- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
611-612

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naukraria - Naukratis - Nauktydes - Naum - Naum - Naumachia, grek. (sjöstrid), ett slags skådespel. Se Ludi, sp. 1230 - Naumachios - Naumann. 1. Kristian (Christan) N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rättning tillskrifves Solon, men är säkerligen
äldre. Deras antal var i äldre tid 48, men skall af
Kleisthenes (omkr. 510 f. Kr.) ha ökats till 50. Kort
efter denna tid synas dock naukrarierna ha åtminstone
till största delen mist sin politiska och kommunala
betydelse genom den af samme Kleisthenes införda
demosindelningen. Som ett slags indelningsverk
för flottan och rytteriet torde de ännu någon
tid ha kvarstått, tills de äfven på detta område
undanträngdes af tidsenligare institutioner.
A. M. A.

Naukratis, stad i det forna Egypten, vid en af Nilens
västra armar, grundlades enligt sägnen vid slutet af
7:e årh. f. Kr. af milesier, som segrande framträngt
från kusten. Den mot hellenerna välsinnade konung
Amasis gjorde N. till frihamn för grekiska köpmän
och till en plats, där greker fritt fingo slå sig ned
med rätt att idka borgerliga näringar. N. fick egen
förvaltning och blef snart medelpunkten för de många
grekiska kolonierna i Egypten. Befolkningen bibehöll,
oberörd af omgifningen, sina fäderneärfda seder och
bruk med största seghet. Grekiska helgedomar med
grekisk kult restes där i massa, den präktigaste
af alla, Hellenion, genom sammanskott från en mängd
bland Mindre Asiens rika grekiska städer. Kraftigt
främjades stadens utveckling genom en lag, som
monopoliserade den utländska handeln till förmån
för densamma. N. var bekant för sina kvinnors
skönhet, som gett folkfantasien ämnen till legender,
af hvilka ännu finnas spår. Ruinerna vid Desûk ha
förut identifierats med N., men genom W. M. Flinders
Petries gräfningar har ådagalagts, att detta låg
tämligen långt därifrån, vid El Nebire. Litt.:
Flinders Petrie, Gardner, Griffith o. a., "Naucratis"
(1886-89). K. P. (N. Sbg.)

Naukydes (grek. Navxvdrjs), grekisk bildhuggare
i början af 4:e årh. f. Kr., af skolan i Argos,
antas ha varit påverkad af denna skolas mästare,
Polykleitos. Liksom denne utförde han dels ideala
gudagestalter, dels figurer ur det verkliga lifvet,
i hvilka det gällde att framställa människokroppen
finbildad och harmonisk. Till de förra hörde den
kryselefantinbild (guld och elfenben) af Hebe, som
stod bredvid Polykleitos’ kolossala Hera i Argos
och omnämnes af Pausanias, men redan på dennes tid
var försvunnen. Vidare fanns af honom i Argos en
bronsbild af Hekate, och Plinius tillskrifver honom
en stod af Hermes. Till de senare räknas statyer af
segervinnare, porträttstoder, såsom af Kimon (i Argos,
dennes födelsestad) och af skaldinnan Erinna, vidare
en man, som offrar en vädur (på Akropolis i Aten),
samt en diskuskastare, af hvilken somliga velat se en
efterbildning i en af Vatikanens yppersta bilder af
denna art. Kroppens hållning och smärta dimensioner
tyda på Polykleitos’ skola, men hufvudet har attisk
typ, och andra hänföra också verket till den attiska
skolan. N. är den märkligaste grekiske konstnären
mellan Fidias’ lärjunge Alkamenes och Praxiteles.
C.R. N.*

Naum, socken i Skaraborgs län, Barne härad. 2,925
har. 972 inv. (1912). Annex till Ryda, Skara stift,
Barne kontrakt.

Naum., vid latinska djurnamn förkortning för tyske
ornitologen Johann Friedrich Naumann (se d. o.,
sp. 615).

Naumachia, grek. (sjöstrid), ett slags skådespel. Se
Ludi, sp. 1230.

Naumachios, sedelärande grekisk skald, möjligen
kristen. Stobæus har i sitt "Florilegium" bevarat
73 hexametrar af N., hufvudsakligen handlande om en
god hustrus plikter. Se bl. a. Gaisford, "Poëtæ
minores græci", III (1823).

illustration placeholder

Naumann. 1. Kristian (Christian) N., rättslärd,
universitetslärare, ledamot af Högsta domstolen,
f. l juli 1810 i Malmö (af borgerlig, från Sachsen
inflyttad släkt), d. 30 aug. 1888 i Stockholm, blef
1826 student, 1832 filos. magister och 1836 juris
kandidat, allt i Lund. 1839 utnämndes N. till vice
häradshöfding, 1841 till sekreterare och ombudsman
vid universitetet i Lund samt - efter någon tids
tjänstgöring 1847-48 som kanslerssekreterare -
1852 till professor i stats- och processrätt
vid samma universitet. Efter speciminering inför
juridiska fakulteten i Kiel kreerades N. 1854 af
densamma till juris doktor. 1860-87 var han led. af
Högsta domstolen (justitieråd). Vid stiftandet
af 1’Institut de droit international (1873) blef
N. ledamot af detsamma. - N:s mestadels juridiska
och statsrättsliga författarskap, åt hvilket
han under ett halft århundrade oförtröttadt och
framgångsrikt egnade sig mellan ämbetsgöromålen,
omfattar dels åtskilliga skrifter på skilda områden
af juridiken (Om landsköp enligt Sveriges lag, 1838;
Om edsöret enligt landskapslagarne, 1843; De delictis
publicis
, 1845; den äfven till ty. öfv. skriften
Om straffrättstheorien och penitentiärsystemet,
1849; den för sina frisinnade grundsatser på sin tid
uppseendeväckande broschyren Hvilken är Sveriges
statsreligion? Hvad förstodo 1809 art lagstiftare
med ... religionsfrihet?
, 1857; m. fl.), dels
några akademiska program från N:s rektorat vid
universitetet (1859-60), dels och framför allt
de bekanta och förtjänstfulla, större (1854;
3:e uppl. 1866) och mindre grundlagseditionerna
och statsrättsliga handböckerna (det stora verket
Sveriges statsförfattnings-rätt, 4 bd, 1844-74, ny
uppl. 1876-84, det första svenska arbetet i sitt slag,
den mindre Handbok för riksdagsmän, 1860, samt den
vid universitetsstudierna mycket begagnade Svenska
statsförfattningens historiska utveckling
, 1864,
flera uppl., som var en omarbetning af den historiska
inledningen till den stora grundlagseditionen
och ligger till grund för E. Hildebrands "Svenska
statsförfattningens historiska utveckling etc.",
1896). Efter upphörandet af tidskriften "Juridiskt
arkif" (se Schmidt, K. Kr.) med 1862 började N. utge
en likartad, något större "Tidskrift för lagstiftning,
lagskipning och förvaltning" ("Naumanns tidskrift"),
af hvilken 25 årgångar utkommo (1864-88), alltjämt
under N:s redaktion och med en mängd bidrag af N:s
egen hand (Om kriminal-lagstiftningen i Sverige efter
år 1809; Om främlingars asylrätt i Sverige
,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free