- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
199-200

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Målkärl - Målla, bot. Se Molla - Målla, socken i Älfsborgs län. Se Molla - Målning en cama”eu [a kamajö]. Se Camaïeu och Ljusdunkel - Måls, skogsv. Se Hollandstimmer, sp. 981 - Målsegande - Målselven. Se Maalselven - Målskjutning - Målsman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5 deciliter. För mätning af kol, koks, torf, sand,
kalk och mineralier må justeras målkärl äfven på
20, 10 och 5 hl. Målkärl för våta varor få justeras
på 30, 20, 10, 5, 2 och 1 liter, 5, 2 och 1
deciliter samt 5 centiliter. För torra varor kunna
målkärlen vara af trä eller metall; de af trä skola ha
kubisk eller konisk, de af metall cylindrisk form.
För våta varor skola målkärlen vara af koppar,
mässing, järn eller annan lämplig metall; de större
t. o. m. på 5 liter skola ha konisk, de öfriga
antingen konisk eller cylindrisk form. Utom dessa
allmänna målkärl finnas äfven några, afsedda för
fotogen, brännvin, mjölk o. a., hvilka skola
uppfylla af K. M:t i hvarje särskildt fall bestämda
villkor.
Å. G. E.

Målla, bot. Se Molla.

Målla, socken i Älfsborgs län. Se Molla.

Målning en camaïeu [a kamajö]. Se Camaïeu
och Ljusdunkel.

Måls, skogsv. Se Hollandstimmer, sp. 981.

Målsegande, jur., den person, mot hvilken ett
brott är begånget eller som däraf lidit skada. Den
rätt till skadeersättning, som tillkommer målseganden,
kan han göra gällande i samband med åtalet
af brottet, äfven när åtalet utföres af allmän
åklagare. Själf eger han i allmänhet rätt att åtala
brottet utan biträde af åklagare. I vissa fall är
åtalsrätten förbehållen målseganden ensam; i
andra kan åtal icke utan hans begifvande väckas af
allmän åklagare (jfr Åklagare och Åtalsrätt).
I. Afz.

Målselven. Se Maalselven.

Målskjutning kallas skjutning mot mål, afsedd
att utveckla skjutfärdighet. Se Skjutning.

Målsman (fsv. malsmaþer, af mal, tal, målföre,
och maþer, man). 1. Jur., den, som på grund af en
honom åliggande skyddsplikt mot en annan har
förbindelse att tillvarataga dennes intresse i
rättsärenden. På sådant sätt nyttjas ordet äfven i en
mera omfattande bemärkelse (Straffl. 6: 8) och
särskildt jämväl om förmyndare i hans förhållande till
myndling (Rättegångsb. 15: 1). Men företrädesvis
betecknar målsmanskap mannens rätt och skyldighet
gentemot hustrun i förenämnda afseende
(Giftermålsb. 9: 1). – Urspr, innebar egenskapen af
målsman vida mera, än nu är fallet. Målsmannen
behandlades sålunda vid rättstvister enligt regel i
allo såsom part i sin skyddslings sak. Ansvaret för
dennes gärningar träffade närmast målsmannen. I
allt fall innestod denne med person och gods för
lämnande af upprättelse åt den, som genom hans
skyddsling lidit kränkning i någon sin rätt.
Målsmannen hade ock att utföra alla parten åliggande
processuella handlingar och, där bevisreglerna
kräfde edsprestation från partens sida, således
äfven att med sin ed fästa eller värja sin skyddslings
rätt. I det nuvarande målsmanskapet ingå
dock ej dylika skyldigheter. Däri ligga blott rätt
och förpliktelse att söka och svara inför domstol.
Men äfven i denna del ha under tidernas lopp
viktiga inskränkningar försiggått. I sådant brottmål,
hvari straffarbete kan ådömas, eger sålunda
målsmannen endast att lämna sitt bistånd åt den
anklagade. Svara måste denne själf inför domstolen.
Likaledes kan i alla slags brottmål den, som står
under målsman, lika såväl som denne uppträda i
egenskap af kärande, så framt han må anses besitta
därtill erforderlig förståndsmognad. Härutöfver har
mannens målsmanskap ytterligare kringskurits. Det
moderna rättsmedvetandet visar sig nämligen alltmera
obenäget att vilja betrakta hustrun som omyndig. Det
är ej nog med, att kvinnan träder i utöfningen
af full handlingsfrihet för det fall, att mannens
målsmanskap faktiskt ligger nere (G. B. 9: 2; 13:
4; 15: 1). I alla de fall, då mannens rätt kommer i
kollision med hustruns (G. B. 9: 2; Boskilln.-lagen
l juli 1898 §§ l-3), eger hustrun numera att själf
bevaka sin rätt och utföra sin talan. I allmänhet
tillkommer henne dessutom särskildt en dylik rätt i
fråga om den egendom, som undantagits från mannens
förvaltning, hvarjämte hon själf må sökas för alla
de förbindelser, som hon aftalsvis åtagit sig utan
mannens samtycke (G. B. 9: l enligt lag l juli
1898). En särskild afart af målsmanskap utgör det,
som för visst fall tillkommer fattigvårdsstyrelse
öfver fattighjon. Det utöfvas nämligen icke i det
senares intresse, utan bereder styrelsen allenast
tillfälle att genom den därmed förbundna talerätten
tillvarataga fattigvårdssamhällets ersättningsrätt
för hafda utlägg och länder ej till inskränkning i
fattighjonets rättskapacitet annat än för fall af
kollisioner mellan dess och fattigvårdsstyrelsens
rättsliga påståenden. Jfr Fattigvård och Förmyndare. -
2. Skolv., myndig fader, moder, som är änka,
förmyndare och, om sådana personer ej finnas i
läroverksstaden, släkting eller annan, som enskildt
tar vård om lärjunge. Praxis är i detta hänseende
växlande; det stöter ju ofta på oöfvervinnliga
svårigheter för ett läroverks representanter,
rektor, klassföreståndare och, i vissa fall, äfven
andra lärare, att sätta sig i förbindelse med i
juridisk bemärkelse rätt målsman. Enligt stadgan för
rikets allmänna läroverk 18 febr. 1905 erfordras
skriftlig anmälan af målsman, för att lärjunge,
som åtnjuter undervisning i franska, skall frikallas
från deltagande i teckningsundervisningen. Likaledes
erfordras dylik skriftlig anmälan för bortväljande
af ämnen i läroverkets två högsta afdelningar eller
för frikallande af främmande trosbekännare från
kristendomsundervisningen; likaledes eger lärjunge,
som erhållit flyttning från realskolans 5:e klass,
efter af målsman hos rektor gjord anmälan, välja
mellan realskolans 6:e klass eller gymnasiets
l:a ring. Målsmans samtycke erfordras för omyndig
lärjunges afgång från allmänt läroverk; likaledes för
lärjunges deltagande i den af läroverket anordnade
konfirmationsundervisningen. Målsman får med rektors
bifall (i praxis erfordras vanligen endast en anhållan
till den för tillfället i en klass undervisande
läraren eller lärarinnan) åhöra lektioner. Han skall
påteckna lärjunges terminsbetyg och får del af varning
om förvisning från läroverket. Praxis är, att målsman
äfven får del af s. k. admonitioner under terminens
lopp. Slutligen skall målsman inlämna ansökan om
befrielse eller nedsättning i terminsafgift. Vid
folkskola äro målsmäns skyldigheter och rättigheter
mera obestämda. I fråga om enskilda skolor ikläda sig
målsmän vissa skyldigheter af privaträttslig natur och
ega vissa genom sakens beskaffenhet, öfverenskommelse
eller sed bestämda rättigheter. Emellertid beror både
vid offentliga och enskilda läroanstalter målsmans
ställning till


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free