- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
347-348

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörsare - Mörsarfartyg. Se Bombskepp - Mörsaarkasematt. Se Kasematt - Mörsarvärn - Mörshög - Mörsil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mörsaren helt komma att utträngas af haubitsen äfven
för här senast berörda typ af kastpjäser. Detta har
möjliggjorts dels genom den långa eldrörsrekylens
införande (se Kanon, sp. 785), dels genom den af
Krupp gjorda uppfinningen af s. k. hju1bälten
(se fig. 2), som vid eldgifning samt vid körning på
lös mark spännes omkring lavetthjulen och tjäna till
att förstora dessas beröringsyta med marken. Genom
dessa hjulbälten ha bäddningarna blifvit öfverflödig,
och en modern 21-27 cm. mörsare, eller haubits, som
den numera oftare kallas, kan därför liksom hvarje
annan fältpjäs ställas på naturliga marken.

En särskild typ af mörsare utgöra de fordom i
fästningskriget mycket använda s. k.
handmörsarna 1. handgranatmörsarna, uppfunna i slutet af
1600-talet af holländske ingenjören M. Coëhoorn och
afsedda för kastning af handgranater. Eldröret fästes
på ett litet träblock, som stöddes mot bröstvärnet
eller mot axeln. Äfven förekommo, ehuru mera sällan,
små mörsare, som fästes på mynningen af en kanon eller
t. o. m. på kavalleriets karbiner. I Sverige användes
på 1600-talet 3- och 6-pundiga handmörsare; 1705 göts
en s. k. revolver-handmörsare 1. rapp-hönsmörsare
med flera lopp bredvid hvarandra. Fig. 3 visar en
6-pundig handgranatmörsare, konstruerad 1705 af
generalfälttygmästaren Siöblad. Mörsarens bakre del
är förlängd och försedd med en cylindrisk urtagning
för att kunna trädas på en påle eller ett löst
tappstycke, vid hvilket det sedermera fästes medelst
en sidskruf. Handmörsare funnos äfven af björk eller
masurträ med kammare af metall och järnbeslaget
fänghål.

illustration placeholder

Fig. 3. Svensk sexpundig handgranatmörsare,
konstruerad 1705.

- Den tanke, som legat till grund för de
här beskrifna handmörsarna, har, liksom tanken
på handgranater (se d. o.), återupptagits i våra
dagar under flera olika former. Sålunda har man i
st. f. de små på karbinmynningarna fästa mörsarna
experimenterat med s k. gevärsgranater, små, med
brisant sprängämne fyllda granater, hvilka baktill
äro försedda med en staf, som införes i gevärspipan
och afskjutes medelst en vanlig lös patron.

illustration placeholder

Fig. 4. Krupps bombkanon i transportabelt skick.


Som en direkt efterföljare af de gamla handmörsarna
kan man betrakta en nyligen af Krupp uppfunnen s. k.
bombkanon, afsedd att i sista skedet af en belägring, då
angriparen kommit tämligen nära fästningsverken,
inslunga i fästningen eller fortet brisansladdade
bomber af större dimensioner. Fig. 4 visar en dylik
bombkanon i transportabelt skick (vikt 528 kg.),
fig. 5 visar samma kanon skjutfärdig; bomben, som
väger 85 kg. och innehåller 42 kg. sprängämne,
trädes liksom vid gevärsgranaterna medelst en
staf på mynningen. Skottvidden uppgår till 300 m.
illustration placeholder

Fig. 5. Krupps bombkanon skjutfärdig.

G. af Wdt.

Mörsarfartyg. Se Bombskepp.

Mörsarkasematt. Se Kasematt.

Mörsarvärn, befästningsk., tidigare kittel
(se d. o.), ett batterivärn, som är afsedt för
bestyckning med mörsare. Sådana batterier göras
nästan alltid nedsänkta. Mörsarna uppställas på
bäddningar ungefär 3,5 m. bakom vallen, som har
åtminstone manshöjd. Mellan mörsarna finnas till
servisens skydd skanskorgstraverser af minst manshöjd.
H. W. W.*

Mörshög, gods i Bjufs socken, Malmöhus län, består
af omkr. 7/8 mtl, tax. till 95,000 kr. (1904). På
M. uppföddes under 1800-talet med stor framgång ädla
ridhästar af dåv. egarna ryttmästaren A. F. von
Horn (d. 1855) och hans son öfversten L. von Horn
(d. 1896), hvilken bedref hästafvel företrädesvis
med importerade hannoverska ston och helt små
s. k. ölänningar. Den senares son, Fr. von Horn,
hade på M. ett litet stuteri med ädelt materiel,
från hvilket flera ganska goda hästar frambringats
för våra kapplöpningsbanor. 1910 såldes emellertid
godset, och samtidigt nedlades detta stuteri.
B. C-m.

Mörsil (Mörsill). 1. Socken i Jämtlands
län, Undersåkers tingslag. 27,460 har. 1,079
inv. (1912). Annex till Undersåker, Härnösands stift,
Jämtlands västra kontrakt. – 2. Sanatorium i nämnda
socken, vid Indalsälfven (Undersåkersälfven) och M:s
stora järnvägsstation, på den jämtländska högplatån
(329 m. ö. h.), omgifvet af vackra, högländta ängar
och barrskogsklädda höjder, som dämpa fjällvindarnas
bisterhet. Luften är ren och torr och sällan hemsökt
af kalla, besvärande dimmor. Kuranstaltens anordningar
för bostäder äro fullt tidsenliga. Den är afsedd för
behandling af lungtuberkulos och försedd med alla
nutida anordningar för en sådan behandling. Sedan 1891
är anstalten öppen hela året. Redan långt innan alla
de nya lungsotssanatorierna tillkommit, hade läkarnas
uppmärksamhet riktats på Jämtland, och M. var ett
bland de första, som öppet tillkännagaf, att det var
egnadt uteslutande till lungsotsbehandling. Från en
mera enkel början har anstalten alltmera utvecklats, tack vare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:20:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free