Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
längder för samma ändamål; först senare återinfördes
det redan under romartiden förekommande bruket af
lösa servetter (mappa). Långt in i tiden begagnade
man, såsom österlänningarna ännu i dag, händerna vid
måltiden, naturligtvis med täta tvagningar. Först
på 1000-talet infördes gaffeln i Europa, först på
1600-talet blef dess bruk allmänt bland de bildade och
först på 1800-talet vanligt bland allmogen (se Gaffel
1). Måltidstimmar och bordsseder voro naturligtvis
olika hos olika folk och olika samhällsklasser. Den
tyske borgaren intog tre måltider: frukost
vid kl. 4, 5 eller 6-tiden på morgonen, middag
kl. 10-11 f. m. och aftonvard mellan kl. 3 och 6
e. m. I Frankrike, som så länge varit tongifvande i
kulinariskt hänseende, intog man på 1300-talet sitt
middagsmål omkr. kl. 10 f. m., en tid, som alltmera
framflyttades, så att man på 1700-talet kommit till
kl. l e. m. Numera äter man i Paris och inom andra
större städers högre klasser sin stadiga lunch vid
den tiden eller något senare, medan första frukosten
inmundigas på olika tider, och middagen (le dîner) är
framflyttad till 7-1/2 9 på aftonen. En senare måltid
(le souper) förekommer endast vid vissa tillfällen, i
synnerhet när det är fråga om nattsöl. Rätternas antal
lämnade under äldre tider intet öfrigt att önska. På
1400-talet finner man en fransk matsedel, som upptager
43 slags raguer, 21 steksorter, 10 salader och 42
mellanrätter. Ludvig XIV äter en gång 4 soppor, 2
rapphöns, en half kapun, flera skifvor fårstek samt
en ansenlig mängd mellanrätter och dessert.
Vid konungens måltider iakttogs som vid allt hans
offentliga framträdande den strängaste etikett. En
skara af olika tjänstemän uppvaktade vid bordet
under befäl af en högättad maître d’hôtel med 24,000
livres i årlig lön. Ännu i dag har det franska köket
rykte om sig att vara det bästa, men rätternas
antal har betydligt nedgått. I stället blir vin-
och blomsterlyxen allt större. I England försmår man
i allmänhet att härma franskt föredöme; England
är fortfarande de många måltidernas och de tunga
rätternas land. Hos de förmögnare består första
frukosten (7-9 f. m.) utom af kaffe eller te af
ägg, sidfläsk (bacon), skinka, kall rostbiff eller
muttonchops (se d. o.) jämte smör och rostadt bröd
(toast). Andra frukosten (luncheon) fordrar åtminstone
två rätter. Intages den tidigare än kl. 2 e. m.,
brukas stundom en tiffin (indiskt ord) af kallt kött
och potatis, te eller kaffe. Så kommer five o’clock
tea, omkr. kl. 5 e. m., te med smörgås och kakor,
en sed, som numera spridt sig öfver den civiliserade
världen. Middagen (dinner) kl. 6 eller därefter,
beroende på tillfällets betydlighet eller hvad man har
att göra senare. Drager det ut på kvällen, afslutas
dagen med en lätt måltid. I landsorten får man dock
ofta tidig middag (early dinner) l-2 e. m.; då intages
aftonmåltiden (supper) vid 7-tiden. Detta anses dock
ej så fint som sen middag (late dinner). Naturligtvis
växla måltidstimmarna i England, som i hela världen,
efter samhällsklass. - I Ryssland, där ända till
1700-talets midt eller däröfver
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
