- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
483-484

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nasir - Nasir. Se Nazir - Nasirabad - Nasir Chosrau - Nasir.ed.din - Nasir-ed-din hodscha - Nasir ed-din Muhammed mamluksultan. Se Egypten, sp. 1487 - Nasiterna pygmæa, zool. Se Papegojor - Nasednik - Nasmyth - Naso - Nason, Pieter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

företrädesrättigheter, bestod i allmänhet i strängaste
afhållsamhet från allt orent, från njutande af vin
o. d., hvartill som yttre tecken kom, att håret ej
fick afrakas, utan skulle växa fritt. Löftet kunde
afse äfven vissa bestämda åligganden. Så blef Simson
särskildt invigd till att vara en Jehovahs stridsman
mot Israels fiender. H. A.*

Nasir. Se Nazir.

Nasirabad [nāsīrābā’d]. 1. Stad i Brittiska
Indien, Bengalen, distriktet Mymensingh, vid
Brahmaputrakanalen. 14,668 inv. (1901). – 2. Stad
och kantoneringsplats i distriktet Ajmere,
prov. Ajmere-Merwara, Indien, 20 km. s. om
Ajmere och vid järnvägen Ajmere–Bombay. 22,494
inv. (1901). – 3. Stad i sydvästra Belutsjistan.
1–3. J. F. N.

Näsir Chosrau (riktigare Nasir-i Chosrau),
Abu Mu’in, Persiens förste store didaktiske skald,
f. 1004 nära Balch, d. 1088 i Jumgän, vistades en
tid vid ghasnaviden Mahmud den stores hof och var
1045 finanssekreterare hos seldschukfursten Tjakar
beg. Vid denna tid hade N. tillegnat sig ett högst
vidsträckt vetande och äfven tömt njutningarnas
bägare i botten. En sann Faustnatur, kände han sig
djupt missnöjd och olycklig, men fylld af brinnande
törst efter högre insikt i det gudomliga. Han
företog då (1045-52) en pilgrimsfärd till Mekka
och Medina. En frukt däraf vardt hans Sefernäme
("resebok" ; med fransk öfv. af Schefer, 1881),
den yppersta källa man eger för kännedomen om
tillståndet i Persien, Arabien, Syrien, Palestina
och Egypten omkr. midten af 1000-talet. I Kairo,
som syntes honom vara ett "jordiskt paradis", tog
N. de starkaste intryck af schiiternas läror, och han
gjorde till sin lifsuppgift att sprida dessa i sitt
fädernesland. Denna sträfvan hade dock till följd,
att han bortjagades. Han tog då (omkr. 1060) sin
tillflykt till Jumgän i Badaksjänbergen, lefde där som
eremit och samlade kring sig en lärjungeskara. Sina
känslor af hopp och förtviflan under landsflykten
uttryckte N. i lyriska dikter, i hvilka finnas
inströdda upphöjda varningar emot världens snaror
och trolöshet, fåfängligheten af all jordisk glans,
hyckleriet samt det lastfulla lifvet bland de högre
klasserna och vid furstehofven. Liknande lärdomar
i ren moral ge tonen åt hans två större dikter,
R?schanäi-näme ("upplysningsbok", 1049, utg. med
tysk öfv. af Ethé i "Zeitschrift der deutschen
morgenländischen gesellschaft", bd 33-34) och
Sa’ädet-näme ("lycksalighetsbok"). Versformen i dessa
är mesnevi. En själfbiografi, som plägar tillskrifvas
N., är understucken. N:s divan utkom i Tebriz 1863 i
litografi. Jfr Christensens monografi i "Muhammedanske
digtere og tænkere" (1906). (K. V. Z.)

Näsir-ed-d?n, persisk astronom, f. 1201 i Thus i
Chorassan, d. 1274(73), var bosatt i Bagdad. Sedan
denna stad 1258 intagits af mongolfursten Hulaku
(Il-kan), lyckades N. af denne erhålla medel att
uppföra ett storartadt observatorium i Maragha
(se d. o.), hvarest han sedermera verkade. De
förnämsta bland hans arbeten, af hvilka blott de
geografiska finnas tryckta, äro de s. k. Il-kanska
planettabellerna med en fixstjärnkatalog, grundad
delvis på N:s egna iakttagelser. Dessutom må nämnas
hans öfversättningar af Euklides, Ptolemaios
m. fl. samt åtskilliga
originalafhandlingar om himlakropparnas
rörelser och om astrolabiet.
K. B.

Näsir-ed-d?n hodscha (Nasr-ed-din), turkarnas
"Ulspegel", säges ha varit folkskollärare (hodscha)
i Mindre Asien. Under hans namn går en originell
och i vissa afseenden utmärkt samling af lustiga
anekdoter, om hvilken kunskapen bragtes till Europa
genom fransmannen Galland ("Paroles remarquables,
bons mots et maximes des orientaux", 1694). Bland
de många (turkiska och arabiska) uppl. märkes en
utg. i Budapest af J. Kunos (1899). Jfr Murad Efendi,
"Nassreddin Chodja. Ein osmanischer Eulenspiegel"
(4:e uppl. 1894).

Näsir ed-din Muhammed, mamluksultan. Se Egypten,
sp. 1487.

Nasiterna pygmæa, zool. Se Papegojor.

Naslednik, ry., "efterföljare", kronprins.

Nasmyth [néYsmith]. 1. Alexander N., skotsk målare,
f. 1758, d. 1840, studerade i London och Italien,
målade porträtt, men har sin hufvudsakliga
betydelse genom sina landskap. Han utbildade en
mängd lärjungar och kan betraktas som den skotska
landskapsskolans grundläggare. N. är representerad
i nationalgallerierna i London och Edinburgh. -
2. Patrick N., den förres son, målare, f. 1787
i Edinburgh, d. 1831 i London, målade dels skotska
utsikter, dels motiv från Londons utkanter och blef
kallad "Englands Hobbema". Hans landskap äro enkla
i ämnena, men mycket detaljerade i utförandet och
af kraftig verkan. Han är representerad i National
gallery och Tate gallery. - 3. James N., den
föregåendes broder, skotsk mekaniker och astronom,
f. 1808, d. 1890, gjorde studier i matematik och
fysik vid Edinburghs universitet, var 1829-31
biträde vid en mekanisk verkstad i London och
grundlade samt skötte (till 1857) ett gjuteri i
Manchester. Bland hans många mekaniska uppfinningar
kunna nämnas en ånghammare, en säkerhetsgjutslef, en
grufventilator o. s. v. Inom astronomien sysselsatte
sig N. i synnerhet med solsystemets kosmogoni och
himlakropparnas fysiska tillstånd. Viktiga äro hans
iakttagelser af solens, månens och planeternas
ytor. N. fäste först uppmärksamheten på solytans
granulering, den s. k. "videblads-strukturen",
samt framställde åsikten om planeten Juppiters ännu
glödflytande konsistens. Det mest kända resultatet af
N:s undersökningar är hans gemensamt med J. Carpenter
utgifna arbete The moon considered as a planet, a
world and a satellite
(1874), innehållande en mängd
väl utförda bilder, af hvilka en fullständig månkarta.
1-2. C. R. N.* 3. K. B.

Naso (lat., "stornäst", af nasus, näsa), ett binamn
inom åtskilliga familjer i det gamla Rom. Det bars
t. ex. af skalden Ovidius.

Nason, Pieter, holländsk målare, f. 1612 i Amsterdam,
där han upptogs som mästare i Lukasgillet i Haag
1639 och 1656 deltog i grundläggandet af det nya
målargillet. Han antas ha varit lärjunge till Jan van
Ravestein, målade porträtt och stilleben samt var
verksam i Haag och någon tid förmodligen äfven vid
det kurfurstliga hofvet i Berlin. 1680 lefde han ännu,
men 1691 var han död, ty då talas i en urkund om hans
änka. I Berlins museum finnas af honom 2 arbeten, ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free