- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
349-350

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mörsil - Mörskom - Mört - Mörtfisksläktet - Mörtö - Möser, Justus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den omvårdnad, som dess läkare och egare d:r T. Horney
egnar densamma. Resultaten af behandlingen kunna fullt
mäta sig med de utländska luftsanatoriernas. Uti
anstalten finnes elektrisk belysning, och till
densamma hör tidsenligt badhus. Den årliga frekvensen
är 200-300 patienter. Under samma ledning står det
närbelägna barnsanatoriet Fjällpensionatet, som året
om kan mottaga 20 barn i åldern intill 16 år, samt
Eggens pensionat och hvilohem för lindrigt bröstsjuka
samt konvalescenter, med plats för omkr. 30 pers. -


illustration placeholder

Utsikt af Mörsil med Indalsälfven.

Bland sevärdheter i omgifningen (jfr fig.) märkas
Storberget ofvanför stationen med ett 18 m. högt
utsiktstorn, de af Undersåkersälfven (sjön Skeldern)
l km. från M. bildade vackra, trapplikt anordnade
Eggforsarna samt på andra sidan älfven det af Vålån,
ett tillflöde till Indalsälfven, bildade, 16 m. höga,
lodräta Storbofallet, ett af Jämtlands
vackraste vattenfall. - 3. Skans i ofvannämnda
socken, nära kyrkan, på en långsträckt ås invid
Undersåkers-(Indals-)älfven, byggdes 1611 af Baltzar
Bäck efter Jämtlands eröfring. M. förföll sedermera
och iståndsattes först 1644 af öfverste Hans Strijk,
men intogs 30 maj s. å. och förstördes af norrmännen
under J. Ulfeld. 1646 reparerades skansen, men
lämnades därefter åt sitt öde. En ny skans byggdes
1659 af Henrik Fleming, men äfven denna öfvergafs
snart. 1675-76 iståndsattes dock M., men som den hade
ett ofördelaktigt läge, utrymdes den i aug. 1677 och
besattes därefter till nov. s. å. af norrmännen,
hvarefter skansen för sista gången lämnades
öde. Numera synas endast obetydliga lämningar af M.
2. Ln. 3. L. W:sonM.

Mörskom (fi. Myrskylä), socken i Nylands
län, Pernå härad, Mäntsälä domsaga, Finland,
är ett imperiellt pastorat af 3:e kl., Borgå
stift och domprosteri. Areal 200 kvkm. 2,743
inv. (1910), till öfvervägande delen finsktalande.
A. G. F.

illustration placeholder

Mört, Leuciscus rutilus, zool.) utgör typen för
mörtfisksläktet (Leuciscus). Mörten (se fig.) når
en längd af 20-30 cm. samt utmärkes genom i enkel
rad sittande svalgtänder, 40-45 fjäll i sidolinjen,
något urringad analfena samt föga uppstigande
munspringa. Färgen är på ryggen svartgrön, sidorna äro
silfverfärgade och buksidan hvitaktig. ögonringen
är röd, fenorna mer eller mindre röda, ljusare hos
yngre. Hannen är smärtare än honan samt har, liksom
många andra cyprinider, under lektiden små vårtlika
utväxter på fjällen. Mörten är allmän i hela Europa
n. om Alperna och förekommer ända upp till Karesuando
i Sverige, men går i Norge ej ofvan
Gudbrandsdalen. I Lapplands högre belägna sjöar träffas
mörten, liksom andra karpfiskar, mera sparsamt
eller saknas alldeles. I södra och mellersta Sverige
förekommer den däremot talrikt och i vissa sjöar i
stor mängd. Härigenom blir den af ej obetydlig vikt
som födoämne för befolkningen. Där vattnet är klart,
blir mörtens kött hvitt och välsmakande, men det är
benigt och försmås därför af de förmögnare. Mörten
fiskas med annan fisk i not, på särskilda för detta
ändamål afsedda nät, i mjärdar samt på mete. Som
föda för andra fiskar är mörten af vikt för
fisket. Åtskilliga bastarder mellan mört och andra
karpfiskar ha anträffats, såsom mellan braxen och
mört: Abramidopsis Leuckartii (Cyprinus Buggenhagii),
anträffad hos oss i Ringsjön och vid Karlskrona,
mellan björkna och mört: Abramis abramo-rutilus,
samt mellan mört och sarf: Scandiniopsis.
R. L.*

Mörtfisksläktet, Leuciscus, zool., af karpfiskarnas
familj och de mjukfeniga fiskarnas ordning. Kroppen
är mer eller mindre långsträckt och hoptryckt;
i allmänhet fullständig sidolinje, öfverkäken är
vanligen något framskjutande framför underkäken,
då munnen är sluten; skäggtömmar saknas;
svalgtänderna ha en mer eller mindre tydligt
hakformig krona. Rygg- och analfenor äro korta;
stjärtfenan är djupt urringad. Till detta släkte
hör ett stort antal arter från den tempererade
zonen af både Gamla och Nya världen. Till Sveriges
fauna höra 5 arter: L. erythrophthalmus (se Sarf),
L. grislagine (se Stämmen), L. idus (se Id),
L. rutilus (se Mört) och L. latifrons (färnan);
den sistnämnda förekommer sporadiskt i södra Sverige.
L-e.

Mörtö och Mörtö Bunsö, två bebodda öar s. och
s. v. om Nämndön i Stockholms skärgård, tillhöra
Nämndö kapellförsamling

Möser, Justus, tysk statsman och skriftställare,
f. 14 dec. 1720 i Osnabruck, d. där 8 jan. 1794,
utnämndes 1747 i sin fädernestad till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:55 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free