- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
463-464

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narcotica - Narda, stad. Se Arta - Nardini, Pietro - Nardò - Nardostachys jatamansi - Nardu, bot. Se Marsiliaceæ - Nardus - Nare - Naregamin - Narenta - Nares [näe's], sir George Strong - Narestö. Se Nedenes amt - Narev - Narf. 1. Se Läder, sp. 168 - Narf. 2. Bot. Se Narv - Narfve, nord myt. 1. Se Nare - Narfve. 2. Se Norve - Nargileh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hänvisas till de särskilda artiklarna Alkohol,
Bedöfningsmedel, Morfin, Opium
och Sömnmedel.
C. G. S.

Narda, stad. Se Arta.

Nardini, Pietro, italiensk violinist, f. 1722
i Fibiana, Toscana, d. 1793 i Florens, var elev
af Tartini, 1753-67 soloviolinist i hofkapellet i
Stuttgart, 1770-93 hofkapellmästare i Florens. Han
skref konserter, sonater, kvartetter m. m. för violin
och berömdes som virtuos hufvudsakligen för sin rena
och sångbara ton. A. L.*

Nardó [-då7], forntidens Neretum, stad i italienska
prov. Lecce (Apulien), 6 km. från Tarantogolfen,
vid järnvägen till Gallipoli. 11,653 inv. (1901;
som kommun 14,387). Biskopssäte, gymnasium. Vin-,
tobaks- och olivodling. J. F. N.

Nardostachys jatamansi DC., bot., farm.,
är en flerårig ört med rotstock, hörande till
fam. Valerianaceæ. Den växer i centrala Himalaya
samt lämnar den sedan äldsta tider för sin vällukt
bekanta drogen Nardus indica (N. gangitis) 1. Spica
indica
, bibelns "kostelig nardus". Drogen utgöres af
den 4-10 cm. långa, cylindriska, ringlade, rödbruna,
lätta och svampiga rotstocken, som är tätt beklädd
med trådar och i öfre ändan besatt med ett knippe
fina, upprätta, trådlika rester efter bortvissnade
bladskaft och blad. Lukten är genomträngande,
angenämt aromatisk, smaken bitter, kryddartad. Nardus
har användts som ett nervstimulerande medel,
men begagnas numera i Europa uteslutande vid
parfymfabrikation. Linné beskrifver under namnet
Nardus indica ett välluktande gräs, Microchloa
setacea
R. Br., hvilket icke lämnar drogen Nardus
indica. Falsk drog erhålles dels af den likaledes
välluktande Nardostachys grandifiora DC., dels af
gräset Andropogon nardus L. Jfr Andropogon och
Gräsolja. O. T. S.*

Nardu, bot. Se Marsiliaceæ.

Nardus L. 1. Bot., växtsläkte inom fam. Gramineæ med
en art, N. stricta L., stagg, som är ett lågväxt,
styft, segt och glatt gräs med nästan bladlösa
strån samt tätt och hårdt sammansittande grenskott
med borstlika blad. Axet är nästan trådsmalt och
sammansatt af syllika, ensidigt riktade småax, som
sakna skärmfjäll. Småaxen äro enblommiga; stiftet
har endast l märke, då de flesta andra gräs ha 2
märken. Detta till betesfoder odugliga gräs förekommer
på mager, fuktig gräsmark allmänt från Skåne till
Västerbotten och Lappland. - 2. Farm. Se Nardostachys
jatamansi
och Valeriana. O. T. S. (G. L-m.)

Nare 1. Narfve, nord. myt., en son af Loke (se
d. o.) och Sigyn. Han blef ihjälrifven af sin broder
Vale, som gudarna förvandlat till en ulf, och med
hans tarmar blef Loke bunden. Th. W.*

Naregamin, farm., med., alkaloid i roten af Naregamia
alata
W. & A., en i Ost- och Västindien förekommande
växt, hörande till fam. Meliaceæ. Roten är skarpt
aromatisk och bitter samt användes i hemlandet
som medel mot malaria, rödsot, nervlidanden,
äfven som kräk- och expektorerande medel. Blad,
blommor och frukter ha likaledes skarpt aromatisk
smak och användas utvärtes mot hudsjukdomar.
C. G. S.

Narenta (lat. Naro 1. Narona, serb. Neretva), flod
i Dalmatien, upprinner i Hercegovina, genombryter
nedanför Jablanica karstbergen i djupa dalklyftor,
delvis 500-600 m. djupa, delar sig vid fort Opus i
två armar samt faller ut i Adriatiska hafvet genom
12 mynningar midtför halfön Sabbioncello. Längd
230 km. Dess nedersta lopp (till Metkovi?) har af
österrikiska regeringen reglerats och kanaliserats,
och dess sumpiga dal har torrlagts. (J. F. N.)

Nares [nal^s], sir George Strong, engelsk sjömilitär,
polarfarare, f. 24 april 1831, deltog 1852-54
å "Resolute" i Belchers arktiska expedition,
ledde 1866-67 mätningar vid Australiens nordöstra
kust och i Medelhafvet samt fick 1872 ledningen
af "Challenger"-expeditionen. Från Hong-kong
hemkallades han 1874 för att mottaga befälet på
en nordpolsexpedition, som med "Discovery" och
"Alert" afgick i maj 1875 direkt till Smiths sund
och med det sistnämnda fartyget framträngde till
82° 27’ n. br., den nordligaste punkt, som något
skepp dittills uppnått. Från mars 1876 företogos
därifrån slädfärder åt olika håll. Sommaren 1876
återvände expeditionen. 1878 företog N. med "Alert"
en tvåårig expedition för mätningar i Magalhães’
sund och södra delen af Stilla oceanen. 1879-96 var
han fäst vid hamndepartementet i Board of trade,
afgick ur aktiv tjänst 1886 och blef Viceamiral
1892. Han har bl. a. utgett en beskrifning öfver sin
polarexpedition, Narrative of a voyage to the Polar
sea during 1875-76
(2 bd, 1878).

Narestö. Se Nedenes amt.

Narev, biflod fr. h. till Bug i Polen, 440 km. lång,
upprinner ur stora kärr i ryska guv. Grodno, upptar
fr. h. Bobr (Biebrz) och förenar sig med Bug nedanför
Pultusk. (J. F. N.)

Narf. 1. Se Läder, sp. 168. - 2. Bot. Se Narv.

Narfve, nord. myt. 1. Se Nare. - 2. Se Norve.

illustration placeholder

Nargilelh från Kashmir.

Nargileh är persiska namnet på den orientaliska
vattenpipan. Piphufvudet hvilar på ett lufttätt
tillslutet, till hälften med vatten fylldt kärl
och står i förbindelse med dettas inre genom ett
rör, som mynnar ut i vattenmassan (jfr fig.). Den
långa pipslangen, vid hvilken munstycket är fäst,
mynnar likaledes ut i nyssnämnda kärl, men utan
att komma i beröring med vätskan, d. v. s. öfver
den sistnämnda. När man röker, passerar röken från
piphufvudet och dess rör genom den afkylande
vätskan, enär den vid rökarens inandning upptagna
flaskluften måste ersättas. Namnet, som betyder
"kokosnöt", antyder, att kärlet, hvari vätskan
förvaras, urspr, bestått af kokosnötens


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free