- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
383-384

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nagel - Nagel, Johan Jakob - Nagel, Albrecht - Nagel, Wilibald - Nagelbindningar - Nagelbädd, anat. Se Hud, sp. 1200 - Nagelbänk - Nageldorn. Se Nitning och Spikhammare - Nagelfals, anat. Se Hud, sp. 1200 - Nagelfar - Nagelfare - Nagelfluh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nagel. 1. Anat. Se Hud, sp. 1201. - 2. Zool. Se
Nagelbildningar. - 3. En cylindrisk, längre eller
kortare stång af trä eller metall, med hvilken plankor
eller plåtar o. d. hopfästas. Tränaglar användas
vid åtskilliga tillfällen i fartygsbyggnad; så
t. ex. fästas bordläggningsplankorna på förtimringen
icke allenast med bultar och spikar, utan äfven
med naglar. Tränaglarna äro oftast af seg ek,
understundom af fur, den större sorten af ungefär l
m. längd och 58 mm. diameter, den mindre af ungefär
1/2 m. längd och 37 mm. diameter. Sedan nageln
medelst s. k. nagelslag (ett slags klubba af trä)
blifvit hårdt indrifven på sitt ställe samt dess
yttre, utom bordläggningsplankan utskjutande ända
blifvit afhuggen jämnt med plankans utsida, tätas
nageln ytterligare genom drifning. Beträffande
metallnaglar se Nitning. Se vidare Bult
och Koffernagel - Om blocknagel se Block 3.
3. J. G. B.*

Nagel, Johan Jakob, violinist, f. 18 juni 1807
i Teltsch i Mähren, d. 7 juli 1885 i Stockholm,
lär i gossåren ha åtnjutit handledning af själfve
Paganini. Försedd med en äkta cremonesare, skall
N. sedan ha vandrat som trubadur från gård till
gård, till dess han vid femton års ålder anställdes
vid italienska operan i Venezia, där han stannade
i fem år. Några år senare kom han till Stockholm,
där han, efter att ha på två konserter ådagalagt
sin virtuositet såväl i paganiniska hexkonster som
i solidare riktningar, anställdes i hofkapellet
1830. Under tillfälliga tjänstledigheter gjorde han
sedermera vidsträckta och framgångsrika konsertresor
till Ryssland, England, Holland, Nord-Amerika,
Habana o. s. v. Han var äfven virtuos på gitarr och
skref både för detta instrument och för violin flera
kompositioner, bland hvilka den märkligaste är En dröm
om Näckens preludier
, utgörande en violinvariation
öfver "Näckens polska", upptecknad 1882 enligt
tonsättarens utsago så, som han i en dröm hört själfva
Näcken spela den. Andra kompositioner äro baletterna
Vårblommorna (1858) och Blommorna (1861) samt den på
sin tid sjungna romansen Nordmön i söder (till Jenny
Linds ära, med text af Böttiger). N. befordrades
till andre konsertmästare 1864 och tog afsked
1865. Sedan 1857 var han led. af Mus. akad.
A. L.*

Nagel, Albrecht, tysk ögonläkare, f. 1833,
d. 1895, blef 1874 professor i oftalmologi i
Tübingen. N. författade Das sehen mit zwei augen
(1861), Die refractions- und ackommodationsanomalien
des auges
(1866), Die anomalien der refraction
und ackommodation des auges
(i Graefes och
Saemischs "Handbuch", 1880). 1870 grundlade han den
betydelsefulla "Jahresbericht über die leistungen
und fortschritte im gebiete der ophthalmologie",
hvars sju första årgångar han själf redigerade.
(G-d.)

Nagel, Wilibald, tysk musikskriftställare, f. 1863,
idkade studier i Berlin och England, blef 1898 docent
i musikvetenskap vid tekniska högskolan i Darmstadt
och ledare af akademiska sångföreningen där samt
fick professors titel 1905. N. har författat en
innehållsrik Geschichte der musik in England (2 bd,
1894-97), Beethoven und seine klaviersonaten (2 bd,
1903-05) m. m. E. F-t.

Nagelbildningar, zool., de hornartade delar, som
bekläda extremiteternas ändfalanger hos flertalet
ryggradsdjur. Kräldjur och fåglar bära på tåspetsarna
strutformiga klor, som ofvan och på sidorna bestå
af en hårdare, af verklig nagelsubstans bildad del,
nagel- 1. kloskifvan, och på undre sidan af en mjukare
substans, som består af vanliga förhornade, i de
yttre lagren kärnlösa epidermisceller (se d. o.),
hornsålan (ty. sohlenhorn 1. krallen-sohle)- hornsålan
är kortare än kloskifvan. Hos kloakdjur, pungdjur,
insektätare, många gnagare och andra däggdjur
öfverensstämma nagelbildningarna väsentligen med dem
hos lägre ryggradsdjur. Bakom hornsålan ligger hos
däggdjur vanligen ett hårlöst, elastiskt hudparti,
som är beklädt med ett tjockt och mjukt hornlager
samt försedt med många svettkörtlar, trampdynan
(ty. sohlenballen); stundom sträcker sig denna öfver
hela fotens undersida, stundom är den inskränkt till
få punkter, företrädesvis till tårna. Hos människan
och aporna har sistnämnda del (fingerblomman) ett så
terminalt läge, att hornsålan reduceras till en smal
strimma under nageländan, nagelsömmen. - De som
hofvar och klöfvar betecknade modifikationerna af
nagelbildningarna utmärkas därigenom, att de äro korta
och trubbiga, att den mycket tjocka nagelskifvan är
böjd på tvären, ej eller obetydligt i längdriktning,
och att hornsålan är tjock och fast. Dessa egenskaper
stå i samband med hofvarnas och klöfvarnas funktion
att uppbära kroppen, medan hos de med klor utrustade
djuren blott trampdynan eger denna uppgift, och klorna
tjänstgöra vid gräfning, klättring o. s. v. - Hos
krokodiler, sköldpaddor och fåglar tillväxa klorna
på det sättet, att nya hornlager bildas från den
underliggande slemhinnans hela yta. Hos däggdjuren
och ödlorna sker nybildningen af nagelskifvan blott
vid basen och vid spetsen. - Biklöfvar benämnas de
mer eller mindre rudimentära sidotårna hos flera
partåiga hofdjur. L-e.

Nagelbädd, anat. Se Hud, sp. 1200.

Nagelbänk, skpsb., en inombords vid relingen, äfvensom
vid en mast, strax ofvan däck fäst ekskifva, i
hvilken koffernaglar äro nedsatta för beläggning af
löpande godsets ändar. J. G. B.*

Nageldorn. Se Nitning och Spikhammare.

Nagelfals, anat. Se Hud, sp. 1200.

Nagelfar, nord. myt., ett fartyg, som enligt
eddadikten Voluspa lossnar näst före ragnarök
och hvarpå Muspells folk kommer med Loke, som
styr. Snorres Edda säger, att N. är det största af
skepp och Muspell eger det; det är gjordt af de dödes
naglar, och det är bäst att akta sig för, att någon
dör med oskurna naglar, ty då ökar denne virket
till N., som gudar och människor önska sent måtte
bli färdigt. Enligt Snorres Edda är det jätten Rym,
som styr N. B-e.

Nagelfare, nord. myt., var jättedottern Natts
(se d. o.) förste make, och deras son var Aud.
Th. W.»

Nagelfluh [-flö], ty., geol., en från Schweiz
härstammande benämning på ett där förekommande, till
tertiärsystemet hörande konglomerat. Dess "bollar"
(de inneslutna rullstenarna), som merendels bestå af
kalkstenar, sandstenar och gråvacka jämte stenar af
kristalliniska bergarter, äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free