- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
373-374

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nadir - Nadir - Nadiya - Nadji, Ahmed - Nadorit - Nadson, Semen Jakovlevitj - Nadziejewo, graffält. Se Hallstatt-tiden, sp. 1148 - Naegele [nägele]. Se Nägele - Naëgit - Naemen [namen], flamska namnet på staden Namur (se d. o.) - Nænia, lat. Se Nenia - Næs-. Om danska och norska namn börjande med Næs- se artiklar på Näs- - Nævius - Nævus, lat., med. Se Födelsemärke - Naf. Se Fordon - Nafa, stad. Se Naba - Nafalan, farm. Se Naftalan - Nafat, trakten omkring Dor (se d. o.) - Nafborr, detsamma som nafvare. Se Borrar, sp. 1216 - Nafle - Nafling - NafnaPulur, isl. Se Bjarne Kolbeinsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orter medelst graderade höjdcirklar. - Det arabiska
ordet nazir 1. nadir, eg. "motsvarande", "ställd
midt emot", är som astronomisk term en förkortning
af nadir es-semt, d. v. s. "belägen midt emot
es-semt". Semt (med artikel: es-semt) betyder
"riktning", semt er-ras "hufvudets riktning", den
punkt (på himlahvalfvet), mot hvilken hufvudet är
riktadt, zenit. Slutligen fick detta semt, hvaraf
ordet "zenit" uppkommit (liksom azimut af es-semt),
ensamt samma betydelse som det fullständigare semt
er-ras
. (B-d.)

Nadir, 1736-47 schah af Persien, grundläggare af den
kurdiska senddynastien på Persiens tron och sköflare
af Delhi under ett eröfringståg till Indien 17391 Se
Persien (Historia).

Nadiya [näMijä] 1. Nadia, distrikt i Presidency
division i Bengalen, Brittiska Indien, i Ganges’
delta, mellan Bhagirathi och Ganges och genomskuret
af en mängd flodarmar. 7,234 kvkm. 1,667,491
inv. (1901). Hufvudstad är Krishnagar, 24,547
inv. (1901), vid Jalangi. Staden N., f. d. hufvudstad
i Bengalen, vid Bhagirathi, hade 1901 endast 10,880
inv., men är ryktbar för sina helgedomar, sina lärda
punditer och sina sanskritskolor. Inom distriktet
låg slagfältet Plassey (se Clive). Wbg.

Nadji,
Ahmed, turkisk skald och tidningsman, f. 1848,
d. 1892, var i början "softa" (teol. studerande),
men egnade sig sedan åt olika uppgifter, tog
intryck i synnerhet af Victor Hugo och S Prudhomme
samt blef en af Turkiets första naturalistiska
skalder. Han var vän till Ahmed Midhat-Effendi,
och deras korrespondens är af vikt för kännedomen om
den nyare turkiska litteraturhistorien. Bland hans
många diktsamlingar märkas Atesch-pare (Eldflamman),
Scherare (Gnistan), Füruzan (Ljusglimten) samt
åtskilliga öfversättningar.

Nadorit, miner., ett ortorombiskt, i tunna gula eller
bruna taflor kristalliserande blyantimonat + blyklorid
(PbSb2 O4. Pb C12). A. Hng.

illustration placeholder

Nadson, Semen Jakovlevitj, rysk skald,
f. 1862, d. 1887, son af en kristnad jude, inträdde i
krigsskolan, men måste på grund af lungsiktighet lämna
den militära banan (1884) och vistas i södern. Hans
död i Jalta påskyndades genom skriftställaren
Burenins nesliga insinuation i "Novoje vremja",
att N. förebar ohälsa för att vinna popularitet och
penningunderstöd. Redan 1878 syntes dikter af honom
i tryck. Hans samlade dikter utkommo under loppet
af 10 år i 14 uppl. Hans lyriska diktning utmärkes
för ovanlig musikalisk välklang och varm känsla, som
dock med åren blef alltmer vemodig och elegisk. - 1887
utkom en minnesskrift af flera samverkande författare
(Sbornik statej) och 1888 hans smärre studier på prosa
(Krititjeskie etiudy). På svenska finnes en studie
jämte diktprof i "Ord och bild" 1892 af A. Jensen.
A-d J.

Nadziejewo, graffält. Se Ha11statt-tiden,
sp. 1148.

Naegele [nägele]. Se Nägele.

Naëgit, miner., består af flera sällsynta jordarter,
såsom uran-, thor-, tantal- och ytterjord. A. Hng.

Naemen [nämen], flamska namnet på staden Namur
(se d. o.).

Nænia, lat. Se Nenia.

Næs-, Om danska och norska namn börjande med Næs-
se artiklar på Näs-.

Nævius, namn på en fornromersk plebejisk släkt,
bland hvars medlemmar särskildt märkes Cnejus
N.
, f. omkr. 264 f. Kr. Denne deltog i det första
puniska kriget (264-241 f. Kr.), men egnade sig
sedan åt diktkonsten. Han var en ifrig motståndare
till högaristokratien och angrep i sina stycken
hänsynslöst i synnerhet släkterna Metellus och
Scipio. Han blef också därför anklagad och satt
i fängelse, hvarur han dock snart frigafs genom
folktribunernas mellankomst. Längre fram blef han
landsförvist till Utica och dog i landsflykten,
troligen omkr. år 199 eller 194 f. Kr. N. skref några
tragedier efter grekiskt mönster, t. ex. Aegisthus,
och nationellt romerska stycken (prætextæ),
t. ex. Clastidium, men mycket flera komedier, de
senare hufvudsakligen efterbildningar af grekiska
mönster (palliatæ), hvilka han dock bearbetade fritt
och med romersk färgläggning. Hans framställningssätt
var kraftigt och något grofkornigt, kryddadt af humor
med liflig dialog. Hans första stycke uppfördes 235
f. Kr. Vidare författade N. en episk dikt i 7 böcker
på saturnisk vers öfver det första puniska kriget
(Bellum punicum). Af hans arbeten finnas nu endast
spridda fragment och titlar, till en del osäkra;
de äro samlade af L. Müller, "Livii Andronici
et Cn. Nævii fabularum reliquiæ" (1885) och
(Bellum punicum) i densammes uppl. af Ennius (1884).
R.Tdh.’

Nævus, lat., med. Se Födelsemärke.

Naf. Se Fordon.

Nafa,_stad. Se Naba.

Nafalan, farm. Se Naftalan.

Nafat, trakten omkring Dor (se d. o.).

Nafborr, detsamma som nafvare. Se Borrar, sp. 1216.

Nafle, Nafve1. 1. (Lat. umbilicus) Anat.,
ett på bukens framsida beläget ärr efter det vid
födelsen afbrutna sambandet mellan moder och foster
(se Nafvelsträng). Som ärr afviker nafveln till
färgen från omgifvande hud och saknar hår. Nafveln
är än upphöjd och tutformig, än bildar den en
grop, hvilket i synnerhet är fallet hos feta. Den
ligger alltid i bukens midtlinje och hos fullvuxna
nedom bukens midthöjd, men växlande närmare till
eller längre från denna. - 2. Bot. Se Fröämnet.
1. G. v. D.*

Nafling kallas den vanligen af barnmorskan utförda
operation, hvarigenom det nyfödda barnets nafvelsträng
(se d. o.) ombindes med ett steriliseradt
band, nafvelband, och afklippes samt medelst
kompress och en kring lifvet lindad nafvelbinda
förbindes. Ombindningen måste göras omsorgsfullt, på
det barnet ej skall förblöda genom de afskurna kärlen
i stumpen samt med iakttagande af sträng aseptik
för förebyggande af infektion i barnets nafvel.
Bvn.

Nafnaþulur, isl. Se Bjarne Kolbeinsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free