Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gripsholmsinventariet upptar vid 1911 års slut
omkr. 1,840, bland dem dock några gravyrer och
skulpturer. På Drottningholm förvaras omkr. 670, på
slottet i Stockholm, på Haga, Rosersberg, Strömsholm
och Ulriksdal 400 n:r. - Jfr "Förteckning öfver
oljefärgstaflor m. m. i Nationalmuseum" (20:e
uppl. 1911), F. Sander, "Nationalmuseum. Bidrag
till taflegalleriets historia" (I- IV, 1872-76),
G. Upmark, "Konung Carl XV:s tafvelsamling" (1882),
G. Göthe, "Nationalmusei tafvelsamling. Beskrifvande
förteckning" (utländska mästare, 1887, nordiska
mästare, 1897, öfv. på fr.).
b) Äfven handteckningssamlingen förskrifver sig
till sin äldsta och dyrbaraste del från grefve
K. G. Tessin. Den inköptes af Adolf Fredrik
och efter dennes död af Gustaf III (1772), som
skänkte den till K. biblioteket, hvarifrån
den öfvergick till K. museum. Denna del af
samlingen räknar 3,086 teckningar af italienska,
tyska, nederländska, franska och några få svenska
konstnärer, till en del af ett mycket högt värde.
Jämte densamma öfvergick till Nationalmuseum
från K. museum en samling af mera blandad
beskaffenhet, likaledes till större delen
härstammande från Tessin och omfattande, vid sidan
af ett mindre antal ur ren konstnärlig synpunkt
betydande blad, en mängd arkitektur-, möbel-,
husgeråds- och ornamentsritningar, äfvensom
ritningar till teaterdekorationer, kostymer, fester,
trädgårdsplaner o. d. Denna afdelning omfattar i
rundt tal vid pass 10,000 blad. Till de från K.
museum aflämnade teckningarna hör vidare en
samling svenska handteckningar af omkr. 600 blad,
skänkta 1860 af öfverintendenten M. G. Anckarsvärd.
Bland de märkligare förvärfven under senare tid må
nämnas samlingen af Sergelsteckningar, omkr. 600 n:r
(inköpt 1875), 1,200 akvareller m. m. af Egron
Lundgren, skänkta af hans bror Mildhog 1886,
1,200 blad ur Kr. Eichhorns samling (1890),
M. G. Anckarsvärds samling 700 blad (1896), 80
n:r arkitekturritningar af Nik. Tessin d. ä. och
d. y. (1903), 180 teckningar af Louis Masreliez
(s. å.), omkr. 400 blad af Elias Martin, inköp 1904,
110 blad af G. Ankarcrona (1907), 21 skissböcker
af Alfr. Wahlberg (1906 och 1907), 200 blad studier
m. m. af Karl Larsson (gåfva af konstnären 1908),
A. V. Schützercrantz’ skissböcker och teckningar,
720 blad (s. å.).
c) Jämväl till gravyrsamling en lades grunden
af K. G. Tessin, hvilken, sannolikt 1757, sålde
sina gravyrer jämte sitt bibliotek till
kronprins Gustaf. Dennes gravyrsamling
öfvergick sedermera till K. museum och
räknade 1866 449 volymer (gravyrerna voro
nämligen enligt äldre skick infästa i stora s. k.
"sammelband"). Af dessa volymer öfverlämnades
emellertid (enl. k. besl. af 13 dec. 1866) till K.
biblioteket ej mindre än 210, hvarjämte gränserna
mellan K. museets och K. bibliotekets
gravyrsamlingar fastställdes. I enlighet härmed
eger biblioteket hufvudsamlingen af svenskt
konsttryck samt af s. k. planschverk. Antalet
gravyrer i den till Nationalmuseum öfverlämnade
delen af K. museets samling belöper sig till omkr.
31,500 blad. I ersättning för återstoden
aflämnade K. biblioteket kanslirådet D. Krutmejers
samling, som 1851 blifvit inlöst af Riksens ständer
och som jämte åtskilliga smärre samtidigt från
K. biblioteket aflämnade samlingar uppgick till omkr.
15,000 blad. Samlingen har sedermera varit i en
jämn och ganska betydlig tillväxt. En jämförelse med
åtskilliga andra dylika statssamlingar, t. ex. de i
Paris, Berlin, Dresden och München, där gravyrerna
räknas i hundratusental, visar, att Nationalmuseets
samling ej kan räknas till de allra största. Men
den kan i alla hänseenden kallas betydande. De
äldsta verken, från 1400-talet, äro fåtaliga, men
däremot är 1500-talets kopparstickarkonst rikt
representerad genom verk af Marcantonio och hans
efterföljare, af Albrecht Dürer, Lucas van Leiden
m. fl. Samlingen af holländska etsares arbeten
från 1600-talet, framför alla Rembrandts och hans
samtidas, är ganska betydlig, och detsamma gäller
om den franska gravörskolans alster från 1600-
och 1700-talen. På senare tiden har uppmärksamhet
egnats såväl åt fyllandet af luckor i de äldre
delarna som åt anskaffande af prof på den moderna
grafiska konsten. På senare åren har samlingen
ökats genom gåfvor af M. Ruckman (1890), A. Röhss
(1,100 n:r, 1892), hvarjämte 1904 från K. biblioteket
öfverlämnades 2,200 blad. På 1900-talet har särskild
uppmärksamhet egnats åt förvärf af moderna etsares
arbeten, inhemska (Zorn, Karl Larsson) såväl
som utländska (Brangwyn, Le Gros, M. Klinger,
S. Haden m. fl.), för medel, som till stor del
fingos genom de 1903 och 1904 af museet anordnade
duplettauktionerna. 1913 har samlingen ytterligare
tillväxt, särskildt genom den af professor M. Sondén
(d. 1913) bildade samlingens förvärf och en större
samling utländska porträtt, som utvalts ur den
gamla Rosersbergssamlingen, hvilken efter Karl
XV blef statens egendom och hittills förvarats i
K. biblioteket. Specialutställningar anordnas tid
efter annan ur det rika förrådet. - Jfr "Förteckning
öfver kopparstick, etsningar och formsnitt, utställda
i Nationalmuseum" (4:e uppl. 1882), "Förteckning öfver
i Nationalmuseum utställda gravyrer efter arbeten
af Rafael Santi" (1883), G. Upmark, "Jeremias
Falck, drottning Christinas hofkopparstickare"
(1884) och "Etsningar af E. S. Lundgren" (1887),
samt E. von Ehrenheim, "Moderna etsningar efter
målningar i Nationalmuseum" (1887), K. U. Palm,
"Per Floding och hans konstnärsskap" (1896) samt
"A. U. och J. B. Berndes" (1904).
III. Samlingen af konstslöjdsföremål (jfr pl.,
fig. 5). De konstslöjdsalster, som af ålder varit
förenade med statens konstsamlingar, äro fåtaliga
och utgöras i hufvudsak af en större uppsättning
bords- och prydnadskärl af Urbino-majolika från
1500-talet, hvilken urspr. tillhört N. Tessin
d. y. Sitt hufvudbestånd har denna del af samlingarna
erhållit genom den gåfva af konstindustriella
föremål af alla slag, som efter Karl XV:s död
genom testamente tillföll staten. Denna storartade
samling, i hvilken de keramiska alstren och möblerna
utgöra den väsentligaste delen, uppgår till 2,929
n:r och förvarades länge på Ulriksdals slott, där
mycket ännu kvarstår. 1877 blef Nationalmuseum
genom testamente af grefve A. G. Bielke åter
egare till en betydande samling konstslöjdsalster
(2,694 n:r), af hvilken likaledes de keramiska
föremålen utgöra hufvudandelen. Vidare hade Svenska
slöjdföreningen alltsedan 1872, till en del med
understöd af statsmedel, arbetat på anläggandet af
ett konstindustriellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
