Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kr. Därigenom förbättrades väsentligt
dels museitjänstemännens och betjäningens
aflöningsförmåner, dels anslagen för samlingarnas
ökande, vård och underhåll m. m. För konstsamlingens
ökande sattes anslaget till 15,000 kr., hvartill
komma 15,000 för inköp af lefvande svenska
konstnärers arbeten, och för konstslöjdssamlingen
till 4,000 kr., hvarjämte konstslöjdsafdelningen
öfverfördes på ord. stat. Härtill komma inkomster
af inträdesafgifter (omkr. 5,400 kr. om året)
och katalogmedel (omkr. 2,000 kr. pr år) samt
afkastningen af donationer. De viktigaste bland dessa
äro följande. Fröken Julia Sofia Giesecke, som afled
15 maj 1880, donerade genom testamente till museet
två egendomar i Stockholm, taxerade till 415,000 kr.;
testamentet föreskrifver, att åtminstone hvart femte
år ett värdefullare konstverk skall inköpas; till
detta ändamål skall för hvarje femårsperiod samlas
ett belopp af 25,000 kr., rörande hvars användning
öfverintendenten skall till K. M:t inlämna förslag;
återstoden af behållningen kan när som helst
af öfverintendenten disponeras. Grosshandlaren
J. H. Scharp och hans maka Klara Scharp skänkte
genom inbördes testamente 1890 100,000 kr., hvarå
räntan skall användas till förökande af museets
tafvelsamlingar. 1882 blef af godsegaren O. G. Bobergh
(d. 1882) och hans maka Thérèse (f. Björklund)
testamenteradt ett kapital af 50,000 kr., hvaraf
räntan är afsedd för konstsamlingarnas ökande;
kapitalet öfverlämnas först efter makans död. 1892
skänkte ingenjören G. Lamm (d. 1892) två fonder,
hvardera numera å 10,000 kr., nämligen "Jacques Lamms
prisfond", hvaraf räntan hvart tredje år utdelas
som pris för konstvetenskapligt arbete, och "Jacques
Lamms stipendiefond", hvaraf räntan hvart annat år
utdelas som reseunderstöd åt någon tjänsteman vid
Nationalmuseum. 1897 beviljade riksdagen ett extra
anslag af 40,000 kr. till inköp för samlingarna på
årets stora Stockholmsutställning. I testamente
af l sept. 1907 har statsrådet J. H. Lovén
bestämt, att efter hans makas död ett visst
belopp (99,231 kr.) skall till Nationalmuseum
öfverlämnas. Grosshandlaren Edv. Cederlund
testamenterade år 1910 15,000 kr. "för inköp af
ett af svensk konstnär måladt historiskt ämne",
bankiren E. A. Webers arfvingar 1912 50,000 kr. till
inköp af konstverk och konstslöjdsföremål, hvarjämte
frih. H. Rehbinder 1912 testamenterade 20,000 kr. för
inköp af äldre svenska porträtt (beloppet öfverlämnas
först efter hans makas död). Härjämte ha tid efter
annan större belopp insamlats, särskildt under de
senaste åren som bidrag för inköp af värdefullare
konstverk, såsom 1901 10,500 kr. för Frans Hals’
fiolspelare, 1907 8,000 kr. för inköp af en
damsekretär i boulestil, 1911 5,800 kr. för inköp
af äldre Braheporträtt, 1912 10,000 kr. (af konsul
H. A:son Johnson) för inköp af ett Lovisa Ulrikas
porträtt af A. Pesne och 1913 15,000 kr. i extra
statsanslag för inköp å frih. H. Rehbinders auktion
af äldre svenska porträtt. I detta sammanhang må
nämnas den 1913 gjorda insamlingen af 70,000 kr. för
Sondénska samlingen (se Sondén 4) Den 1911 på
initiativ af kronprins Gustaf Adolf och direktör
T. Laurin stiftade föreningen Nationalmusei vänner
(se d. o.) har varit museet till stort gagn vid
ökandet af dess samlingar. -
Nationalmuseets konstafdelning hålles för allmänheten
tillgänglig 6 dagar i veckan under 50 veckor om
året. De besökandes antal uppgår till öfver 200,000
årligen. Frikort för idkande af studier eller
för kopiering pläga utdelas till något öfver 650
personer. 1912 utfördes i tafvelsamlingen 167 olika
kopior och i konstslöjdssamlingen 680, oberäknadt
teckningar efter gipser, enstaka ornament o. d. Ur
handtecknings- och gravyrsamlingen, hvars portföljer
på begäran framlämnas sex dagar i veckan till de
besökande, utlämnades 1912 1,686 n:r.
Rörande Statens historiska museum och Myntkabinettet
samt Lifrustkammaren se dessa ord.
Samlingarnas storartade tillväxt, särskildt under
de senare åren, har gjort behofvet af ökadt utrymme
i museet alltmer kännbart. 1902 anhöll museinämnden
hos K. M:t att få disponera äfven den nedre våningen
i museibyggnaden för konstafdelningen. Första
villkoret härför vore, att annan lokal anvisades för
Statens historiska museum, som nu disponerar nämnda
våning. Därigenom skulle museibyggnaden h. o. h. tagas
i anspråk för statens konstsamlingar och ökadt utrymme
i mån af behof kunna beredas desamma genom tillbyggnad
till museet i den del, som vetter åt museiparken
(mot n.). År efter år ha klagomål öfver det bristande
utrymmet återkommit i intendentens und. berättelser
öfver konstsamlingarnas tillväxt och förvaltning
med framhållande af, att denna frågas lösning vore
ett oeftergifligt villkor för, att museet skall
kunna fylla sin uppgift. Först vid 1913 års riksdag
erhöll denna fråga sin lösning. Under framhållande
af att trångboddheten för samlingarna blifvit
hart när outhärdlig, erhöll ecklesiastikministern
K. M:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga
(L. Looström, G. Göthe och konstnären E. Bergh)
dels för att utarbeta en mera detaljerad plan för
konstföremålens anbringande och ordnande samt en
grundplan för samlingarna, dels (Looström, Bergh och
öfverintendenten Möller) för att verkställa utredning
ang. omändringsarbeten och möjlig tillbyggnad å
museibyggnaden, med kostnadsberäkningar. 3 april
s. å. inkommo de sakkunnige med sitt förslag,
till grund för hvilket i hufvudsakliga delar låg
en af Bergh utarbetad plan. Förslaget omfattar
tre perioder för utrymmesbristens fyllande. Under
den första skulle endast arbeten vidtagas inom det
nuv. lokalutrymmet. Den andra perioden skulle börja,
när Historiska museets byggnadsfråga vore löst,
hvarunder bottenvåningens lokaler skulle apteras för
konstafdelningen. Utrymmet skulle då bli tillräckligt
för omkr. 20 år, räknadt från nuv. tid. Mot slutet
af denna 20-års period påbörjas och afslutas
en tillbyggnad till Nationalmuseibyggnaden
enligt uppgjorda ritningar. De sakkunniges
kostnadsberäkningar omfatta endast första perioden
att fördelas på budgetåren 1914, 1915 och 1916,
tills. 350,000 kr., af hvilka 49,500 skulle utgå i
förskott för 1913. Detta blef af riksdagen beviljadt,
hvarpå arbetet kommer att oförtöfvadt börja.
Enär i den närmaste framtiden flera delar af museet,
såsom öfre vestibulen, skulptursamlingarna och flera
af målningssalarna, komma att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
