myntplatten ännu icke färdig
till prägling. Den måste först genomgå en maskin,
som uppstukar kanten, hvilket sker därigenom, att
plätten roterar ett hvarf mellan två med fördjupade
spår försedda stålskifvor, den ena stillastående, den
andra roterande, båda fästa på något mindre afstånd
från hvarandra än plattens diameter. Ändamålet härmed
är dels att få alla plattar af absolut samma diameter,
dels att erhålla kanten på plätten något upphöjd,
hvarigenom den bättre utfyller den motsvarande
fördjupningen i stämpeln, när den sedermera skall
präglas. Men dylika
maskiner ha understundom äfven en annan uppgift,
nämligen den att förse myntplattarna med en insänkt
skrift i randen, hvilken skrift sedan kvarstår efter
präglingen. Våra sista specieriksdalrar t. ex. voro
försedda med en sådan inskrift. I dylikt fall får
maskinen benämningen letterverk 1. lettringsmaskin
(se Lettra).

illustration placeholder

Fig. 5. Präglingsrummet i K. myntverket.

Före präglingen måste myntplattarna
glödgas för att erhålla den grad af smidbarhet,
som erfordras, för att de efter afkylningen skola,
i hvarje den minsta detalj, få ett noggrant af tryck
af stämplarna. De inkomma slutligen från glödgnings-
till
präglingsrummet (se fig. 5), där de i myntpressarna, genom
starkt tryck mellan två graverade stålstampar, erhålla
sitt slutliga utseende. En stålring, som för guld- och
de större silfvermynten är räfflad, omsluter därvid
myntet, på det att storleken måtte bli begränsad och
fullt lika för alla. Till myntens prägling begagnades
förr skrufpressar, som drogos för hand, såsom det
ännu tillgår vid medaljpräglingen; men numera äro
dessa h. o. h. utträngda af knähäftygspressar, som
drifvas af maskinkraft och kunna prägla ända till 60
mynt i minuten De färdiga mynten komma slutligen in
i räknekammaren, där de underkastas en omsorgsfull
granskning, pröfvas i afseende på klangen, hvarigenom
spruckna mynt frånskiljas, och uppräknas i påsar,
innehållande 5,000 kronor. De undersökas därefter ännu
en gång i afseende på halt och vikt, innan påsarna
förseglas och utlämnas till allmänheten.

Silfver- och bronsmynten tillverkas på hufvudsakligen
samma sätt som guldmynten, men med följande
afvikelser. Silfverlegeringen smältes i grafitdeglar,
rymmande omkr. 350 kg., och bronsen i en större
flamugn, rymmande 800 kg. Ehuru de gjutna silfver-
och bronstenarna, likasom de af guld, utvalsas
i kallt tillstånd, måste de, till följd af den
genom valsningen minskade tänjbarheten, glödgas för
hvarje 3:e à 4:e gång de passera mellan valsarna. Af
silfvermynten är det endast 2- och 1-kronorna, som i
afseende på vikten justeras styckevis; de öfriga,
likasom bronsmynten, justeras kilogramvis. Före
präglingen hvitkokas silfvermyntplattarna, under
det bronsmyntplattarna bronseras.

För spridning af silfvermyntet är den anordning
vidtagen, att enhvar eger att från Mynt- och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free