Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naptschetai-ulan-muren, flod. Se Jang-tse-kiang - Naqdanim. Se Massoreter, sp. 1199 - Naquet [nakä], Alfred Joseph - Nara - Nara - Narada - Narainganj - Naraka - Narakanalen - Naram-Sin - Naranjilla [-chi'lja], bot. Se Cordia - Narayana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Naptschetai-ulan-muren, flod. Se Jang-tse-kiang.
Naqdanim. Se Massoreter, sp. 1199.
Naquet [naka], Alfred Joseph, fransk politiker, f. 6
okt. 1834 i Carpentras, egnade sig åt medicin och
kemi, blef 1863 professor vid medicinska fakulteten i
Paris samt utgaf bl. a. Principes de chimie fondés
sur les théories modernes (1865, 5:e uppl. i 2 bd,
1890; öfv. på flera språk). 1869, sedan han dömts
till fängelsestraff för en bok med titel Religion,
propriété, famille, flydde han till Spanien och
återkom först efter den i nov. s. å. utfärdade
amnestien. Efter kejsardömets fall (4 sept. 1870)
blef N. sekreterare i kommissionen för utfinnande
af försvarsmedel mot den tyska invasionen samt
följde den i Tours, senare i Bordeaux verksamma
regeringsdelegationen. Han satt från juli 1871
i nationalförsamlingen och därefter från 1876 i
deputeradekammaren, tillhörde i båda yttersta vänstern
och bekämpade häftigt Gambettas "opportunistiska"
politik. 1876 väckte N. förslag om införande af en lag
om rätt till äktenskapsskillnad, och till en stor del
genom hans fortsatta agitation ändrades lagstiftningen
slutligen därhän (1884). N. blef 1882 senator
och framträdde 1888 som en af general Boulangers
(se d. o.) ifrigaste anhängare, utbytte 1889 sin
senatorsplats mot ett mandat i deputeradekammaren,
nedlade detta 1890 efter boulangismens fullständiga
nederlag, men blef 1893 ånyo deputerad, invecklades
i Panamaaffären, ställdes t. o. m. inför rätta, men
frikändes. (mars 1898) och drog sig därpå tillbaka
till privatlifvet. N. anslöt sig på ålderdomen
till kollektivismen och har bl. a. skrifvit
L’anarchie et le collectivisme (1904).
(V. S-g.)
Nara, den äldsta af Japans hufvudstäder, omkr. 40
km. ö. om Osaka (ön Hondo), var mikadons residens
710-794 och har åtskilliga byggnadsminnen från
denna tid, särskildt religiösa, hvilka ha ett
synnerligen stort arkeologiskt intresse. Märkligt
är särskildt templet Todai-ji, med en kolossal
(16 m. hög) staty af Buddha, Dai Butsu, gjuten
749. 32,732 inv. (1908). N. är nu hufvudstad i ett
ken med samma namn. Vapen- och tusch-tillverkning.
(J. F. N.)
Nara (eg. "man"), ind. relig., i den indiska
hinduistiska mystiken, den visaste och bästa
människan eller urväsendet, anden, likbetydande
med puru?a, anden. Identifieras äfven (särskildt
i lagböckerna) med Svayambhu, "den ur sig själf
uppstående", d. v. s. världens skapare eller brahman,
som först skapade vattnet och däri lade det gyllene
världsägget. Ett ursprungligt appellativum n?ra,
"vatten", misstyddes senare som "härstammande från
nara", sedan man glömt det förra ordets ursprungliga
betydelse ("flytande"). K. F. J.
Narada, ind. myt., namn på en ursprunglig stamdemon
eller heros, som senare i den indiska sago-
och legendlitteraturen uppträder som förmedlare
af allt slags nyheter beträffande människo- och
gudavärlden. Han kallas en "??i bland gudarna" eller
också en gandharva och anges äfven som författare
(??i) af några vediska hymner. På sina sändefärder
åtföljes han merendels af sin systerson Parvata,
med hvilken han också en gång genom äktande af kung
Srñjayas dotter Sukumara, kom i strid, så att de
ömsesidigt förbannade
hvarandra med för båda olyckliga hämndestraff,
hvilka dock slutligen ömsesidigt upphäfdes. N. nämnes
också som (legendarisk) författare till olika
slags skrifter, som en Gandharvaveda, Pura?a,
en Pañcaratra (filosofiskt verk), en Çik?a
(fonetik), en lagbok (dharmaçastra). Troligen
ha därvid flera personligheter (historiska och
legendariska) sammanflutit, eller är namnet,
som så ofta, sekundärt knutet till vissa
litteraturverk för att däråt skapa helgd.
K. F. J.
Narainganj 1. Narayanganj [när§ingä’ndj],
stad i distriktet Dacca, Bengalen, Indien, vid
Meghna. 24,472 inv. (1901). Som Daccas hamnstad är
det nederlagsplats för jute från östra Bengalen,
och dess export däraf öfverstiger 300,000 ton.
Wbg.
Naraka, ind. myt. 1. Allmänt namn på helvete
enligt eftervediska bramanska och hinduistiska
föreställningar. I denna betydelse är ordet
säkerligen bildadt på ett nara, "underjordisk" (jfr
grek. eneroi, "de under jordiske"). - 2. N.
Bhauma ("Jordens son"), son af Visnu i hans avatara
som vildsvin och Bhumi ("jorden"), en för gudar och
människor farlig jätte, som huserade i Pragjyoti?a
(Assam) och slutligen på Indras tillskyndelse
oskadliggjordes af Krishna. I denna betydelse är
anknytning såväl till det ofvannämnda naraka
("underjordisk") som till nara-"man" möjlig, l
o. 2. K. F. J.
Narakanalen [nä’rä-], en kanal i Indus’ flodlopp,
s. om Shikarpur, hvilken gör floden segelbar under
omkr. 80 km. - En annan kanal, östra N.-kanalen,
går parallellt med den förra, men ö. om floden ned
till midten af divisionen Sind. Den representerar
sannolikt en äldre bädd för Indus, är 400 km. lång
och användes i stor utsträckning för bevattning.
J. F. N.
Naram-Sin, gammalbabylonisk konung. Enligt tidigare
beräkningar från uppgifter af den siste konungen i
Babylon, Nabu-na’id, skulle N. ha lefvat omkr. 3750
f. Kr. (jfr Babylonien, sp. 577, 584). Dessa
siffror ha emellertid visat sig vara alldeles
för höga. N. måste därför föras ned åtminstone
till början af 3:e årtusendet f. Kr. Somliga
forskare sätta honom så sent som 2500 f. Kr.
D. M.
Naranjilla [-chi’lja], bot. Se Solanum.
Naras, bot. Se Acanthosicyos och Ka1ahari.
Narawali fibre, bot. Se Cordia.
Narayana. 1. Ind. myt., ett gammalt poetiskt namn på
en urgammal patriark och ännu längre tillbaka stamgud,
senare i bramanismen och hinduismen (alltså i epos,
purana och senare skrifter) identifierad med högsta
väsendet, brahman. N. anges som upphof till den
s. k. puru?a-sukta i Rigveda (X, 90). Enligt indisk,
i detta fall sannolikt riktig tradition skulle namnet
betyda (således vara en poetisk "kenning") "den på
eller i vattnen gående" eller "som har sin gång i
vattnen" (Ma-nav. I, 10), d. v. s. Brahman, när han,
född ur världsägget, uppehåller sig i vattnen (alltså
af ett gammalt, senare i språket obrukligt ord nara,
vatten, och ayana, gående eller framgående ur). Senare
tolkades (omtyddes) ordet i alla händelser som "den
från Nara (urmänniskan)härstammande". I den senare
föreställningen äro Narayana och Nara ett asketpar,
som hade sin ensliga boning vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
