Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum - Nationalpark - Nationalpartiet - National party - Nationalrepresentation. Se Folkrepresentation - National review - Nationalrådet. Se Schweiz (Författning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underkastas betydliga omflyttningar, har
det ansetts lämpligt att vid valet af
illustrationer till denna art. icke medtaga sådana
delar. Upk. (L. L-m.)
Nationalpark (Rikspark), ett
inom ett land för det allmännas räkning afsöndradt
område, där fasta naturföremål och ytbildningar, växt-
och djurlif hållas fredade mot hvarje ingrepp och
åverkan för att kunna utgöra likasom ett beståndande
monument af fosterlandets natur. Idén till bildande af
nationalparker uppstod först i Förenta staterna. Utom
den 8,671 kvkm. stora Yellowstone national park
(se d. o.) finnas numera inom unionens stater fem
dylika skyddsområden, af hvilka Sequoia-parken i
Kalifornien (jättelika mammutträd) och Arizona-parken
(förstenad skog) torde vara de märkligaste. En
efter mönster af Yellowstone-området 1885–86 bildad
nationalpark i Canada omfattar de naturliga varma
svafvelbaden och källorna vid Banff i närheten af
kanadensiska pacifik-banan. – I Sverige, där redan
1880 af frih. A. E. Nordenskiöld framkastades
ett förslag om bildande af "riksparker" på
kronans mark (se Naturskydd), ha enligt beslut
af 1909 års riksdag följande nio områden blifvit
afskilda som nationalparker: 1) Stora Sjöfallets,
ett område af omkr. 1,500 kvkm., innefattande
en del af Lule älfs öfre vattensystem med Stora
Sjöfallet, ett af världens mäktigaste vattenfall,
samt stora vidder af fjäll, skogar och myrar, där
bl. a. björnen ännu förekommer någorlunda allmänt;
2) Sarjeks (omkr. 1,900 kvkm.), gränsande intill den
förutnämnda och omfattande det s. k. Sarjekmassivet,
ett alplandskap af särdeles storslagen natur; 3)
Abisko, utgörande omkr. 500 kvkm. af den för sin
rika och karakteristiska växtlighet m. m. bekanta
Abiskodalen, s. om Torne träsk; 4) Peljekaise,
ett omkr. 146 kvkm. stort område s. v. om fjället
Peljekaise (parkens omfattning fastslagen genom
beslut af 1913 års riksdag), bestående af fjällvidder
och däri insprängda löfängar (de fyra nu nämnda
nationalparkerna äro belägna inom Norrbottens län);
5) Sonfjällets (omkr. 27 kvkm.), omfattande en del
af Hede kronopark på Sonfjället i Härjedalen, afsedd
att utgöra prof på ett sydligare beläget fjäll,
där naturen icke undergått förändring genom betning
af renar (äfven inom denna nationalpark är björnen
bofast); 6) Hamra, omfattande ett omkr. 20 har stort
urskogsområde jämte en del mossmarker inom Hamra
kronopark, Gäfleborgs län (parken har sitt största
värde som skogsbotaniskt studieområde); 7) Ängsö, som
utgöres af större delen af den 72 har stora holmen
Ängsön, under Väringsö i Länna socken, Stockholms
län, en typisk östkustö med yppig vegetation; 8)
Garphytte (109 har), ett område med synnerligen
yppig löfängsnatur och en egenartad, kalkformationen
tillhörande flora på sluttningen af Kilsbergen inom
Garphytte kronopark, Örebro län; 9) Gotska sandöns,
ett område på omkr. 40 har i nordvästra delen af
den för sina egendomliga flygsandsfenomen och sin
ursprungliga barrskogsvegetation m. m. bekanta
ön. Det ofvannämnda riksdagsbeslutet innefattade
jämväl bildandet af ännu en nationalpark, som skulle
utgöras af ett med urskog bevuxet område inom Suorsa
l. Rissa kronoparker i Tärändö revir, Västerbottens
län. Denna nationalpark har emellertid (1913) ännu
ej blifvit fixerad
till läge och gränser. I lag ang. nationalparker
25 juni 1909 meddelas närmare bestämmelser
rörande nationalparkernas vård och förvaltning,
hvilken uppdragits åt Vet. akad. Straffpåföljden
för öfverträdelser mot denna lag är densamma som
beträffande lagen ang. naturminnesmärkens fredande
(se Naturskydd). – Som exempel på utländska
skyddsområden motsvarande nationalparker må
nämnas de af danska staten skyddade Borris hede
och Raabjærg mile, den förra en ljunghed i
Västjylland, den senare ett dynområde s. v. om
Skagen; delar af den bekanta Lüneburgheden
i prov. Hannover, skyddade hufvudsakligen
på initiativ af Der verein naturschutzpark i
Stuttgart; en af österrikisk-ungerska regeringen
afsöndrad urskogsreservation på Klekovacaberget i
nordvästra Bosnien; ett större naturparksområde bland
schweiziska alperna i sydvästra delen af kantonen
Graubünden, arrenderadt för en lång tid framåt af
Schweiziska naturskyddsförbundet; ett af holländska
regeringen skyddadt urskogsområde på Java; en större
nationalpark vid staden Sydney i Australien o. s. v.
T. H-l.
Nationalpartiet i Ungern, en sedan 1878 under ledning
af grefve Albert Apponyi (se d. o. 3) stående politisk
partigrupp, som urspr. till fullo erkände den 1867
ingångna förlikningen mellan Ungern och Österrike,
men samtidigt kräfde den ungerska (magyariska)
nationalitetsprincipens fullständigare tillgodoseende,
t. ex. i språkligt hänseende. Partiet var 1899-1904
sammansmält med det liberala regeringspartiet, men
blef 1904 åter en själfständig och oppositionell
partigrupp samt ingick i dec. s. å. allians
med "oafhängighetspartiet af 1848" och öfriga
oppositionsgrupper. 1905 inträdde Apponyi och
hela hans parti formligen i oafhängighetspartiet,
och gruppen har därefter delat dettas öden först
som regeringsparti, sedan som opposition, utan att
det forna nationalpartiets medlemmar därför helt
uppgifvit sin trängre inbördes sammanhållning kring
Apponyis person. V. S-g.
National party [nä’J8nl pä’ti], eng.,
"nationalpartiet", en politisk partigrupp i Förenta
staterna, som framträdde 1876-84 med yrkande
på, att s. k. greenbacks (se d. o.), sedlar från
inbördeskriget, skulle utsläppas i stor utsträckning
och få utsträckt användning, bl. a. vid inlösning af
statsobligationer. Gruppen, som äfven kallades
Green-backpartiet, uppställde egen presidentkandidat
vid valen 1876, 1880 och 1884 samt nådde sitt
kulmen vid 1878 års val till kongressen, då det
samlade öfver en million röster och fick 14 af sina
kandidater valda till kongressrepresentanter. Efter
valkampanjen 1884 upplöstes partiet fullständigt.
V. S-g.
Nationalrepresentation. Se Folkrepresentation.
National review [nä’J9nl rivjö’], eng.,
engelsk konservativ tidskrift, utkommande
hvarje månad, uppsattes 1883 af Alfred Austin
och W. J. Courthope. Den senare var 1893-98 ensam
hufvudredaktör och efterträddes 1898 af L. J. Maxse,
som i tidskriftens redaktionella afdelning företräder
en utprägladt imperialistisk, mot Tyskland starkt
misstrogen politisk åskådning. V. S-g.
Nationalrådet. Se Schweiz (Författning).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
