- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
561-562

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Natterers apparat - Nattfackla, bot., benämning på Dictamnus albus (se Dictamnus) - Nattfalken, zool. Se Nattskärrorna - Nattfjärilar, zool. Se Fjärilar sp. 515-516 - Nattfjärilsblomma, bot. Se Fjärilsblomma - Nattflyn - Nattfrost, meteor. Se Frost - Natthamnvakt, sjöv. Se Hamnvakt - Natthägern, Natthägrarna, zool. Se Hägrar, sp. 84 - Nattier [-tie], Jean Marc - Nattkappa - Nattkvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fast kolsyra (kolsyresnö) använder man ett
metallkärl, söndertagbart i två delar (fig. 2). I
midten af bottnen och locket finnes en mängd fina hål
(a). Röret c (fig. 1) sättes i förbindelse med röret
b (fig. 2), och ventilen b (fig. 1) öppnas. Därvid
strömmar flytande och starkt komprimerad gasformig
kolsyra öfver till metallkärlet. En del af kolsyran
öfvergår då till en snöartad massa.
illustration placeholder
D. S-t.

Nattfackla, bot., benämning på Dictamnus albus
(se Dictamnus).

Nattfalken, zool. Se Nattskärrorna.

Nattfjärilar, zool. Se Fjärilar, sp. 515-516.

Nattfjärilsblomma, bot. Se Fjärilsblomma.

Nattflyn, Noctuæ, zool., underordning af fjärilarnas
grupp (af somliga förf. ansedd för blott en
familj, Noctuidæ). Hit höra medelstora fjärilar
med jämbred eller bakåt afsmalnande bakkropp,
fritt framträdande hufvud, lång och väl utbildad
sugtunga, mot spetsen afsmalnande, hos hannarna
ofta tandade eller kamformade pannspröt samt långa
bakben. Vingarna hållas under hvilan takformigt
eller också platt hoplagda öfver hvarandra på ryggen,
så att ena framvingen täcker största delen af de
öfriga. Bakvingarna äro vanligen enfärgadt grå,
utan teckningar, medan framvingarna åter oftast visa
åtminstone spår af den af fläckar och tvärlinjer
bestående s. k. nattflyteckningen. F. ö. äro
framvingarnas färger egnade att göra de om dagen på
trädstammar, plank eller löfbeklädda klippor hvilande
fjärilarna så obemärkta som möjligt. Några, såsom
arterna af mantelflysläktet, Calocampa,
hvilka under hvilan hålla de smala vingarna svepta
om kroppen, låtsa sig vara döda, då de oroas, och
likna mycket ett stycke gammalt trä. Fastän flertalet
arter är i rörelse endast under dygnets mörkare del,
då de äro ifriga blombesökare, flyga andra äfven i
klart solsken omkring bland blommorna. - Larverna
äro vanligen nakna, nästan hårlösa och utan vårtor
eller tornar. De äro i öfvervägande grad växtätare,
och många äro svåra skadedjur. Några äro kända för att
vid brist på växtnäring öfverfalla och uppäta
hvarandra, och larven af den sydeuropeiska Erastria
scitula
uppges göra nytta genom att förtära de
sköldlöss, som hemsöka persikoträden. - Pupporna hvila
i de allra flesta fall i jorden och äro nakna, utan
kokong, hårdskaliga, med kägelformig bakkropp, som
slutar i en tagg. - Denna stora grupp torde omfatta
öfver 8,000 beskrifna arter, af hvilka något mer
än 300 svenska. Af de i vårt land representerade
familjerna må nämnas: Noctuidæ, Plusiidæ och
Ophiusidæ. Till den förstnämnda familjen höra
bl. a. följande släkten: Agrotis, jordflyn, ett
mycket utbredt släkte, med mer än 50 svenska arter, af
hvilka några, tillhörande undersläktet Triphaena, äro
märkliga för bakvingarnas liflig! gula färg med svart
kantband; till jordflyen hör också det sedan lång tid
tillbaka som skadedjur kända
sädesbroddflyet (se d. o.); Charæas, gräsflyet (se d. o.);
Mamestra (se Kålflyet); Hadena (se Hvitaxfly och Slökornfly); Panolis, ta11fly
(se d. o.). Åtskilliga af de här uppräknade nattflyen
äro afbildade vid art. Landtbrukets skadeinsekter,
pl. II. - Till fam. Plusiidæ hör bl. a. gammaflyet
(se d. o.), och till fam. Ophiusidæ höra ordensflyen,
våra största nattflyn samt i öfrigt anmärkningsvärda
för bakvingarnas, oaktadt dessa fjärilars nattliga
lefnadssätt, vackra och lifliga färger. (Se
Catocala, där dock genom förväxling af klichéer
i en del af upplagan en bild ! af dödskallefjärilen
råkat införas.) G. A-z.

Nattfrost, meteor. Se Frost.

Natthamnvakt, sjöv. Se Hamnvakt.

Natthägern, Natthägrarna, zool. Se Hägrar, sp. 84.

Natthärbärge. Se Nattasyl.

illustration placeholder

Nattier [-tie], Jean Marc, fransk målare, f. 1685
i Paris, d. där 1766, son till porträttmålaren
Marc N. (d. 1705), eröfrade redan vid 15 år första
priset i målning vid akademien. Under Peter
den stores vistelse i Amsterdam (1716) målade
N. flera ryssars porträtt samt en skildring af
slaget vid Poltava, hvarefter han fick utföra både
kejsarens och kejsarinnan Katarinas porträtt. Han
vägrade dock att följa med till Petersburg. 1718
blef han led. af akademien i Paris. Då han 1720
förlorat sin förmögenhet, egnade han sig ensamt åt
porträttmålningen, hvari han redan förvärfvat sig ett
namn. Han målade därefter Ludvig XV:s hela hof och
de mest framstående personligheterna på den tiden. I
Louvre finnes af honom en Magdalena, i Sveriges
Nationalmuseum tre porträtt af förnäma franska damer.
C. R. N.*

Nattkappa, ett omkr. 1800-talets midt af manspersoner
begagnadt klädesplagg, bestående af ett löst, stärkt
skjortbröst af fint lärft jämte fastsittande krage
att knyta halsduken omkring.

Nattkvist, jaktv. De flesta fåglar, äfven en del af
våra hönsfåglar, som f. ö. vistas mycket på



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free