Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörnersborg, stjärnskans vid Strömstad (se d. o.) - Mörnerska husarregementet. Se Kronprinsens husarregemente - Mörrum - Mörrums skans - Mörrumsån - Mörs - Mörsbatteri. Se Batteri 1 - Mörsare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mörnersborg, stjärnskans vid Strömstad (se d. o.)-
Mörnerska husarregementet. Se Kronprinsens
husarregemente.
Mörrum, socken i Blekinge län, Listers härad. 6,790
har. 4,591 inv. (1912). M. bildar med Elleholm ett
pastorat i Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt.
Mörrums skans, i Blekinge, strax v. om Karlshamn,
uppkastades våren 1678, men fick efter krigets slut
förfalla.
L. W:son M.
Mörrumsån, vattendrag i Småland och Bleking,
upprinner ur en liten sjö vid Stockatorp i Korsberga
socken af Jönköpings län vid 272,5 m. höjd, flyter
först under olika namn med stridt och stenigt lopp
sydligt genom Storsjön på gränsen mot Kronobergs län,
Ängshultsjön (208 m. ö. h.) och Norrsjön till sjön
Madkroken (195 m.), därefter åt s. v. och v. till den
stora sjön Örken (188 m.) och vidare under namn af
Drefån, Vartorpaån och Lidekvarnsån genom Drefsjön,
Vartorpasjön, Norrabysjön och Öjaren till Tolgsjön,
som från n. upptar afloppet från Asasjön och genom
den korta Åbyån åt s. utfaller i Helgasjön (162
m.). Denna sjö upptar Hjulatorpsån samt afloppet för
Innaren och en mängd andra sjöar samt afflyter mot
s. vid Helgevärma medelst två armar, som omsluta
flera holmar. Härefter går ån sydvästligt med
ett djup af 1–3 m. och en bredd af 30–60 m. samt
lugnvatten, afbrutet af endast korta fall, genom
Bergkvarasjön, Gemlasjön och Furen till Salen
(143 m. ö. h.,), som från n. emottager Mohedaån
(35 km.) och från n. v. Skaddeån (30 km.). Under
namn af Husebyån flyter vattendraget vidare söderut
till sjön Åsnen (138,5 m. ö. h.; 145 kvkm.). I detta
betydliga bäcken förstärkes vattenmassan af en mängd
tillflöden, af hvilka det största är Aggån l. Skyeån
(65 km.). Från Åsnen afflyter ån söderut genom två
armar, som förenas i Hönshyltefjorden, hvarefter
densamma med omväxlande lugnvatten och korta forsar
fortsätter sitt lopp i en trång floddal genom Blekinge
till sitt utlopp i Östersjön vid Elleholm. Det är
endast i detta sitt nedre lopp, som ån bär sitt
geografiska namn, Mörrumsån. Där eger ock rum ett
betydligt laxfiske ("Karlshamnslax"). Vattendragets
hela längd är omkr. 175 km. Dess vattenområde
uppskattas till 3,390 kvkm. Med sina många forsar
och fall drifver ån en mängd kvarnar, sågar
och andra verk (Klafreström, Räppe, Gransholm,
Huseby), och flera af fallen nedanför Åsnen
tillhöra Hemsjö kraftaktiebolag (se d. o.).
A. G.*
Mörs (fr. Meurs). 1. Fordom tyskt furstendöme, vid
vänstra Rhenstranden, mellan Rhen och hertigdömet
Gelderland. Omkr. 330 kvkm. Under medeltiden styrdes
det af grefvar, som voro länspliktiga till Kleve. 1600
kom det till prins Morits af Nassau-Oranien, inom
hvars ätt det stannade till Vilhelm III:s död
(1702), då det efter biläggandet af den oraniska
arfföljdsstriden tillföll Preussen. 1707 blef det
furstendöme. 1801–14 tillhörde det Frankrike
(dep. Roer). Sedan 1857 är det en krets i
preussiska reg.-omr. Düsseldorf. – 2. Kretsstad i
reg.-omr. Düsseldorf, fordom hufvudstad i ofvannämnda
furstendöme. 23,255 inv. (1910). Gymnasium,
protestantiskt lärarseminarium, landtmannaskola.
Tillverkning af siden-, kamgarns- och bomullsvaror,
maskiner och cigarrer.
1 o. 2. (J. F. N.)
Mörsarbatteri. Se Batteri 1.
Mörsarbäddning. Se Bäddning 1.
Mörsare (ty. mörser, eng. mortar, fr. mortier,
eg. mortel), artill., den äldsta kastpjäsen (se
d. o.) med det kortaste loppet. Dettas längd var
vid mörsartypens införande i slutet af 1500-talet
endast 2 1/2-4 kaliber, men ökades sedermera liksom
vid alla öfriga artilleripjäser, så att det i
slutet af 1800-talet uppgick till 6-9 kal. Mörsaren
liknar till det yttre haubitsen (se d. o.) och
har i hufvudsak undergått samma utveckling som
denna. Den var förr den mest omtyckta kastpjäsen,
i synnerhet i fästningskriget, emedan den gaf mycket
krökta kulbanor och i förhållande till kalibern var
ovanligt lätt. Sålunda uppges vikten af en 60 ft
(30 cm.) mörsare ha varit endast 1,400 kg. Under
senare hälften af 1800-talet började mörsaren
allt mer utträngas af haubitsen, hvilken med sitt
längre lopp ger större skottvidder. I slutet af
1800-talet användes sålunda mörsartypen endast till
belägringsartilleriets gröfsta kastpjäser af 21-27
cm. kaliber.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
