Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada / 551-552 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Natmandsfolk - Natoenaöarna - Natoire [-twar], Charles Joseph - Natolien. Se Anadoli - Natorp, Paul - Natrium - Natriumacetat - Natriumamalgam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jylland till 800-1000; säkerligen var det dock
mycket mindre (300-400). Nu har natmandsfolket
h. o. h. försvunnit, åtminstone som särskild klass;
flertalet har blifvit bofast befolkning, och många
ha gift sig in i allmogen, hvilket för ett par
mansåldrar sedan var nästan otänkbart. Om de senare
släktleden kunnat tala natmandsfolkets språk, är
tvifvelaktigt. St. Blicher, Brosböll ("Carit Etlar")
och Mylius-Erichsen ha från natmandsfolket hämtat
flera motiv till diktning och kastat ett poetiskt
skimmer öfver dess lif, som det knappt förtjänade. -
Jfr N. Y. Dorph, "De jydske zigeunere og en rotvælsk
ordbog" (1837), Fr. Dyrhind, "Tatere og natmandsfolk i
Danmark" (1872), A. Gaardboe, "De sidste natmandsfolk
i Vendsyssel" (1900) och "Himmerlands rakkere" 1-2
(1904-12). E. Ebg.

Natoenaöarna [natona-], ögrupp n. om Borneos
västkust i Sydkinesiska hafvet, tillhör nederländska
residentskapet Riouw en onderhoorigheden samt har en
areal af 2,113 kvkm. med omkr. 8,000 inv., nästan
uteslutande malajer. Största ön är Boengoeran
1. Stora Natoena. (J. F. N.)


Natoire [-t<wär], Charles Joseph, fransk målare,
f. 1700, d. 1777, studerade i Paris och vann högsta
priset i målning 1721. Efter att ha gjort lycka
under sina studieår i Rom återkom han till Paris och
blef led. af akademien 1734. Han befordrades till
professor och var 1751-74 direktör för akademien
i Rom. N. målade historiska och mytologiska bilder
med en viss sträfvan efter storhet i stilen, som han
dock icke nådde. I Louvre finnas af honom Gracerna,
Juno och Venus i Vulcanus’ smedja. I Sveriges
Nationalmuseum finnas 3 taflor af hans hand, af
hvilka 2 suttit som dörrstycken på Stockholms slott.
C. R. N.

Natolien. Se Anadoli.

Natorp,
Paul, tysk filosof och teoretisk pedagog, f. 1854 i
Düsseldorf, sedan 1893 ord. professor i Marburg, är
en af den tyska nykantianismens (se d. o.) främsta
målsmän och jämte Cohen en af de ledande männen
för den s. k. Marburgskolan. Förutom af Kant är
han i sina åsikter starkt påverkad af Platon. Som
teoretisk pedagog är han en af de främste målsmännen
för socialpedagogiken, inom hvilken han framför allt
bygger på Platons, Kants, Fichtes och Pestalozzis
idéer, men med vaket sinne för nutidens sociala
rörelser. N. har redigerat "Philosophische
monatshefte" (sedan 1886) och är medutgifvare af
"Archiv für philosophie" (sedan 1895). Bland
hans många skrifter må nämnas Einleitung in die
psychologie nach kritischer methode (1888), Religion
innerhalb der grenzen der humanität (1894; 2:a
uppl. 1908), Pestalozzis ideen über arbeiterbildung
und soziale frage (1894), Herbart, Pestalozzi und
die heutigen aufgaben der erziehungslehre (1899),
Sozialpädagogik (1899; 3:e uppl. 1909), Platos
ideenlehre (1903),
Allgemeine pädagogik (1905), J. H. Pestalozzi (19C6;
2:a uppl. 1910), Gesammelte abhandlungen zur
sozialpädagogik (1907), Pestalozzis leben und seine
ideen (1909; 2:a uppl. 1912), Die logischen grundlagen
der exakten wissenschaften (1910), Volkskultur
und persönlichkeitskultur (1911) och Philosophie,
ihr problem und ihre probleme (s. å.). S-e.

Natrium (af lat. nitrum, urspr, soda,
sedermera salpeter), kem., en alkalimetall,
hvars salter förekomma allmänt och i stora
mängder i naturen. Natriumklorid är koksalt,
natriumsulfat glaubersalt, natriumkarbonat
soda, natriumnitrat chilesalpeter,
natriumsi1ikat natriumvattenglas. "Vidare ingå
natriumsilikater i många mineral och bergarter
samt i glas. Natriummetallen framställdes 1807
af Davy genom en elektrisk ströms inverkan på
natriumhydrat. Fabriksmässigt har natrium tidigare
framställts genom glödgning af soda med kol i
destillationskärl, enligt en metod utarbetad af
H. Sainte-Claire Deville. Numera framställes natrium
tekniskt genom elektrolys af smält natron vid 320°
eller genom elektrolys af koksalt. Natriummetallen är
silfverhvit, men anlöper ögonblickligen i luft genom
oxidation. Den måste därför förvaras i vattenfria
och syrefria vätskor, som ej reagera med denna
metall, t. ex. bergolja, fotogen e. d. I handeln
förekommer natrium mest i stänger, öfverdragna
med fast paraffin. Natriummetallens eg. v. är
0,97. Dess atomvikt tecknas Na och är (enligt 1913
års atomviktstabell) 23,00. Metallen är tämligen
hård vid - 20°, men smidig vid 0° och vid vanlig
temperatur mjuk som vax. Dess smältpunkt är 97°,
kokpunkten ligger vid 742°. I vattenfri ammoniak
löser sig natrium med violett färg. Natriumånga kan
antändas och brinner med intensivt gult ljus. Kastar
man natrium på vatten, smälter det till en kula,
som till följd af vätgasutveckling hastigt rör sig
på ytan. Fasthåller man natriumkulan, t. ex. genom
att omge natriumbiten med ett stycke papper,
tändes den bortgående vätgasen och brinner med
en af natriumånga gult färgad låga. Natrium visar
ett karakteristiskt emissionsspektrum, motsvarande
D-linjen i solspektret. Det användes i industrien
till framställning af natriumsuperoxid (för blekning),
inom den organiska industrien som kondensationsmedel
samt i form af natriumamalgam (se d. o.) dels till
extraktion af guld, dels som reduktionsmedel. Se
vidare Natriumamalgam, Natriumhydrat, Natriumsalter
och Grundämnen, sp. 436. P. T. C. (H. E.)

Natriumacetat, kem., CH₃. COO Na + 3 H₂O, ättiksyrans natriumsalt, kristalliserar i prismor, som äro
mycket lätt lösliga i vatten. Saltet smälter vid
58° i sitt kristallvatten, och efter tillsats af
litet vatten kan man underkyla lösningen, utan
att kristallisation inträder; lösningen håller sig
"öfvermättad". Den koncentrerade vattenlösningen
af natriumacetat användes i s. k. termoforer (se
d. o.). Jfr Natriumsalter. H. E.

Natriumamalgam, kem., en legering (se d. o.) af
kvicksilfver och natrium. Dessa metaller reagera
under stark uppvärmning med hvarandra; därvid
uppstå flera olika föreningar, bland dem Hg₆ Na,
nålformiga kristaller, och HgNa₃. Ett 1-procentigt
natriumamalgam är tjockflytande, ett 1,5-procentigt
amalgam är redan fast. H. E.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>