Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Människan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
likaledes i Frankrike (vid La Chapelle-aux-Saints i
Corrèze) skelettdelar (fig. 19) af en rätt gammal
person, tillhörande arten urmänniskan. På grund af
skelettens ställning och några hos desamma funna
föremål artar man, att de båda sistnämnda
individerna blifvit regelrätt begrafda; detsamma
är förhållandet med ett annat, 1911 i Frankrike
funnet skelett. Skulle detta antagande vara riktigt
– och hittills talar allt för detsamma – så få vi
rörande vår kulturs ålder rätta vår uppfattning högst
betydligt, enär dessa begrafningar egde rum enligt
några beräkningar för 150,000 år, enligt andra för
ännu längre tid sedan.
|
Fig. 19. Kranium af urmänniskan från La
Chapelle-aux-Saints, sedt från sidan. |
För att med siffror kunna återge de anatomiska
skillnaderna mellan homo primigenius och homo sapiens
har Schwalbe å kraniet bestämt en del punkter, som
äro upptagna på de här meddelade bilderna (fig. 20),
föreställande profilkurvor af olika skallar. Förenar
man den mest framträdande punkten öfver näsroten (g)
genom en linje med den yttre nackknölen (i), erhåller
man den i kraniets midtelplan belägna grundlinje
(gi), från hvilken man kan utgå vid jämförelser
af de olika skallarna. Undersökningen har lämnat
bl. a. följande resultat: 1) Redan vid en ytlig
jämförelse af Neanderthalskallen med nutidsmänniskans
framgår, att hjärnskålstaket ("kalotten") hos den
förra är betydligt lägre än hos den senare. Ett exakt
mått för denna höjd erhåller man, om man nedfäller
en lodrät linje (ch) från den högsta punkten af
kraniehvälfningen till grundlinjen (gi). Uttryckes då
denna s. k. kalotthöjd (ch) i proc. af grundlinjen
(gi), får man en "kalotthöjdindex". Denna uppvisar
följande värden:
Schimpanskraniet | 37,7 |
Neanderthalkraniet | 40,4 |
ett af Spykranierna | 40,9 |
lägsta kalotthöjden hos modern människa | 52,0 |
2) Pannan hos urmänniskan är lägre, mindre hvälfd,
"flyende"; ett uttryck för denna skillnad erhålles i
den vinkel, som bildas af grundlinjen med den linje,
som utgår från en punkt å kraniets öfre kontur,
där pann- och hjässbenen mötas, till punkten g,
denna vinkel (bgi) är hos
Schimpansen 39,5°
Neanderthalaren | 44°
en af Spymänniskorna | 46°
modern människa | 53–64° |
3) Hos urmänniskan öfverskuggas ögonhålorna af en
tjock, framskjutande benvalk, som sammanhängande
sträcker sig från pannans ena sida till den andra
och utgör hufvudparten af ögonhålornas tak; denna
benvalk hade säkerligen betydelse som en ögats
skyddsapparat.
|
Schimpans.
Pithecanthropus.
Neanderthalaren.
Modern elsassare.
Fig. 20. Profilkurvor af olika kranier. |
Hos flertalet nutida människor
företrädes denna bildning af ögonbrynsbågarna. Endast
hos några af Australiens urinvånare skola
ögonbrynsbågar, fullt öfverensstämmande med
urmänniskans, förekomma. – 4) Kraniets nackparti
är kännetecknadt genom en starkt framskjutande,
tvärgående benlist, framkallad genom förhandenvaron
af starkare nackmuskler och starkare nackband än
som förekomma hos nutida människoraser. Härmed
sammanhänger, att den öfre delen af nackbenet
(fjälldelen) erhåller en olik riktning: hos
urmänniskan är denna del betydligt mera framåtriktad
än hos nutidens människor. För att precisera denna
olikhet har man dragit en linje från nackbenets
främre och öfre punkt (l) till den yttre nackknölen
(i) och funnit, att den vinkel, som denna (li) bildar
med grundlinjen gi (fig. 20), är:
hos aporna | 43–68° |
» urmänniskan | 66,5° |
» nu lefvande människor | 78–85° |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0159.html