- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
475-476

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narvik - Narysjkin - Nas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öppnades för trafik 15 nov. s. å. och invigdes af
Oskar II 14 juli 1903. Samtidigt hade man börjat
använda malmexportbolagets väldiga kajanläggning
(se fig.). För all annan trafik har staden egna kajer
vid Kleven ung. midt i bukten; dessa komma 1913 att
betydligt utvidgas. Staden är (1913) ej färdig, delvis
bristfälligt bebyggd; trähus. Järnvägslinjen genomskär
staden och delar den i en östlig del, Oskarsborg,
och en nordvästlig, Fryden1und. N. får
sin prägel af malmtrafiken, som helt behärskar
dess lif och bildar dess ekonomiska grundval (det
svenska bolaget betalar till stadskassan 10 proc. af
transitomalmens värde). Härtill kommer under de
senare åren en ständigt ökad export af färsk fisk till
Sverige. Malmexporten uppgick 1911 till 2,237,038 ton
uteslutande svensk transitovara. Man umgås 1913 med
planer på en järnvägsförbindelse mellan N. och Tromsö
som led i en blifvande Nordlandsbana. F. ö. står N.
i liflig ångbåtsförbindelse med Harstad, Lödingen
och Bodö. N. har mellanskola, folkskola och
teknisk aftonskola. Det är förläggningsplats för
N. Haalogalands regemente. Där utkomma 3 tidningar
2 ggr i veckan, "N. tidende", "Ofotens tidende" och
"Fremover". Ett tuberkuloshem öppnades 1912.
N. väljer stortingsrepresentant tills. med Bodö.

illustration placeholder

Malmlastningskajen i Narvik.
K. V. H.

Narysjkin, rysk adelssläkt, enligt traditionen
härstammande från en tatar på Krim, inflyttade
till Moskva 1463. 1. Kirill Polyektovitj N.,
fader till tsarinnan Natalja, f. 1623, d. 1691,
fick 1673 bojarvärdighet, men störtades efter tsar
Aleksejs död och dog som munk i Kirillo-Bjelozerska
klostret i guv. Novgorod. - 2. Natalja Kirillovna N.,
den föregåendes dotter, f. 1651, d. 1694, blef 1070
gemål till tsar Aleksej i dennes andra äktenskap och
var moder till Peter den store.
Hennes broder Ivan Kirillovitj N., f. 1659,
blef i maj 1682 grymt mördad af streltserna, hvaremot
en annan broder, Lev Kirillovitj N., f. 1668, d. 1705,
vid detta tillfälle
lyckades undkomma och sedermera 1697-98 var en af
rikets styresmän under tsar Peters utländska resa. -
3. Aleksandr Lvoitj N., den föregåendes brorson, Peter
den stores kusin, f. 1694, d. 1745, skickades vid 14
års ålder till utlandet och tillbragte 13 studieår i
Holland, Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien,
blef 1724 direktör för sjökrigsakademien och 1725
president i kammarkollegium. Landsförvisad under
Peter II:s regering, återinsattes han af kejsarinnan
Anna i sin värdighet. - 4. Semen Grigorjevitj N.,
Peter den stores generaladjutant, d. 1747, användes
af Peter i flera diplomatiska uppdrag till Köpenhamn,
Wien, Warschau och London 1712-15, men förvisades till
Sibirien med anledning af tsarevitj Aleksejs förmenta
stämplingar. Han fick återvända under Katarina I
och utnämndes af Elisabet till sändebud i London. -
5. Semen Kiri11ovitj N., hofman och diplomat,
f. 1710, d. 1775 i Dresden, lefde efter Anna Ivanovnas
tronbestigning (1730) länge utomlands under namnet
Tenkin, blef 1742 rysk minister i London, kallades
efter halftannat år därifrån af kejsarinnan Elisabet
till hofmarskalk vid hennes hof och var hofjägmästare
under Katarina II. N. var en ståtlig representant för
de gamle förnäme bojarerna och tongifvande på modets
område. l o. 3-4. A-d J.

Nas (ty. nase), metall, en vid koppar-, bly- och
silfversmältningar bildad massa af slaggjärn och
svafvelmetaller, som afsätta sig i smältugnen. Det
ges flera slag af nasar, eller nasgods ("ugnsbrott"),
med olika namn alltefter de olika ställen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free