Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Månsson, Karl Filip - Månstad - Månsten, miner. Se Fältspat - Månstorp - Måntabeller - Månviol, bot. Se Lunaria - Månpr - Måra, bot. Se Galium - Mårdaklef - Mårdkatten - Mårdsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han upp gamla metoder såväl för kalkmåleriet
som för behandlingen af trä m. m., och med dessa
som utgångspunkt bildar han sin personliga stil,
där handtverksmässig vederhäftighet förenar sig
med fantasifull uppfinningsrikedom. Det murala
dekorationsschemat blir ett helt fyllande af
den kalkade väggen med ett mönster i linjer
och fasoner i skiftande former och färger,
lekande eller strängt, med en frodigt växande
och kvickt snurrande konturering, där man känner
glädjen i själfva det mjuka penseldraget, med
reminiscenser från gamla svenska kalkmålningar
och från orientaliska arabeskartade mönsterbilder,
aldrig med användning af figurframställningar, -
alltid med personlig, lätt igenkännlig karaktär,
alltid i en rent dekorativ stil. Bland M:s arbeten
märkas målningar i rådhuset i Borås, tingshuset i
Nyköping, Alsike gamla kyrka i Uppland, Skånebankens
hus i Karlshamn, Rydsgård i Skåne, konsistoriehuset
i Västerås, Sundbybergs kyrka samt i privathus
i Stockholm, Djursholm, Västerås m. fl. st.
C. Wmn.
Månstad, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 2,898
har. 620 inv. (1912). Annex till Länghem, Göteborgs
stift, Kinds kontrakt.
Månsten, miner. Se Fältspat, sp. 241.
Månstorp, kungsgård om 3 2/3 mtl, tax. till 200,000
kr., i V. Ingelstads socken, Malmöhus län. Det är en
urgammal sätesgård, Mogenstrup, hvars förste
kände egare tillhörde danska släkten Hack. Sedermera
tillhörde den släkten Bille, bl. a. rikshofmästaren
Eske Bille, som "bebyggde och monterade" M. med all
den tidens lyx. Från danska kronan öfvergick det som
bornholmskt vederlagsgods till den svenska, förlänades
till Skånes generalguvernör, riksamiralen grefve G. O
Stenbock, men blef därefter först ryttmästar-, sedan
öfversteboställe. Under kriget 1675–79 hade borgen
svensk besättning och förstördes 1678 af danskarna
samt vardt aldrig återuppbyggd, utan förföll alltmer
och är nu blott en ruin, "Månstorps gaflar". Det gamla
gråstenshuset, 21 m. långt och 14 m. bredt, med murar
af nedtill mer än 3 m. tjocklek, låg i en kärrig trakt
och var omgifvet af en 9 m. hög och 7 m. bred vall med
en graf af 14 m. bredd och 3,3 m. djup samt behärskade
hela den rika slättbygden i Skånes sydvästra hörn.
Wbg.
Måntabeller, astron., tabeller för beräkning af
månens orter för olika tider, grundade på teorien
for månens rörelse. De f. n. allmännast använda äro
Hansens "Tables de la lune" (1857), kompletterade
genom Newcombs "Corrections to Hansen’s tables of
the moon, prepared and printed for the use of the
american ephemeris and nautical almanac" (1878).
B-d.
Månviol, bot. Se Lunaria.
Månår, en tidrymd bestående af 12 synodiska månader,
innehåller eg. 354 dagar 8 timmar 48 minuter och 36
sekunder, men antas för borgerligt bruk innehålla 354
eller 355 hela dagar. Behofvet af en större tidsenhet
än månaden föranledde tidigt bildande af perioder,
bestående af ett helt antal månader. Så användes
hos olika folk till en början perioder af 2, 3 och 4
månader; först hos egypterna synes tolfmånadsperioden
ha kommit i bruk. Månåret är antingen ett egentligt
månår eller ett
s. k. bundet sådant, hvilket genom tid efter annan
verkställda inskjutningar af skottmånader eller
dagar lämpas efter solåret. Sådana bundna månår ha
varit använda af flera forntida folk (se Kronologi)
och användas ännu af muhammedanerna. Det egentliga
månåret är däremot föga användbart, emedan månårets
början under en jämförelsevis kort tid genomlöper de
olika årstiderna. (B-d.)
Måra, bot. Se Galium.
Mårdaklef, socken i Älfsborgs län, Kinds
härad. 7,037 har. 716 inv. (1912). Annex till
Kalf, Göteborgs stift, Kinds kontrakt. – S. om
kyrkan, invid Ätran, byggdes i början af juni
1644 af Gustaf Horn en skans, Mårdaklefs skans,
till skydd mot infall i Västergötland längs Ätrans
dalgång. Efter krigets slut fick skansen förfalla.
L. W:son M.
Mårdkatten, Felis viverrina, zool., utgör typen
för undersläktet mårdkatter (Viverriceps) af
kattsläktet inom rofdjurens ordning och däggdjurens
klass. Hufvudet är något utdraget, de runda
öronen sakna hårpensel, svansen af medellängd och
tillspetsad. Färgen är gulaktigt grå, med svartbruna
fläckar, som på benen förena sig till tvärband,
undertill hvit. Kroppens längd utgör 75–80 och
svansens 20–25 cm. Djuret är hemma i Ostindien
och så långt österut som på Formosa samt jagas för
sitt skinn.
C. R. S.*
Mårdsläktet, Martes, zool., hör till fam. vessledjur
(Mustelidæ) inom rofdjurens ordning och
däggdjurens klass. Framtänderna äro 3, hörntänderna
1 och kindtänderna 5 (i underkäken 6) i hvarje
käkhalfva. Den inre knölen på underkäkens roftand
är liten eller kan saknas. Ögonen och öronen äro
tämligen små, kroppen smärt, med icke synnerligen
korta ben, klorna äro något retraktila, nosen något
utdragen och tillspetsad, halsen tämligen lång,
svansen af medelmåttig längd och yfvig. Dithörande
arter trampa på en del af fotsulan, vistas mycket
i träden, i hvilka de klättra med stor skicklighet,
samt äro särdeles viga i sina rörelser, starka och
roflystna. Deras föda hämtas ur djurriket, dock lär
sobeln stundom hålla till godo med cedernötter. –
 |
| Fig. 1. Skogsmården. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
