- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
425-426

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nansen, dansk-norsk släkt - Nansen. 1. Peter N. - Nansen. 2. Betty N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

senfonden (se d. o.). Själf utarbetade N. flera
hufvudpartier, såsom "The oceanography of the North
polar basin" (III, n:o 9, 1902) och "The bathymetrical
features of the North polar seas" (IV, n:o 13,
1904). Emellertid hade N. 1897 utnämnts till professor
i zoologi, med befrielse från föreläsningsskyldighet,
så länge hans vetenskapliga arbeten gjorde det
önskligt. Främst bland dessa står hans arbete inom
oceanografien, hvars banbrytare han blef. För att
fördjupa sina studier på detta område deltog han
1900 i d:r Hjorts färd öfver det s. k. Norske hav
med statens fartyg "Michael Sars", och därefter
(senast 1912) har N. ofta företagit oceanografiska
expeditioner med sin yacht "Veslemöy". Redan från
den förstnämnda färden meddelade han i "Nyt magazin
for naturvidenskaberne" (bd 39, 1901) afh. Some
oceanographical results
. På den internationella
oceanografiska konferensen i Stockholm 1899
föreslog han upprättandet af ett internationellt
laboratorium för hafsforskning (se Haf, sp. 992),
hvars förläggning till Kristiania beslöts 1901 och
hvars föreståndare han var 1902–08, hvarjämte han i
förening med d:r Hjort å norrmännens vägnar medverkat
till grundläggningen af det 1902 organiserade
internationella rådet för hafsundersökningar med
fast byrå i Köpenhamn. Själf föresatte sig N. att
genom sina forskningar så vidt möjligt utveckla
oceanografien till en exakt vetenskap. Resultaten af
sina vidsträckta undersökningar har han samlat i en
mängd skrifter. Jämte förutnämnda bidrag till verket
om "Frams" färd kunna här nämnas bl. a.: The arctic
sea
(en del af art. "Polar regions" i "Encyclopædia
britannica", bd 21, 10:e uppl., 1902), Die ursache der
meeresströmungen
(i "Petermanns mitteil.", h. 1–2,
1905), Northern waters (i Kristiania Vidensk.-selsk:s
skr., mat.-naturvet. sekt., n:o 3, 1906), Methods
for measuring direction and velocity of currents in
the sea
(Köpenh. 1906), On North polar problems (i
"Geographical journal", 1907) och Das bodenwasser
und die abkühlung des meeres
(i "Internat. revue
der gesamten hydrobiologie und hydrographie",
1912). Tills. med d:r Bj. Helland-Hansen har
N. bearbetat de norske oceanografernas under
flera års färder i det s. k. Norske hav samlade
utomordentligt betydelsefulla undersökningsmaterial
i Die norwegischen hydrographischen untersuchungen
im Nordmeere
(1906) och framför allt i The
Norwegian sea, its physical oceanography
based upon the norwegian researches 1900–04

(1909). Likaledes tills. med Helland-Hansen
har N. utgett The sea west of Spitsbergen, en
bearbetning af resultaten af ryttmästar Isachsens
expedition till Spetsbergen 1910 (i Kristiania
Vidensk.-selsk:s skr., mat.-naturvet. sekt.,
n:o 12, 1912). Sin filosofiska grundåskådning af
naturen och därpå byggda agnostiska lifsuppfattning
har N. sammanfattat i Videnskab og moral (urspr.
föredrag, då han tillträdde presidentskapet för
The social and political education league i London
1907). En frukt af flera års grundligt fördjupande i
de nordeuropeisk-geografiska upptäckternas historia
är Nord i taakeheimen. Utforskningen af jordens
nordlige strök i tidlige tider
(1910–11), där han
bl. a. häfdar en uppfattning af sagornas traditioner
om de gamle
norrmännens "Vinlands"-resor, som går stick i stäf mot
den gängse. Han frånkänner dem nämligen betydelse
som historiska dokument, om han än håller på, att den
senare vikingatidens norrmän verkligen nådde Amerika.

För samtidens politiska och sociala frågor hyser
N. stort intresse och har medverkat vid lösningen
af några bland Norges största politiska uppgifter,
särskildt 1905. Han påkallade då den europeiska
opinionens uppmärksamhet för Norges sak i "Times" och
andra världsblad, hvarjämte han gaf uttryck åt norsk
uppfattning i den till eng., fr. och ty. öfversatta
historisk-statsrättsliga ströskriften Norge og
unionen med Sverige
(1905). Personligen medverkade
han vid de då förda underhandlingarna om Norges
erkännande som själfständig stat, hvarefter han
afgick som Norges förste diplomatiske representant
till England. Han kvarstod som minister till
mars 1908, då han återupptog sitt vetenskapliga
arbete som professor i det nya ämnet oceanografi
vid Kristiania universitet. Själf förträfflig
skribent, har N. lefvande intresse för norska
språkets utveckling på riksmålets grund samt
har förordat vidtgående reformer i språkbruk och
rättskrifning. N. är led. af Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg (1896) och hedersled. af Sv. sällsk. för
antropologi o. geografi (s. å.). – N:s namnteckning
meddelas å pl. IV till art. Autograf. – N. gifte
sig 1889 med sångerskan Eva Sars, dotter till
professor M. Sars, f. 7 dec. 1858 i Kristiania,
d. 9 dec 1907 i Lysaker. Sin första utbildning som
konstnärinna fick hon af svågern T. Lammers (se
d. o.) och studerade sedan för m:me Artôt, särskildt
romanssång. Den moderna norska sånglyriken var
hennes specialitet, och där föreföll hon öfverlägsen
genom sin intelligenta uppfattning och själfulla
tolkning. På 1890-talet stod hon i förgrunden som
norsk konsertsångerska och uppträdde ibland med stor
framgång äfven utomlands, t. ex. i Stockholm 1895–96.
1. E. Ebg. 2–3. K. V. H.

Nansen. 1. Peter N., dansk författare, f. 20 jan. 1861
i Köpenhamn, sonson till M. L. Nathanson (se d. o.),
slog sig på tidningsmannayrket strax efter sin
studentexamen (1879) och ingick som medarbetare i
"Politiken", då den uppsattes (hösten 1884). Han
gjorde sig hastigt känd och uppskattad som skicklig
kåsör, elegant, ofta ironisk stilist, hvars kvicka,
insinuant hänsynslösa och smidiga artiklar gärna
togos till förebild af yngre tidningsmän. I bokform
offentliggjorde han novellerna Unge mennesker (1883),
Et hjem (1891), Fra rusaaret (1892; "Student" 1907),
Julie’s dagbog (1893), Maria (1894) och Guds fred
(1895) samt teaterstyckena Judiths ægteskab (1898)
och Troskabspröven (1899) N:s Samlede skrifter
utkommo 1908-09. Som författare har N. väsentligen
odlat den erotiska salongs- och budoarnovellistiken,
med väsentligen franska förebilder, men här och
där dämpad med en smula landtsentimentalitet. 1896
inträdde han i styrelsen af Gyldendalske boghandel
och har som litterär chef för detta stora förlag ett
betydligt inflytande på Danmarks bokvärld.

2. Betty N., den föregåendes hustru, skådespelerska,
född Müller, f. 19 mars 1873 i Köpenhamn (bägge hennes
föräldrar voro skådespelare),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free