Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 255-256 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Människan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oxydationsförhållanden, i mer eller mindre väsentlig
grad härledas. Hjärtats muskelmassa atrofierar
(förminskas), hjärtväggarna förtunnas och bli
slappa, i följd hvaraf blodcirkulationen i hela
organismen försämras. Förkalkningar inställa sig i
pulsådrorna, hvarigenom dessa i mer eller mindre lång
utsträckning ombildas till styfva, oelastiska rör,
genom hvilka blodet ej längre kan cirkulera på ett
fullt ändamålsenligt sätt.


Fig. 13. Människans muskler på kroppens
framsida. - 1. Pannmuskeln (musculus frontalis). -
2. Tinningmuskeln (m. temporalis). - 3. Hufvudets
nickmuskler (m. sternocleidomastoideus). -
4. Deltamuskeln (m. deltoideus). - 5. Stora
bröstmuskeln (m. pectoralis major}. -
6. Tvåhöfdade armmuskeln (m. biceps brachii). -
7. Arm-strålbensmuskeln (m. brachio-radialis). -
8. Yttre handböjaren (m. flexor carpi radialis). -
9. Yttre sneda bukmuskeln (m. obliquus abdominis
externus). - 10. Skräddarmuskeln (m. sartorius). -
11. Spännaren af lårfascian (m. tensor fasciæ
latæ). - 12. Knästräckaren (m. extensor cruris). -
13. Främre skenbensmuskeln (m. tibialis anticus).

Sannolikt till väsentlig
mån på grund af den försvagade cirkulationen inträder
atrofi i de delar af lungorna
(i lungblåsornas väggar), där blodets gasutbyte eger
rum, i följd hvaraf större hålrum (emfysem) uppstå,
och lungans respiratoriska yta förminskas. Genom
enahanda förändringar i
cirkulationsapparaten kunna njurarna skrumpna och härigenom bli mindre
funktionsdugliga. Hjärnan hemfaller af samma orsak
till senil atrofi, hvarvid densammas vikt och volym
aftaga. I regel är det särskildt hjärnbarken, centrum
för tankeverksamheten och viljeyttringarna, som
åldras, hvarvid gangliecellerna och ledningsbanorna,
nervtrådarna, bli fåtaligare.


Fig. 14. Människans muskler på kroppens baksida. -
1. Kappmuskeln (musculus trapezius s. cucullaris). -
2. Deltamuskeln (m. deltoideus}. - 3. Trehöfdade
armmuskeln (m. triceps brachii). - 4. Gemensamma
fingersträckaren (m. extensor digitorum communis). -
5. Breda ryggmuskeln (m. latissimus dorsi). -
6. Stora sätesmuskeln (m. gluteus maximus). -
7. Knästräckaren (m. extensor cruris}. -
8. Tvåhöfdade lårmuskeln (m. biceps femoris). -
9. Tvillingvadmuskeln (m. gastrocnemius). -
10. Akillessenan (tendo Achillis).

Minnet slappas, särskildt för
nya intryck, och förmågan att skapa nya
idéassociationer aftager. Viljans inflytande
öfver muskelverksamheten, dess precisa spel och
ändamålsenliga koordination förminskas; och musklerna
atrofiera, till ej ringa del på grund af förminskad
verksamhet och innervationsintensitet. Hand
i hand härmed aftager därjämte de perifera
sinnesorganens prestationsförmåga, syn och hörsel
försvagas. Skelettväfnaden förlorar sin fasta,
täta byggnad, blir porös (osteoporos), och dess
regenerativa kraft

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>