- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
381-382

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naga - Naga - Naga - Nagada. Se Nakade - Nagado, folkstam. Se Kaffa - Nagajka - Nagana. Se Trypanosoma och Tsetseflugan - Nagano - Nagaoka - Nagar, stad. Se Bednore - Nagara, Israel ben Moses - Nagari, skriftform. Se Devanagari - Nagari-anpat, språk. Se Hila 2 - Nagarjuna - Nagakot, stad. Se Kangra - Nagasaki - Nagasträd, Nagasträ, bot. Se Mesua - Nagaur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven eller särskildt därpå, att de urspr. voro
själsväsen, de på jorden boende aflidnes själar, som
tänktes under en massa olika former. En mängd sagor
och legender om människors och ormars förhållande
till hvarandra kurserar och finner sin förklaring i
deras ursprungliga karaktär af själsväsen. Enligt
myten är sagofågeln Garuda deras ärkefiende, som
förtär dem, så ofta han kommer åt. Jfr Winternitz,
"Sarpabali, ein altindischer schlangenkult" (i
"Mitteilungen der anthropologischen gesellschaft
in Wien", XVIII, 1888) samt bland handböcker
särskildt Hopkins, "The religions of India" (1895).
K. F. J.

Naga, ind. relig., betecknar inom hinduismen en
afdelning bland de lägste asketerna inom olika
sekter (vairagin, sannysin), som uppträda nakna
(naga, af sanskr. nagna, naken) och lefva som
tiggarmunkar samt gälla som de värdelösaste bland de
asketiska sekterna, ofta farliga för den allmänna
ordningen. De höra med ett ord till dräggen af
de religiösa charlataner, hvarpå Indien är så
rikt. Jfr Hopkins, "The religions of India" (1895).
K. F. J.

Naga, åtskilliga smärre folkstammar i Indien, som
räknas till de s. k. lohitafolken (se d. o.). Själfva
kalla de sig kwaphi och bebo ett område, som
begränsas i v. af floden Kapili, i ö. af de berg,
som skilja Assam från Bor-Khamtilandet, i n. af
Assamdalen, i s. ungefär af 23° n. br. De bestå af
två hufvudgrupper, en östlig och en västlig. De
i Assam (Naga hills) boende stammarna uppgingo
1901 till 161,950 pers. Länge besvärliga för
engelsmännen, underkufvades de definitivt 1880, och
förvaltningens hufvudort blef Kohima. Nagas språk hör
(som alla lohitafolks) till de (tibeto-)burmanska och
sönderfaller i 8 mera skilda dialekter. Jfr Soppit,
"A short account of the Kaccha Naga tribes with
grammar’’ (1884), Witter, "Outline grammar of the
Lhôtâ Nagir language’’ (1888), Mc Cabe, "Outline
grammar of the Angamic Nagar language" (1889), och
Clark, "A Naga grammar" (1893). K. F. J.

Nagada. Se Nakade.

Nagado, folkstam. Se Kaffa.

Nagajka, ry., ett slags kort ridpiska med bly i
snärten, användes i synnerhet af kosackerna.

Nagana. Se Trypanosoma och Tsetseflugan.

Nagano, hufvudstad i ett ken med samma namn i
det inre af japanska ön Hondo, vid Shinano, som
faller ut i Japanska hafvet. 39,242 inv. (1908).
J. F. N.

Nagaoka, stad i ken Niigata på japanska ön Hondo,
s. om Niigata. 35,376 inv. (1908). J. F. N.

Nagar, stad. Se Bednore.

Nagara, Israel ben Moses, hebreisk skald, f. i
Damaskus, lefde i senare hälften af 1500-talet. Hans
dikter, som uppgå till flera hundra, äro
affattade på ett synnerligen blomsterrikt språk
och vittna om djup känsla och ovanlig förmåga att
kläda ett religiöst innehåll i en profan form,
hvilken påminner om Höga visan. De utgåfvos
under titel Zemiroth Jisrael 1587 (ny utvidgad
uppl. 1599-1600). Jfr äfven Friedländer, "Hymnen
des R. Israel Nagara zum ersten mal herausgegeben"
(1858). K. V. Z.

Nagari, skriftform. Se Devanagari.

Nagari-anpat, språk. Se Hila 2.

Nagarjuna gäller som grundläggare af en filosofisk
hufvudriktning inom den form af buddismen, som
kallas mahayana, "det stora fortskaffningsmedlet"
1. (populärt) "den stora frälsningsvägen",
d. v. s. som för mänskligheten öfver lidandet
till nirvana, till skillnad från hinayana, "det
lilla fortskaffningsmedlet". Enligt mahayanas
lära kan hvarje människa sträfva att bli en
Bodhisattva (Buddha) och därmed bidraga
till allas frälsning. Mahayana är en filosofisk
riktning inom buddismen, som uppstod i århundradena
närmast e. Kr. Den är icke att likställa med den
s. k. nordliga buddismen; men väl är denna till stor
del mahayanistiskt färgad. Bland de 9 hufvudskrifter
("de nio dharma") eller Vaipulyasutra, som äro
uttryck för mahayanas religionsfilosofi, anses
den förnämsta, nämligen Prajñaparamitas (sutra om
vishetens fullkomligheter), enligt traditionen härröra
från N. (omkr. 150 e. Kr.). Sannolikt är emellertid,
att han systematiserat mahayanas i sutratexterna
oordnadt framställda läror. Hans viktigaste arbete är
Madhyamakakarikas 1. Madhyamikasutra, utg. af L. de
la Vallée Poussin under titel "Mulamadhyamaka karikas
(Madhyamikasutras) de Nagarjuna avec
la Prasannapada, commentaire de Candrakirti" (i
"Bibliotheca Buddhica", IV, 1903 ff.). Mellanlära
(eller förmedlande lära) kallas den i denna skrift
nedlagda form af mahayanism, därför att den, utgående
från förnekande af själens existens, förnekar
såväl "vara" som "icke-vara". Bland andra verk,
som tillskrifvas N., kunna nämnas Dharmasam-graha,
Suhrllekha
o. a. Inom den nordliga buddismens
bekännare åtnjuter N. ett anseende, som täflar med
Buddhas eget. Jfr bl. a. Walleser, "Die mittlere
lehre (Madhyamikçastra) des Nagarjuna" (1911), och
Winternitz, "Geschichte der indischen litteratur"
(II, 1; 1913). K. F. J.

Nagarkot, stad. Se Kangra.

Nagasaki (Nangāsaki), stad på västra kusten
af japanska ön Kiushiu, vid inre ändan af en vacker
hafsvik, som bildar en säker och rymlig hamn (32° 44’
17" n. br.). 176,480 inv. (1908) samt några hundra
utlänningar (oberäknadt kineser). N. har trånga
gator utom i främlingskvarteret vid hamnen. Medicinsk
skola, sjukhus, dårhus, arsenal, skeppsvarf, botanisk
trädgård, flera missionssällskap. De kringliggande
bergen försvåra förbindelsen med det inre af ön,
men däremot är N. hufvudpunkt för handeln på Asiens
fastland. De viktigaste exportvarorna äro stenkol
och siden. 1908 anlöptes hamnen af 1,232 fartyg
om nära 2,7 mill. ton. Med hänsyn till handel och
sjöfart intar N. femte rummet bland de japanska
fördragshamnarna. Staden är genom en bro förenad
med den lilla ön Deshima, som, urspr. portugisisk
besittning (1637–39), i mer än 200 år (1641–1854) var
holländarnas enda handelsplats i Japan. Sedan N. 1854
öppnades för världshandeln, har dess handelsomsättning
betydligt tillväxt. Underhafskablar gå från N. till
Shanghai och Vladivostok. J. F. N.

Nagasträd, Nagasträ, bot. Se Mesua.

Nagaur (Nagore), stad i indiska vasallstaten Jodhpur,
Radjputana. 13,377 inv. (1901). Staden är omgifven
af en 6 km. lång mur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free