- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
427-428

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nansen. 2. Betty N. - Nansenfonen - Nansouty [nasoti], Étienne Antoine Marie Champion de, grefve - Nantaisan - Nanterre - Nantes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har sedan 1893 haft en mycket omfattande repertoar
först på Kasino 1893-96, senare på Det kongelige
theater 1896-99 och ånyo 1907-10, på Dagmartheatret
1899-1903 och ånyo 1910-12 samt på Folketheatret
1903-07, där hon dessutom ett par år tillhörde
direktionen. Hon har utfört en mängd stora roller,
delvis primadonnaroller, både
i allvarliga skådespel och lustspel och med rik,
kultiverad konst förstått karakterisera många olika
kvinnogestalter, i synnerhet sådana, där
lidelse och temperament göra sig starkt gällande.
Bland hennes roller kunna särskildt framhållas Agnete
i Amalie Skrams stycke med samma namn, Helene Bording
i E. Brandes’ "Under loven", Maria Stuart
och Tora Parsberg i Bj. Björnsons dramer, Bodvild
i H. Drachmanns "Völund smed", Rebekka i
Ibsens "Rosmersholm", Magda i Sudermanns "Hemmet",
Marguerite i "Kameliadamen", Drottning Elisabet
i Schillers "Maria Stuart", titelrollen i
Hj. Söderbergs "Gertrud" och Cyprienne i "Låtom oss
skiljas". Hon har äfven med framgång gästspelat i
Sverige (f. g. 1905), Norge och Finland samt Ryssland.
1896 blef hon gift med P. Nansen, men äktenskapet
upplöstes 1911.

1. R-n B. 2. E. Ebg.

Nansenfonden (Fridtjof Nansens fond til
videnskabens fremme
) stiftades i Kristiania
på initiativ af professor V. K. Brögger (se
d. o.) genom frivilliga bidrag från hela Norge med
anledning af "Fram"-expeditionens lyckliga hemkomst
hösten 1896. Fonden, hvars statuter stadfästes
genom k. resol. af 8 dec. 1896 med tillägg af 25
jan. 1899, är en med Kristiania Videnskabsselskab
förenad själfständig stiftelse. Denna fond har
till syfte att främja vetenskapen på alla sätt,
som dess styrelse vid hvarje särskildt tillfälle
finner lämpligast, i synnerhet att lämna bidrag
till fromma för vetenskapliga undersökningar,
utgifvande af vetenskapliga skrifter, belöning af
mycket framstående vetenskapliga upptäckter eller
afhandlingar och understöd åt utmärkta vetenskapsmän
till fri vetenskaplig verksamhet, hvaraf event. - då
fondens kapitalförmögenhet nått öfver l mill. kr. -
ända till hälften af årliga ränteafkastningen
till lifstidsbelöning åt särskildt förtjänta
vetenskapsmän. Styrelsen består af professor
F. Nansen, så länge han själf önskar vara medlem, 4
af Videnskabsselskabets medlemmar, 2 af universitetets
professorer, ecklesiastikministern och
2 af stortinget valda medlemmar. Fondens kapital
får aldrig anlitas; af ränteafkastningen
lägges 1 1/10 till kapitalet. Detta utgjorde 31
mars 1913 1,083,367 kr., hvaraf inalles
39,178 kr. på 4 mindre, de senare åren
genom gåfvor och legat tillkomna separatfonder.
Till vetenskapliga ändamål och belöningar användes
räkenskapsåret l apr. 1912-31 mars 1913 45,200 kr.
K. V. H.

Nansouty [näsotl], Etienne Antoine Marie Champion de,
grefve, fransk militär, f. 1768, d. 1815, var en af
sin tids yppersta kavallerigeneraler. I spetsen för
en kyrassiärdivision utmärkte han sig såväl vid Ulm
(1805) och Austerlitz (s. å.) som under de följande
fälttågen mot Preussen och Ryssland. 1809 öfvertog
han befälet öfver det tunga gardeskavalleriet och
förde det med ära vid Wagram (s. å.). Under 1813 års
fälttåg i Tyskland anförde han hela gardeskavalleriet.
Efter slaget vid Craonne (mars 1814) måste han
på grund af försvagad hälsa lämna armén. Han slöt
sig sedermera till bourbonerna och blef kapten för
Konungens musketörer. C. O. N.

Nantaisan, vulkan på Hondo. Se Japan, sp. 1264.

Nanterre [nätär], stad i franska dep. Seine,
n. v. om Mont-Valérien, 12 km. v. om Paris och
vid västbanan. 11,874 inv. (1906). Tillverkning
af kemiska produkter och aluminium. I denna stad
bodde enligt sägnen den heliga Genoveva, som blef
Paris’ skyddshelgon. Pingstdagen hvarje år firas
där under stort tillopp af åskådare den bekanta
rosenkransfesten, då en dygdig flicka krönes till
"rosenjungfru" ("rosière de N."). (J. F. N.)

Nantes [nät], hufvudstad i franska
dep. Loire-inférieure, fordom hufvudstad i
Bretagne, ligger på högra stranden af Loire (52
km. från mynningen), som där upptar bifloderna
Sèvre-Nantaise och Erdre m. fl. samt bildar flera
genom broar förenade öar. 170,535 inv. (1911) i hela
kommunen. Genom sitt läge nära mynningen af Frankrikes
största flod och sina många järnvägskommunikationer
har staden blifvit en af Frankrikes förnämsta handels-
och industristäder samt är till folkmängden den sjätte
staden i landet. Genom regleringar och nybyggnader
har staden på senare tiden vunnit ofantligt i
utseende.

illustration placeholder

Domkyrkan Saint Pierre i Nantes.

Bland kyrkorna må nämnas den 1434 påbörjade,
först 1892
fullbordade gotiska domkyrkan S:t Pierre (se fig.). S:t
Nicolas, en modern byggnad i 1200-talets stil, samt
S:te Croix, byggd på ruinerna af ett gammalt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free