- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
297-298

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mätningsregel - Mätningstal - Mätress - Mätsticka - Mätstång - Mätta - Mättad - Mätta Ivarsdotter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfverkant på andra sidan på det ställe af yachten,
där måttet utfaller störst, minskadt med två
gånger fribordet på samma ställe; d är skillnaden
mellan omfånget G, mätt som ofvan beskrifvits
från skarndäck till skarndäck, och omkretsen
("skingirth") mellan samma punkter, uppmätt utmed
sektionens verkliga ytterlinje; S är segelarean i
kvm.; F, fribordet, är summan af två gånger fribordet
vid mätningsstället för G, plus en gång fribordet,
mätt vid vattenlinjens ändpunkt förut plus en gång
fribordet mätt vid vattenlinjens ändpunkt akterut,
denna summa dividerad med fyra. Alla mått skola
tagas utan besättning ombord, och på skrofvet skola
anbringas synliga mätningsmärken.

De internationella klasserna äro 5-, 6-, 7-, 8-,
9-, 10-, 12-, 15-, 19- och 23-metersklasserna. Af
dessa ha särskildt 6-, 8-, 10-, 12-, 15-
och 19-metersklasserna blifvit populära. Den
internationella mätningsregeln har haft ett
synnerligen gynnsamt inflytande på den internationella
segelsporten under de senaste åren och har särskildt
i de större klasserna frambragt en mycket god båttyp,
medan däremot yachterna i de mindre klasserna ej visat
sig motsvara förväntningarna. Regeln kommer väl därför
att på en ny konferens 1918 något omarbetas. - Den
s. k. Herreshoffsregeln 1. amerikanska mätningsregeln
(eng. the universal rule) är åtskilligt äldre än
den internationella. Den är formulerad af världens
störste yachtkonstruktör, amerikanen N. G. Herreshoff,
och hvilar på rent vetenskaplig basis, i det den
på ett utmärkt sätt reglerar förhållandet mellan
deplacement och segelarea. Regeln har under årens
lopp undergått en del smärre förändringar och lyder
sedan 1908 som följer:

Mätningstal = 0.18 L.?S
?3D

L är längden i lastvattenlinjen, ökad med
kvartsbreddslängdens halfva öfverskott öfver
det procenttal af längden i lastvattenlinjen,
som erhålles ur formeln: Procent =
100 - 1.81 ?L.W.L där L . W . L betyder
lastvattenlinjen. Kvartsbreddlängden är
skärningslinjen mellan två vinkelräta plan, det ena
vertikalt och parallellt med midtplanet placeradt på
1/4 af båtens största bredd i vattenlinjen, det andra
horisontellt, liggande 1/10 af vattenlinjebredden öfver
vattenplanet. S är segelarean, D deplacementet. Denna
regel, som användes i hela Amerika och äfven i
Finland och Ryssland, har framkallat en utmärkt
båttyp, afgjordt öfverlägsen den internationella
regelns yachttyp.

Från mätningsregler bör man väl skilja
särklassystem, af hvilka de mest kända äro den
tyska s. k. Sonderklassregeln och den svenska
"skärgårdskryssarregeln". (Jfr Hufvuddimensioner,
sp. 1218, och Konstruktionsritning, sp. 872.)
E. S-r.

Mätningstal, skpsb., det matematiska värde, som man
erhåller, om man i en viss mätningsregels formel
insätter en yachts respektive mått. Mätningstalet
är bestämmande för yachtens klassificering
och för den tidsgodtgörelse den erhåller i
täflan med andra yachter. (Se Mätningsregel.)
E. S-r.

Mätress (fr. maîtresse), frilla. Jfr Maître.

illustration placeholder

Mätsticka. 1. Krigsv., ett numera vid artilleriet
allmänt brukligt, synnerligen enkelt medel för
uppmätning af vinklar på fältet. Det utgöres af en
15 cm. lång linjal, i hvars midt är fäst ett 0,5
m. långt snöre, hvars andra ända åter fästes i
öfre uniformsknappen. Då en vinkel mellan två
terrängföremål skall mätas, hålles linjalen med
sträckt snöre framför ögat, så att syftlinjen genom
dess ena ändpunkt träffar det ena föremålet, och
den punkt på linjalen, som skäres af syftlinjen till
det andra föremålet, anger nu vinkelns storlek i det
vid artilleriet brukliga måttet, d. v. s. i streck
(se d. o.). - 2. Se Måttverktyg. 1. G. af Wdt,

Mätstång, landtm., af trä eller järn,
användes vid mätning i såväl horisontal- som
vertikalplan. Mätstång, indelad i centimeter,
användes vid distanstubsmätning för afläsning
af afståndet och vid höjdmätning (afvägning)
för afläsning af höjdskillnaden. Mätstänger
af 2-6 meters längd användas ofta vid
detaljmätning i stället för vanliga måttband.
H. Rhn.

Mätta, kem., dels neutralisera en syra med en bas
och tvärt om (jfr Mättningskapacitet), dels låta
ett lösningsmedel uppta så mycket af ett ämne,
som det förmår. En sådan lösning kallas "mättad".
P. T. C.*

Mättad, kem. Se (om en molekyl) Atomicitet
och (om en saltlösning) Kryohydrat och Mätta. Jfr
äfven Färg, sp. 266-267, och Metanserien.

Mätta Ivarsdotter (eg. Mechtild Ivarsdotter, hvadan
namnformen Märta Ivarsdotter är mindre riktig), dotter
till danske riddaren Ivar Jenssen Dyre, synes
redan tidigt ha blifvit gift med norske rådsherren
Anders von der Bergen. 1491 afled denne, hvarefter
hon gifte om sig med den bekante Knut Alfsson (se
denne), och då denne 1500 flyttade öfver till Sverige,
följde hon med. Under den tid hennes man i Norge ledde
resningen mot konung Hans, var hon bosatt å Stäkeborgs
(Stegeborgs) slott och skall redan då kommit i ett
förtroligt förhållande till Svante Nilsson Sture,
hvilken 1504 blef hennes tredje make. På honom
utöfvade hon stort inflytande, och rikets främsta män
vände sig ej sällan till henne med begäran, att hon
skulle inverka på herr Svante. Efter hans död, 1512,
var det dock slut med hennes makt. Med styfsonen Sten
Sture d. y. råkade hon i tvist om sin morgongåfva,
Hörningsholm. Denna tvist bilades visserligen 1515
af rådet, men M. fortfor alltjämt att i Danmark,
där hon sedermera var bosatt, bereda Sten Sture
svårigheter. Hon lefde ännu 1525. - Hatad och afskydd
af svenskarna, blef hon föremål för de



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free