- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
339-340

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Landtförsvarsdepartementet, hvilken befattning han innehade till
14 jan. 1843. Hans ämbetsmannaverksamhet utmärktes
af skicklighet och oväld. M. var äfven en framstående
dilettant på den bildande konstens område. Prof af sin
konst som gravör har han lämnat i ett par gravyrer
efter Lampi (S:t Bruno och Hertig Karl i uniform)
m. fl.
illustration placeholder

Därjämte var han målare, företrädesvis
utsiktsmålare, och lade som sådan i dagen ett
öppet natursinne, men en jämförelsevis underordnad
teknik. Han blef 1801 led. och 1835 hedersled, af
konstakademien. I statens samlingar (Rosersberg,
Ulriksdal) finnas 5 taflor af hans hand.

illustration placeholder

11. Adolf Göran M., grefve, den föregåendes
syssling, statsråd, f. 27 juli 1773 på Esplunda
i Närke, d. 30 jan. 1838 i Stockholm, egnade sig
efter slutade studier i Uppsala (1791) åt den
civila ämbetsmannabanan samt gjorde någon tid
diplomatisk tjänst dels i utlandet, dels, från
1795, som andre sekreterare i Kabinettet för utrikes
brefväxlingen. Redan under studieåren i Uppsala hade
M. mottagit djupa intryck af tidens omhvälfvande
idéer och händelser, och under sin utrikesvistelse
fick han sommaren 1795, då han tillbragte några veckor
i Paris, tillfälle att på nära håll iakttaga och
studera den franska revolutionen. Han var under denna
tid flitig åhörare af debatterna i nationalkonventet,
hvarest den nya direktorialförfattningen just
var föremål för behandling. Sina studier och
intryck från Paris sammanfattade han följande år
efter hemkomsten i en längre afhandling, kallad
Sammandrag af åtskilliga meningar öfver den senaste
franska constitution
. Den förkärlek för de franska
författningsmönstren, hvarom denna afh. vittnar, blef
icke utan inflytande på M:s följande verksamhet. Han
anställdes 1796 som kavaljer vid hertiginnans af
Södermanland hof. Fastän M. hos Gustaf IV Adolf stod
i ganska stor gunst och därpå rönte åtskilliga prof,
tog han under den bekanta riksdagen i Norrköping 1800,
vid hvilken tid han var t. f. kabinettssekreterare,
plats bland oppositionen. Om det förtroende han åtnjöt
bland de ledande oppositionsmännen vittnar bl. a. en
kort efter Norrköpings riksdag utgifven afh., Exposé
raisonné et historique des événemens principaux de la
Diète de 1800
, hvilken M. på uppdrag skrifvit som en
apologi för oppositionens politik. Afsked från stats-
och hoftjänst blef en följd af hans oppositionella
hållning, men M. var i den
lyckliga ekonomiska ställning, att detta ej kunde vålla
honom synnerligt obehag. På det vackra Esplunda
fann han rik ersättning i fortsatta studier och ett
börjande angenämt familjelif, till dess efter 1809 års
statshvälfning äfven för honom en ny dag af verksamhet
i statens tjänst randades. Han deltog lifligt i
förhandlingarna vid 1809 års grundlagstiftande
riksdag och spelade en synnerligen framträdande
roll inom det konstitutionella partiet, bland hvars
inflytelserikaste medlemmar, de s. k. 1809 års män,
han räknades. Redan i maj påtänkt som medlem af
konstitutionsutskottet, blef han under sommaren
invald i detsamma och kan från denna tid räknas
som dess måhända verksammaste ledamot. Särskildt
representationsfrågans behandling inom utskottet
bär alltigenom prägeln af M:s inflytande. Dess
egendomliga, men i många afseenden märkliga
betänkande i denna fråga, dat. 24 mars 1810, är
författadt af M. och ger uttryck åt hans politiska
åskådning. Han har här utfört och tillämpat de
för svensk författningstradition främmande idéer,
som han mottagit från Frankrike, och man kan se, hur
studierna och intrycken från Parisvistelsen 1795 här
gå igen. Vid 1810 och 1812 års riksdagar deltog M. med
ständigt stegradt politiskt inflytande. Han utöfvade
därjämte en icke obetydlig litterär verksamhet. De
mindre vanliga kunskaper på det finansiella
och statsekonomiska området, om hvilka hans mot
Grevesmöhlens "Åskådaren" riktade polemiska uppsatser
i "Journalen" buro vittne, sägas ha ådragit sig Karl
Johans synnerliga uppmärksamhet och varit egentliga
anledningen till hans utnämning till statssekreterare
vid Handels- och finansexpeditionen (nov. 1812). S.
å. vann han Svenska akad:s stora pris för sitt svar på
frågan: "Hvilka äro medlen att hos ett folk uppväcka
och underhålla patriotism och en rätt nationlig
anda?" Sedan han 1814 varit en af kommissarierna
vid underhandlingarna med Norge och vid följande års
riksdag uppträdt mot Särskilda utskottet till försvar
för de friare åsikter, som då i fråga om handel och
näringar började göra sig gällande, utnämndes han
1815 till statsråd. 1818 invaldes han, efter biskop
J. Wingård, i Svenska akad. och 1819 i Vet. akad. samt
kallades 1821 till direktör för Landtbruksakad. och
1826 till hedersled. af Vitt. hist. o. ant. akad. (Han
var dessutom led. af Mus. akad., Vet. soc. i Uppsala
samt andra in- och utländska samfund.) M. erhöll
1822 excellenstiteln och var sedan 18 maj 1837
t. f. statsminister för utrikes ärendena. Af samtiden
tecknas M. som en man af mångsidiga kunskaper och
ovanlig arbetsförmåga. Lifligt och varmt försvarade
han sina åsikter samt åtnjöt städse allmän aktning
för redbarhet och duglighet. Utom de redan nämnda
profven på hans litterära verksamhet böra nämnas
åminnelsetalen öfver A. G. Silverstolpe (1821) och
L. A. Mannerheim (1837) samt en serie Berättelser
vid Landtbruksakademiens sammankomster
(1828-34). Ett
stort antal afhandlingar och uppsatser af M:s hand,
företrädesvis af politiskt innehåll, finnes förvaradt
i familjearkivet på Esplunda.

12. Karl Otto M., friherre, sonsons son till en yngre
son af M. 5, militär, "konungamakaren", bekant för
sitt dristiga ingripande i tronföljarvalet efter
Karl Augusts död, föddes 22 maj

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free