Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nattsländor - Nattstrid - Nattställning, bot. Se Dagställning och Nyktitropisk - Nattsvett - Nattsvärmare - Natt-traj, jaktv. Se Nattslag - Natt-trädormarna - Nattugglesläktet, zool. Se Ugglesläktet - Nattugglor, zool. Se Ugglor - Nattvaka - Nattvakt. Se Nattvaktsbolag, Nattväktare och Vakt - Nattvaktsbolag - Nattvarden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfattar våra största nattsländor, af hvilka som en
vanlig art må nämnas Phryganea grandis, som når
en vingbredd af 60 mm. och har grå, mörkbrunt
skäckiga framvingar. Bland öfriga i vårt land
representerade släkten kunna nämnas Hydropsyche
och Limnophilus.
G. A-z.
Nattstrid, krigsv., hvarje strid, som utföres
nattetid eller under skydd af mörkret. Från att
under gångna tider ha endast undantagsvis förekommit,
ha nattstrider under senaste krig blifvit ganska
vanliga. Nattens mörker bereder visserligen
under framryckningen skydd mot fientlig eld, men
försvårar å andra sidan ledningen och
sammanhållningen. Dessa strider förekomma därför mest
i befästa ställningar, där man känner trakten och
där det ofta gäller att tillkämpa sig enskilda,
starkt befästa eller försvarade punkter. Noggrann
undersökning och fördelning af anfallsfältet eller
af ställningen äro nödvändiga liksom vid anfallet
iakttagandet af tystnad och samtidighet. Slutna
formeringar bibehållas af den anfallande så länge
som möjligt, och elden öppnas ej förr, än man
blifvit upptäckt. Lyckas anfallet, sätter man sig
fortast möjligt fast i den tagna ställningen och
ordnar trupperna. Försvaret fordrar vaksamhet,
lugn och behärskning. Belysning af anfallsfältet
är af yttersta vikt. I händelse af motgång kan
ett kraftigt motanfall kasta den oordnade
angriparen öfver ända. Striden afgöres ofta medelst
bajonetten. C. O. N.
Nattställning, bot. Se Dagställning och
Nyktitropisk.
Nattsvett är ofta ett mycket framträdande
symtom vid lungsot, särskildt i denna sjukdoms
feberstadier. Nattliga svettningar förekomma eljest
i regel vid alla febersjukdomar, vid hvilka remission
och sänkning af febern inträda under
morgontimmarna. Nattsvett förekommer icke sällan
som rent nervöst symtom vid neurasteni (se d. o.)
och sömnlöshet. Behandlingen är olikartad
alltefter sjukdomens art.
I. H.
Nattsvärmare, Smerinthus, zool., släkte af
sphingidernas familj bland svärmarfjärilarna,
omfattande arter med förkrympt sugtunga, enfärgad
bakkropp samt smala vingar, af hvilka de främre
i utkanten äro tandade eller försedda med större
inskärningar samt i bakkanten starkt inbuktade
innanför bakhörnet. Larverna, som äro utrustade med
ett svagt böjdt analhorn, kännas igen på hufvudets
upptill spetsade form samt på den öfverallt med små
knölar beströdda huden. Hos våra arter är larvens
hufvudfärg grön, med hvita eller gula snedstreck
på sidorna. - Fjärilarna äro trögt stillasittande
på dagen och flyga endast under natten. Till
Sveriges fauna höra 3 arter med en vingbredd af
60-90 mm. Störst är den med grå och bruna färger
tecknade poppelnattsvärmaren (S. populi). Föga mindre
är videnattsvärmaren (S. ocellata), lätt igenkänd på
de rosenröda bakvingarnas stora blå, af en svart ring
omgifna ögonfläck. Under hvilan täckas de lifligt
färgade bakvingarna af de främre, men om fjärilen
oroas, har den vanan att spärra ut alla vingarna,
hvarvid de plötsligt framträdande ögonfläckarna torde
i många fall kunna förskräcka angriparen. Minst af
våra arter är den stundom till ett särskildt släkte,
Dilina, räknade lindnattsvärmaren
(S. tiliæ), med brungröna tvärband öfver de gulgrå
framvingarna.
G. A-z.
Natt-traj, jaktv. Se Nattslag.
Natt-trädormarna l. Pisksnärtormarna,
Dipsadidæ, zool., bilda en familj inom ormarnas
ordning. De ha hufvudet baktill bredt och afsatt
från halsen, nosen afrundad, ögonen stora och
utstående, pupillen lodrät, fjällen mestadels glatta,
kroppen mycket långsträckt och sammantryckt från
sidorna samt starkt afsmalnande, nästan trådlik
stjärt. Dithörande arter lefva i träd och jaga
nattetid ödlor, grodor och fåglar. De tillhöra
företrädesvis Amerikas och Asiens tropiska trakter.
Dock räknas till denna familj af en del författare
en i Europa förekommande art, kattormen,
Aelurophis vivax. Dennas kropp är jämförelsevis
kort. Underkäkens främre tänder äro mycket längre och
mera krökta än de bakre. Äfven de fårade tänderna i
öfverkäken äro ganska långa och starkt krökta. Färgen
är ofvan smutsgrå, med rödbruna, radställda
fläckar på ryggen, undertill hvitgul. Längden
stiger till inemot 90 cm. Kattormen är hemma i de
östra Medelhafsländerna och i bergstrakterna vid
Svarta hafvet. Af invånarna förväxlas den på grund
af sitt ilskna lynne ofta med huggormen, hålles,
väl utan skäl, för giftig och dödas flitigt.
C. R. S.*
Nattugglesläktet, zool. Se Ugglesläktet.
Nattugglor, zool. Se Ugglor
Nattvaka, Vaka, zool., i några provinser af allmogen
använd benämning på dels taltrasten, dels tallbiten.
G. G.
Nattvakt. Se Nattvaktsbolag, Nattväktare och Vakt.
Nattvaktsbolag, institution med ändamål att i
städerna nattetid bevaka och skydda sina abonnenters
egendom mot vatten- och eldfara, inbrott och stöld
o. s. v. samt vid olycksfall och dylika oförutsedda
händelser bistå allmänheten. Den första anstalten af
detta slag inrättades i Köln 1902, och ett flertal
sådana har tillkommit i de flesta kulturländer,
bl. a. äfven A.-b. Svensk nattvakt i Stockholm, som
bildades 1910 och har filialer i 6 andra svenska
städer (1913). Staden indelas i smärre distrikt,
som få hvar sin uniformerade vakt (väktare), hvilken
under natten alltjämt kontrolleras af inspektör
och kontrollörer. Anstalten öfvertar bevakningen af
boningshus, butiker, fabriker, banker, upplag, villor,
nybyggen m. m. Bevakningen sker genom vaktronder,
som på ständigt växlande tider ega rum från kl. 10
på aftonen till kl. 5 eller 6 om morgonen. Den yttre
bevakningen sker så, att vakten tillser, det dörrar,
portar och fönster äro stängda, att ej eld-, gas-
eller vattenfara hotar, att obehöriga personer
bortvisas, förbrytare fasttagas o. s. v. För inre
bevakning måste vakten vara försedd med nyckel,
som är fast anbragt vid hans utrustning, öfver
allting misstänkt, slarf och oegentligheter af
t. ex. fabrikspersonal o. d. aflägger vakten rapport
till byrån, som därom underrättar abonnenten. Förutom
distriktsvakter tillhandahålla bolagen separatvakter
för ständig bevakning af större etablissemang, upplag,
nybyggen o. s. v. Till vakter antages endast noggrant
utvaldt folk, efter undergången pröfvotid.
Nattvarden (fsv. natvarþer, aftonmåltid, af
varþer, mat, måltid; jfr sv. aftonvard, kvällsvard)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
