- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
461-462

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naracein - Narciso Virgilio [narthiså virchi'liå]. Se Diaz de la Pena, N - Narciss, bot. Se Narcissus - Narcisseæ - Narcissfamiljen - Narcissus, myt. Se Narkkissos - Narcissus - Narcissus - Narcotica

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

C)!rO

illustration placeholder


Det kristalliserar i form af långa, färglösa,
4-sidiga prismor eller fina nålar med till en början
svagt bitter, sedermera sammandragande smak. Det har
ensamt för sig f. n. ingen medicinsk användning. Jfr
Antispasmin. H. E. C. G. S.

Narciso Virgilio [narthi’så vircWlS]. Se Diaz de
la Peña, N
.

Narciss, bot. Se Narcissus.

Narcisseæ, bot., afd. af underfam. Amarylloideæ
af fam. Amaryllidaceæ, utmärkt genom förekomsten af
bikrona. Till denna afdelning höra flera välbekanta
prydnadsväxter af släktena Hymenotallis, Eucharis,
Narcissus, Pancratium, Sprekelia
och Hippeastrum.
G. L-m.

Narcissfamiljen, bot., namn på fam. Amaryllidaceæ.

Narcissus, myt. Se Narkissos.

illustration placeholder

Fig. 1. Blommor af påskliljan, Narcissus
pseudo-narcissus
. 1/3 nat. storl.

Fig. 2. Blomma av pingstliljan, Narcissus poëticus.
1/2 nat. storl.

Narcissus L., Narciss, bot., är det släkte,
som utgör typen för afd. Narcisseæ af
fam. Amaryllidaceæ. Blomkalken är sambladig, med
smal pip och utbredt bräm, deladt i sex likformiga
flikar. Kring pipens mynning sitter en klocklik
eller skålformig bikrona (paracorolla). Frukten
är kapsel. Stängeln är ihålig, bladen smala,
jämbreda. Den gula, luktlösa påskliljan,
N. Pseudo-narcissus L. (fig. 1), och den hvita,
välluktande
pingstliljan, N. poëticus L. (fig. 2), äro bekanta
och omtyckta prydnader i våra trädgårdar under våren
och försommaren. Andra välbekanta arter af detta
vackra släkte äro den välluktande gula N. Jonquilla,
jonkvill, och den hvita eller gula N. Tazetta,
tazett, som ofta odlas i våra växthus och
fönsterträdgårdar. Utom dubbla former af ofvannämnda
arter odlas äfven ofta N. incomparabilis,
N. biflorus, N. Barrii, N. Leedsii, N. triandrus
,
hybrider mellan N. poëticus och N. Tazetta
(N. multiflorus, N. Poetaz, "Elviranarcisser"),
m. fl. Den s. k. kinesiska vattenliljan är en
narcissart. De flesta Narcissus-arterna
tillhöra den atlantiska floran, särskildt
Spanien, där öfver 40 arter äro funna,
och Algeriet. Narcisserna äro giftiga.
O. T. S. (G. L-m.)

Narcissus, frigifven och gunstling åt den romerske
kejsaren Claudius (41-54 e. Kr.). I egenskap af
dennes sekreterare utöfvade han stort inflytande,
som han begagnade till att förfölja motståndare och
rikta sig själf. Då Claudius’ gemål Messalina hade
begått den vanvettiga handlingen att gifta sig med
C. Silius, förmådde N. den svage Claudius att uppoffra
henne. Sedan råkade han i ovänskap med Claudius’
andra gemål, Agrippina, som störtade och slutligen
lät döda honom. R. Tdh.*

Narcotica (af grek. narke, bedöfning), Narkotiska
l. Döfvande medel, farm., med., benämnas ämnen,
hvilkas mest karakteristiska verkan är att genom
en förlamande verkan på stora hjärnan, särskildt
dess bark, framkalla ro och sömn, narkos. Förr har
man till narcotica räknat ett mycket stort antal
starka gifter, som till sist verka förlamande på
nervsystemet och därigenom föra till döden, äfven
om de icke i något stadium framkalla den relativt
isolerade verkan på stora hjärnan, som leder till
narkos i egentlig mening. Till narcotica hänfördes
på den tiden till sitt verkningssätt så skiljaktiga
ting som blåsyra, opium, atropin, stryknin, veratrin,
nikotin, digitalis, akonitin, kolchicum, mjöldryga
m. m. Numera begränsas gruppen på ofvan angifvet sätt
samt anses innefatta: 1. Bedöfningsmedel (se d. o.),
anestetiska medel, t. ex. kloroform, eter o. d.;
2. Sömnmedel (se d. o.), hypnotica, såsom kloral,
sulfonal, veronal m. fl.; 3. Alkohol (se d. o.),
hvars verkan i princip öfverensstämmer med öfriga
narcoticas, samt 4. Opium (se d. o.) och morfin
(se d. o.) m. fl. narkotiskt verkande växtbaser. Med
hänsyn till sin kemiska byggnad tillhöra de tre
första grupperna fettserien, den s. k. alifatiska
serien
bland organiska föreningar – de ha därför
sammanfattats under benämningen "fettseriens
narcotica"
–, medan den fjärde gruppens representanter
tillhöra den s. k. heterocykliska serien (se
Heterocyklisk), inom denna särskildt
alkaloiderna. – Med afseende på naturen af narcoticas,
särskildt de tre första gruppernas, verkningssätt
har af farmakologerna H. Meyer (Wien) och Overton
(numera i Lund) utvecklats en narkosteori af stort
intresse. I cellernas, särskildt i nervcellernas,
byggnad ingå mycket sammansatta, fettartade
ämnen, s. k. lipoider (se d. o.), t. ex. lecitin,
kolesterin o. d., hvilka bl. a. bilda cellernas yttre
begränsning. De narkotiska ämnena ha egenskapen
att träda i intim förbindelse med lipoiderna och
genomtränga dessa, hvarigenom de få förmåga att
inkomma i cellerna. Somliga narcotica göra detta
lättare, andra mindre lätt. Nu ha Meyer och Overton
på olika sätt och oberoende af hvarandra visat att,
ju starkare de narkotiska ämnenas begär att förena
sig med lipoiderna är, desto starkare är äfven deras
narkotiska verkan – en öfverensstämmelse, som talar
starkt för, att de hithörande medlens förhållande
till lipoiderna har stor betydelse för uppkomsten
af deras egendomliga sömngifvande och förlamande
verkan på nervsystemet. – Narcotica ha gifvetvis äfven
andra verkningar på organismen än den att söfva stora
hjärnan. Med afseende på dessa andra verkningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free