Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Måttverktyg - Mädchen - Mädler, Johann Heinrich von - Mädlösa. Se Mellösa - Mähly, Jakob Achilles - Mähren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarmed olika gradinställningar kunna göras, samt
en s. k. midtsökare, som användes för uppsökandet
af centrum t. ex. på en axelända, hvarför den
äfven benämnes centreringsvinkel. Geringsvinkeln
1. smygen (fig. 39) inställes i viss vinkel för olika
hopskärningar, s. k. geringar.
För att kunna öfverföra mått t. ex. från en
ritning till arbetsstycket måste man betjäna
sig af vissa hjälpmedel, t. ex. planskifva,
rätskifva, linjal, ritskubb. I en del andra
fall, t. ex. vid uppsättningsarbeten, får man använda
äfven libellen 1. vattenpasset och sänklodet.
J. G. S.
Mädchen, ty., flicka.
Mädler, Johann Heinrich von, tysk astronom, f. 1794
i Berlin, d. 1874 i Hannover, fick 1824 anställning
vid kommerserådet Beers privatobservatorium i
Berlin. Gemensamt med denne egnade han sig där
hufvudsakligen åt topografiska observationer af månen
och planeterna, företrädesvis Mars. Resultatet af
de förra var Beers och Mädlers Mappa selenographica
(1834), en stor detaljerad månkarta, som, ända tills
Schmidts månkarta 1878 utkom, var oöfverträffad. 1840-
65 var han F. W. Struwes efterträdare som
direktor för observatoriet i Dorpat. Hans
verksamhet var där hufvudsakligen riktad på
stellarastronomien (fixstjärnornas egna rörelser,
dubbelstjärnebanor). M:s viktigaste skrifter äro
Populäre astronomie (1841; 8:e uppl. 1884) samt
Geschichte der himmelskunde von der ältesten bis
auf die neueste zeit (1872-73). Dessutom må nämnas
Die centralsonne (1846; 2:a uppl. 1847), hvaruti
han trodde sig kunna uppvisa, att vårt stjärnsystems
tyngd- och medelpunkt skulle befinna sig vid Alkyone,
den starkaste af Plejadernas stjärnor. Denna
åsikt, som varit mycket spridd och omtyckt bland
astronomiens publikum, var förhastad och är numera
af den vetenskapliga kritiken utdömd. K. B.
Mädlösa. Se Me11ösa.
Mähly, Jakob Achilles, schweizisk författare, f. 1828
i Basel, d. 1902, sedan 1863 professor i klassisk
filologi vid universitetet där, skref på baseldialekt
diktsamlingen Rhigmurmel (1856; 2:a uppl. 1862)
och på högtyska flera lyriska samlingar, episka
dikter (bl. a. Das erdbeben zu Basel, 1856), ett par
dramer och åtskilliga vetenskapliga arbeten (Wesen
und geschichte des lustspiels, 1862, Geschichte des
lustspiels, 1862, Geschichte der antiken litteratur,
1880, m. fl.).
Mähren (tjech. Morava), ett till cisleithanska
delen af österrikisk-ungerska monarkien hörande
kronland, med titel markgrefskap, begränsas i n. af
preussiska och österrikiska Schlesien, i ö. af Ungern,
i s. af Nedre Österrike och i v. af Böhmen. 22,222
kvkm. Af Sudeterna skiljes M. från Schlesien, af det
bömisk-märiska höglandet från Böhmen, af Karpaterna
från Ungern. Utgreningar af dessa berg genomskära hela
landet, som blott i s. har några större slätter. I
n. leder en låg sadel vid Weisskirchen öfver till
Oderdalen, hvilket sedan urminnes tider gjort landet
till ett genomgångsland för både handel och
arméer (folkvandringarna och senare). Hufvudfloden är
March, efter hvars tjech. form, Morava, landet fått
sitt namn. Den i M. upprinnande Oder tillhör landet
endast en kort sträcka. Större sjöar finnas icke,
men väl många dammar. Klimatet är jämförelsevis mildt
(årsmedeltemperaturen i Brünn är 9°). De högre
bergstrakterna äro föga fruktbara; däremot finnas
i det inre landet många bördiga trakter, och
särskildt är jorden i det s. k. Hanna (se d. o. 2)
och i södra delen mycket gifvande. Jordbruket är högt
utveckladt. Endast 3 proc. af arealen äro improduktiv
mark. Af det öfriga äro nära 55 proc. åkerjord (ett
större procenttal än i något annat österrikiskt
land), 12,8 proc. ängar och betesmarker, 27,5
proc. skog samt nära 2 proc. träd- och vingårdar. De
viktigaste produkterna äro spannmål, hvaraf en
betydlig mängd utföres, potatis, skidfrukter,
köksväxter, sockerbetor, lin och hampa samt vin (i
södra delen). Ladugårdsskötseln är betydande (800,000
nötkreatur, 500,000 svin). Bi- och fjäderfäskötsel
drifves starkt. Bergsbruket lämnar järn, stenkol
(särskildt i reviret Ostrau) och brunkol samt
grafit. 1908 brötos 1,85 mill. ton stenkol, 251,700
ton brunkol, 2,600 ton järnmalm och 10,000 ton grafit,
värde tills. 22 mill. kronen och smältes 395,000
ton tackjärn (delvis af utländsk, äfven svensk
malm). I industriellt hänseende intar landet en af
de första platserna inom monarkien. Främst står den
världsberömda ylleindustrien, som drifves på många
orter, men i synnerhet i Brünn, hvars väfverier
förse nästan hela Österrike med sina produkter och
dessutom exportera ej obetydligt till Orienten och
Amerika. Viktiga industrigrenar äro därjämte linne-
och bomullsfabrikationen, råsockerfabrikationen (50
råsockerbruk), glasfabrikationen samt brännvins-,
läder- och järntillverkningen, hvilka alla arbeta för
export. – Till följd af den högt utvecklade industrien
är ock handeln mycket liflig samt främjas genom
goda landsvägar och järnvägar (1907: 1,994 km.). –
 |
| Märiskt landtfolk: hannaker. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
