Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mönstring - Mönstringskommission, Mönstringsplats. Se Mönstring 1 - Mönter, Jörgen. Se Kock, J - Mörarp - Mörby - Mörby, gods och slott. Se Gimo, sp. 1177 - Mörbylånga - Mörch, Otto - Mörck, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(underofficerare och) manskap enligt särskilda för
ändamålet upprättade förteckningar,
mönsterrul1or. Snarast möjligt efter besättningens
embarkering å svenskt örlogsfartyg förrättas
inmönstring med densamma å fartyg tillhörande flotta,
eskader eller afdelning, af högste befälhafvare,
eskader- eller afdelningschef, å andra l:a kl. fartyg
af vederbörande stationsbefälhafvare och å öfriga
fartyg af vederbörande chef för underofficers- och
sjömanskåren. Vid hvarje sjöexpeditions slut förrättas
afmönstring med besättningen af stationsbefälhafvare
eller kårchef. Med sjömans-och skeppsgossekårerna
förrättades förr vissa år generalmönstring (se
d. o.). Med kustartilleriets manskap förrättas årligen
af vapnets chef årsmönstring. Månads- 1. brödmönstring
(se d. o.) med sjömanskåren och kustartilleriets
manskap äfvensom ombord med besättningen förrättas
i början af hvarje månad af respektive kår-,
regements- och fartygschefer. Vid alla nu nämnda
mönstringar tilltalar mönsterförrättaren den styrka,
som skall mönstras, sålunda: "Konungens nådiga
vilja är, att hvar man sker rätt. Om någon af
eder anser sig hafva skäl att klaga, bör anmälan
därom ske vid mönstringen". F. ö. förekommer
vid marinen kassationsmönstring efter anmälan af
läkare med sådant manskap, som anses odugligt till
vidare tjänst; sjukmönstring dagligen med dem, som
därtill anmäla sig; klädmönstring månatligen och vid
särskilda tillfällen o. s. v. - Beträffande på- och
afmönstring af sjöfolk å handelsfartyg se Hyresaftal.
1. C. O. N. 2. H. W-l.
Mönstringskommission, Mönstringsplats. Se Mönstring 1.
Mönter, Jörgen. Se Kock, J.
Mörarp, socken i Malmöhus län, Luggude härad. 1,643
har. 822 inv. (1912). Annex till Kropp, Lunds stift,
Luggude kontrakt.
Mörby, kronoegendom om 1 1/8 mtl i Danderyds socken,
Stockholms län, omedelbart intill Stocksunds
köping, vid M. hållplats å Djursholmsbanan. 1911 års
riksdag biföll en k. proposition om upplåtande med
tomträtt af en del däraf till byggnadstomter åt en
egnahemsförening bland statens tjänstemän och anslog
930,000 kr. (1912 års riksdag ytterligare 200,000
kr.) till en lånefond åt den för ändamålet bildade
"Tjänstemannasamhällets vid M. egnahemsförening
m. b. p. a.", i hvars styrelse K. M:t utser
ordf. Tomtområdena (varierande mellan 600 och 2,000
kvm.) upplåtas med tomträtt för en tid af 60 år,
räknadt fr. o. m. 1912. Den årliga tomträttsafgiften
utgår med 4 proc. af markvärdet, beräknadt till 15
öre per kvm., för hvarje år, med rätt för staten
att hvart 20:e år höja den med högst 10 proc. Under
tjänstetid förvärfvad tomträtt får behållas äfven
under pensionstiden. Dör tomträttshafvare, få hans
änka och omyndiga barn njuta tomträtten ostörd,
och må på särskild pröfning af föreningens styrelse
för hvarje fall bero, om äfven hans myndiga barn samt
andra hans anhöriga kunna få kvarsitta å tomten. Den,
som utan pension upphör med sin statstjänst, samt
den, som transporteras till stadigvarande befattning
å annan ort, går förlustig tomträtten, honom dock
obetaget att öfverlåta den till annan. Om yrkande
därom göres, är föreningen skyldig att (med omkr.
90 proc. af värdet) inlösa å tomten uppförda
byggnader och ersätta andra å tomten nedlagda
kostnader. Förutom lån för anläggning af vägar,
vatten- och afloppsledningar m. m. inom egnahemsområdet
beviljar staten föreningen byggnadslån, mot 4 1/2
proc. ränta, att amorteras på högst 40 år, intill
75 proc. af byggnadens värde, inberäknad kostnaden
för stängsel, ledningar m. m., dock icke efter
högre värde än 15,000 kr. Enär endast ett fåtal
statstjänare anmält sig för erhållande af tomträtt,
har föreningen gjort framställning, att området måtte
få upplåtas äfven åt andra på de ändrade villkor,
som därför kunna bestämmas, och lär proposition
därom komma att framställas till 1914 års riksdag. –
K. M:t har förordnat, att den ö. om Stockholm–Rimbo
järnväg liggande delen af M. fr o. m. 1913 i kommunalt
och fattigvårdshänseende införlifvas med Stocksunds
köping. Wbg.
Mörby, gods och slott. Se Gimo, sp. 1177.
Mörbylånga. 1. Socken i Kalmar län, Algutsrums
härad. 2,899 har. 1,164 inv. (1912), hvaraf 404 i
den inom socknen belägna köpingen. Annex till Resmo,
Kalmar stift, Ölands södra kontrakt.
2. Köping, belägen på Ölands västra kust, bildar
fr. o. m. 1881 egen kommun och fattigvårdsdistrikt,
men en kyrkoförsamling tills. med ofvannämnda
socken. 404 inv. (1912). Taxeringsvärde å hus
och tomter 291,400 (s. å.), hvaraf 12,000 kr. å
bevillningsfria. Köpingen, från hvilken exporteras
spannmål och kreatur, har ångbåtsförbindelse
såväl med Kalmar som med andra orter å dels ön,
dels fastlandet samt station vid Ölands södra
järnväg, post- och telegrafstation, läkare, apotek (3
km. därifrån), afdelningskontor af Bank-a.-b. Södra
Sverige, kvarn, mejeri samt utanför köpingen
sockerbruk, tillhörigt Södra Kalmar läns och
Ölands sockerfabriks-a.-b. (1907). 1910 funnos 11
handtverkare, 7 handlande samt 1911 1 segelfartyg
om 27 ton. – Vid M. skans, anlagd på våren 1677
till försvar mot danskarna, uppstod friköpingen
M. genom k. br. 13 okt. 1820, som gaf hvarje svensk
medborgare rätt att efter tillstånd af K. M:ts
befallningshafvande där bosätta sig och utan tvång
af korporationer, skrån eller gillen idka handel
å alla inrikes orter eller lofligt handtverk.
2. Wbg.
Mörch, Otto, dansk naturforskare, f. 1828, d. 1878,
var en af Europas lärdaste konkyliologer och skref
öfver 100 afhandlingar i både danska och främmande
tidskrifter. Hans kataloger öfver konkyliesamlingar,
t. ex. Yoldis 1852-53, blefvo af väsentlig betydelse
för den vetenskapliga nomenklaturen. Äfven
utarbetade han förteckningar öfver Danmarks
och dess biländers blötdjur. Sedan 1847 var han
anställd vid universitetets zoologiska museum.
E. Ebg.
Mörck, Jakob, dekorationsmålare, f. 1748,
d. 17 april 1787 i Stockholm, var lärling hos
hofmålaren Bolander och blef 1775 hofmålare hos
änkedrottning Lovisa Ulrika samt 1776 anställd som
dekorationsmålare vid k. teatern. I målarämbetet i
Stockholm blef han mästare 1778, utan uppvisande
af prof, såsom "känd för en ganska habil man i
målarkonsten". 1780 företog han tills. med maskinisten
vid k. teatern Schef en utländsk resa för att studera
teaterdekorationsväsendet, i hvilket M. berömmes för
ovanlig skicklighet. -rn.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
