- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
369-370

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nachtigal, Gustav - Nacka - Nacka - Nackarpsdal i Skåne. Se Odensjön - Nackbast. Se Nacke, anat. - Nackbjudning, obstetr. Se Förlossning, sp. 450 - Nacke - Nacke - Nackgropen. Se Nacke, anat. - Nackkramp - Nackloben. anat., fysiol. Se Hjärnan, sp. 832 - Nackregel. Se Ladugård - Nacksjuka - Nackslag, sjöv. Se Påslagning - Nackspil

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

23 febr. 1834 i Eichstätt, d. 19 apr. 1885, var
militärläkare i Köln, då han 1863 af hälsoskäl
begaf sig till Algeriet. Efter några år slog han sig
ned som praktiserande läkare i Tunis. 1868 erhöll
N. uppdrag af den preussiska regeringen att till
sultan Omar af Bornu öfverbringa dyrbara skänker
från konung Vilhelm. I jan. 1869 anträdde han sin
ansträngande och farliga färd genom dittills alldeles
obekanta delar af Saharaöknen och Sudan samt
kom i juli 1870 till Bornus hufvudstad. Därifrån
företog han en rad upptäcktsfärder, mot n. ö. till
Borku, mot s. ö. till Bagirmi, samt återvände
hem genom Vadai, Darfur och Kordofan till Kairo
(nov. 1874) och Europa.
illustration placeholder

Resultaten af denna resa
framlade han i arbetet Sahara und Sudan (3 bd, 1879
-89), särskildt viktigt för kännedomen om Tibesti,
Bornu och Vadai. Han valdes till Tyska afrikanska
sällskapets president, erhöll 1876 af Geografiska
sällskapet i Paris dess stora guldmedalj och utsågs
s. å. af den internationella Kongo-associationen
i Bruxelles till styrelseledamot. Efter några års
vistelse i Berlin blef han 1882 tysk generalkonsul
i Tunis och sändes i maj 1884 som Tyska rikets
kommissarie till Guinea-kusten, där han tog verksam
del i grundläggandet af det tyska kolonialväldet, i
synnerhet i området kring Kamerunberget. Han angreps
emellertid snart af klimatfeber och dog på hemresan
ombord på tyska krigsfartyget "Möwe".

Nacka, sjöv.,
fästa något med ett enkelt garn, i hvilket åtskilliga
fibrer äro afskurna, så att garnet må springa, då
det utsattes för större påkänning. Detta kallas
äfven att "pålägga nackadt garn". Jfr Förlora.
R. N.*

Nacka. 1. Socken i Stockholms län, Svartlösa
härad. 5,561 har. 6,048 inv. (1912). Härvid
har frånräknats Saltsjöbadens köping, som l maj
1913 utbrutits ur N. till egen församling och
pastorat. N. bildar ett pastorat i Strängnäs stift,
Södertörns kontrakt. - 2. Gård i ofvannämnda socken,
7/8 mtl, jämte 1/2 mtl Klisätra, tax. till 85,000 kr.,
utgjorde förr ensam en kommun N. (47 inv. 1887),
jämte Erstaviks kapell till Huddinge, innan denna
jämte Erstaviks kapell och Sicklaö, annex till
Danviken, l maj 1887 i kyrkligt och l jan. 1888 i
borgerligt hänseende förenades till nuv. N. kommun och
pastorat. Det gamla träkapellet, som refs 1903, var
byggdt 1642. Gården nämnes 1566 och 1621, då kronan
där hade krutbruk. På 1730-talet egdes den af rikets
ständers bank, som där hade mässingsbruk. Sedermera
kom den genom köp till grefve K. J. Leijonstedt, egdes
sedan af hans måg sekreteraren H. G. von Brinckman,
hvars son, den bekante skriftställaren K. G. von
Brinckman, föddes där. Sedan 1849 egdes gården af
J. F. Björkman, tills den 1888 köptes af bryggaren
F. R. Neumüller (förut egare af den tillstötande
gården Skarpnäck i Brännkyrka), hvars arfvingar under
firma A.-b. Skarpnäck o. Nacka nu ega densamma.
De ofvannämnda verken samt de senare anlagda, men
äfven de nu nedlagda klädesvalk samt kvarnar och såg
drefvos med vattenkraft i den å, som afför Älta-,
Söderby-, Damm- och Källtorpssjöarnas vatten till
Järlasjön. - Inom N. kommun ligger idylliskt vid
Hammarby- och Järlasjöarna det i synnerhet förr mycket
besökta Nackanäs utvärdshus.

Nackarpsdal i Skåne. Se Odensjön.

Nackbast. Se Nacke, anat.

Nackbjudning, obstetr. Se Förlossning, sp. 450.

Nacke, mek., öfversta delen af hammarblocket på en
vattenhammare. Se Hammare, sp. 1239.

Nacke (lat. cervix, nucha), anat., hos människan
bakhalsens öfre del, öfvergår nedåt och åt sidorna
i halsen samt begränsas uppåt af bakhufvudet, som
i trubbig vinkel hänger ut däröfver. Nackens massa
bildas af flera på öfversta halskotorna liggande
muskler, som dels (de djupa) bilda öfvergången mellan
nackbenets bas och närmaste första eller andra kota,
dels (de ytligare) å ena sidan sträcka sig längre
ut på nackbenet samt å den andra stiga längre ned på
halsen och åt ryggen. De ytligaste af dessa muskler
äro ganska starka. Och då alla muskler ligga åt
sidorna, ingen åt midtlinjen af kotorna, men väl
deras höljen eller senor fästa sig i denna, uppstår
vid nackmusklernas spänning en median längsfåra:
nackgropen (fovea nuchæ). Där belägna muskler äro
f. ö. till styrka (volym) mycket olika: svaga hos
barn, starkare efter puberteten och sedan betydligt
tjockare hos män än hos kvinnor. Starkast äro de hos
personer, som bära bördor, ty deras verksamhet är att
hålla hufvudet upprätt och i jämvikt. I midtlinjen
sträcker sig längs halskotornas taggutskott samt upp
till nackbenet ett elastiskt band, som hos människan
till följd af hennes upprätta ställning är ganska
svagt, men hos djur, som bära hufvudet hängande
på halsens främre ända, däremot är mycket starkt
och fått namnet "nackbast" (ligamentum nuchæ). -
I dagligt tal inbegripes under ordet nacke äfven den
kullriga ytan af bakhufvudet, och i själfva verket
går en del af nackbenet in under den egentliga nacken
(se Bakhufvud och Kota). G. v. D.*

Nackgropen. Se Nacke, anat.

Nackkramp, med., kramp i nackens muskler,
hvarigenom hufvudet drages tillbaka, förekommer
sällan som en särskild, lokal sjukdom i dessa
muskler, oftare i sammanhang med allmän stelkramp
(tetanus) eller vid inflammation i ryggmärgens och
hjärnans hinnor. Jfr Hjärnsjukdomar, sp. 851-852.
F. B.*

Nackloben, anat., fysiol. Se Hjärnan, sp. 832.

Nackregel. Se Ladugård.

Nacksjuka, ett af de många populära namnen
för den epidemiska cerebrospinal-meningiten
1. dragsjukan. (Se Hjärnsjukdomar, sp. 851
-852.) Vid denna sjukdom är ett af de i ögonen
fallande symtomen, att en styf stelhet eller
kramp inträder i nackens muskler. Se Nackkramp.
F. B. (I. H.)

Nackslag, sjöv. Se Påslagning.

Nackspil (ty. nachspiel), dryckeslag eller annan
tillställning under friare former, hvilken följer
omedelbart efter (ty. nach) en annan; ofta liktydigt
med senare delen af en fest, bjudning e. d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:32:04 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free