Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mätningsregel - Mätningstal - Mätress - Mätsticka - Mätstång - Mätta - Mättad - Mätta Ivarsdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverkant på andra sidan på det ställe af yachten,
där måttet utfaller störst, minskadt med två
gånger fribordet på samma ställe; d är skillnaden
mellan omfånget G, mätt som ofvan beskrifvits
från skarndäck till skarndäck, och omkretsen
("skingirth") mellan samma punkter, uppmätt utmed
sektionens verkliga ytterlinje; S är segelarean i
kvm.; F, fribordet, är summan af två gånger fribordet
vid mätningsstället för G, plus en gång fribordet,
mätt vid vattenlinjens ändpunkt förut plus en gång
fribordet mätt vid vattenlinjens ändpunkt akterut,
denna summa dividerad med fyra. Alla mått skola
tagas utan besättning ombord, och på skrofvet skola
anbringas synliga mätningsmärken.
De internationella klasserna äro 5-, 6-, 7-, 8-,
9-, 10-, 12-, 15-, 19- och 23-metersklasserna. Af
dessa ha särskildt 6-, 8-, 10-, 12-, 15-
och 19-metersklasserna blifvit populära. Den
internationella mätningsregeln har haft ett
synnerligen gynnsamt inflytande på den internationella
segelsporten under de senaste åren och har särskildt
i de större klasserna frambragt en mycket god båttyp,
medan däremot yachterna i de mindre klasserna ej visat
sig motsvara förväntningarna. Regeln kommer väl därför
att på en ny konferens 1918 något omarbetas. - Den
s. k. Herreshoffsregeln 1. amerikanska mätningsregeln
(eng. the universal rule) är åtskilligt äldre än
den internationella. Den är formulerad af världens
störste yachtkonstruktör, amerikanen N. G. Herreshoff,
och hvilar på rent vetenskaplig basis, i det den
på ett utmärkt sätt reglerar förhållandet mellan
deplacement och segelarea. Regeln har under årens
lopp undergått en del smärre förändringar och lyder
sedan 1908 som följer:
Mätningstal = 0.18 L.?S
?3D
L är längden i lastvattenlinjen, ökad med
kvartsbreddslängdens halfva öfverskott öfver
det procenttal af längden i lastvattenlinjen,
som erhålles ur formeln: Procent =
100 - 1.81 ?L.W.L där L . W . L betyder
lastvattenlinjen. Kvartsbreddlängden är
skärningslinjen mellan två vinkelräta plan, det ena
vertikalt och parallellt med midtplanet placeradt på
1/4 af båtens största bredd i vattenlinjen, det andra
horisontellt, liggande 1/10 af vattenlinjebredden öfver
vattenplanet. S är segelarean, D deplacementet. Denna
regel, som användes i hela Amerika och äfven i
Finland och Ryssland, har framkallat en utmärkt
båttyp, afgjordt öfverlägsen den internationella
regelns yachttyp.
Från mätningsregler bör man väl skilja
särklassystem, af hvilka de mest kända äro den
tyska s. k. Sonderklassregeln och den svenska
"skärgårdskryssarregeln". (Jfr Hufvuddimensioner,
sp. 1218, och Konstruktionsritning, sp. 872.)
E. S-r.
Mätningstal, skpsb., det matematiska värde, som man
erhåller, om man i en viss mätningsregels formel
insätter en yachts respektive mått. Mätningstalet
är bestämmande för yachtens klassificering
och för den tidsgodtgörelse den erhåller i
täflan med andra yachter. (Se Mätningsregel.)
E. S-r.
Mätress (fr. maîtresse), frilla. Jfr Maître.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>