- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
621-622

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nautiska längdmått - Nautisk astronomi - Nautisk meteorologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

angifvande af afstånd i allmänhet bågmått på jorden som
längdmått. Mycket stora afstånd uppmätas ofta i
storcirkelgrader (l grad = 11,112 nymil), men anges
dock vanligen, likasom i regel alla smärre afstånd,
i minuter (storcirkelminuter 1. distansminuter). Som
dessa minuter i följd af jordafplattningen icke äro
alldeles lika stora öfverallt, har man bestämt sig
för ett mått på distansminuten, som närmast motsvarar
1 = 1
90 x 60 5,400
af meridiankvadrantens längd enligt Bessels
beräkningar. Detta mått, 1,852 m., benämnes helst
nautisk mil till undvikande af misstag såväl
beträffande betydelsen af ordet "minut" som i
anledning af olika värden på sjömilen inom olika
nationer. En svensk sjömil är nämligen lika med
en geografisk mil (l/l5 af en ekvatorsgrad) eller
7,420,44 m. I England, Frankrike, Nederländerna och
Tyskland är däremot sjömil (resp. sea mile, mille
marin, zeemijl
och seemeile) detsamma som nautisk
mil. En fransk lieue marine liksom en engelsk league
motsvarar 3 nautiska mil (resp. 5,556 och 5,555,55
m.). 1/10 af en nautisk mil benämnes kabellängd. Dennas
längd är sedan äldre tider i Sverige bestämd till
100 famnar (= 178,14 m.), men afrundas eljest ofta
(såsom i England och Tyskland) till 185 m. eller
anslås (såsom i Frankrike och Spanien) till 200
m. (i Nederländerna till 225 m.). - Knop är strängt
taget icke något längdmått, men användes stundom i
st. f. nautisk mil. Uttrycket "tio knop i timmen" är
alltså felaktigt. "10 knop" är den fart, som motsvarar
en jämn förflyttning af 10 nautiska mil på en timme.

Efter metersystemets införande i Sverige angifvas
vattendjupen å våra sjökort i meter, såsom
förhållandet är å franska och tyska m. fl. sjökort;
men som de flesta sjökort äro engelska och djupen
där äro angifna i famnar (och fot), begagnar man
ännu å svenska fartyg mycket ofta dessa längdmått
(l eng. famn = 1,829 m. och l eng. fot = 0,3048
m.). - Jfr Bestick, Kabellängd, Knop och Minut.
H. W-1.

Nautisk astronomi, den del af astronomien, som har sin
användning inom navigationsvetenskapen. Den omfattar
hufvudsakligen observationer och bestämningar af
orters läge (latitud och longitud), tid, kompassens
missvisning o. d. samt härför erforderlig
kännedom om himlakropparnas rörelser m. m.
R. N. (B-d.)

Nautisk meteorologi sysselsätter sig med
undersökningen och utredandet af klimat- och
väderleksförhållanden på sjön, förnämligast
på de stora världshafven (maritim meteorologi
1. oceanmeteorologi), med särskild hänsyn till de
fördelar i afseende på säkerhet och snabbhet, som
sjöfarten kan hämta af en sådan kunskap. Materialet
för oceanmeteorologien utgöres af de meteorologiska
iakttagelser, som efter en på de maritima
konferenserna i Bruxelles (1853) och i London
(1874) uppgjord enhetlig plan på bestämda tider af
dygnet anställas på en mängd oceangående fartyg,
tillhörande olika nationer. Detta ofantligt rika
observationsmaterial har efter hand blifvit begagnadt
till konstruktion af kartor öfver hafsströmmar,
vindförhållanden, temperaturer m. m.
på större områden, förnämligast de delar af oceanerna,
hvarest sjöfarten har sina stråkvägar. Bland de
förnämsta äldre nautisk-meteorologiskakartverken må
nämnas Maurus "Pilot charts", på hvilka resultaten
af de på hans tid kända vindobservationerna äro
på ett åskådligt sätt återgifna; Meteorological
offices i London kartor öfver det område af Atlanten,
som ligger mellan 10° s. och 20° n. br., och samma
anstalts utförliga kartverk öfver den s. k. "tredje
kvadraten", upptagande den af fartyg utan jämförelse
mest besökta delen af norra Atlanten, liggande
mellan 0° och 10° n. br. och 20°-30° v. lgd från
Greenwich; kapten Braults vindkartor, utarbetade vid
franska sjökarteverket efter observationer utförda
på detta lands fartyg; ett af Hydrographic office
i Washington utgifvet kartverk öfver norra Stilla
hafvet från ekvatorn till 40° n. br. samt det 1882
af Meteorological office i London utgifna praktfulla
kartverket öfver hafvet s. om Goda-Hoppsudden. De
uppgifter, som genom ofvannämnda maritima
observationssystem blifvit insamlade, ha dessutom
användts till utfinnande af de fördelaktigaste
oceanvägarna mellan de förnämsta handelsorterna. Redan
Maury visade, genom sina undersökningar af vind- och
strömförhållandena, bl. a. att resan från New York
till Sydney kunde förkortas från 250 till 130 dagar,
om utresan skedde förbi Goda-Hoppsudden och hemresan
förbi Kap Hoorn. Från denna tid ha vidlyftiga arbeten
utförts för utrönande af de bästa oceanvägarna och
resultaten däraf i tryck meddelats. Maurys "Sailing
directions", som utkommit i många upplagor, uppta
resultaten af hans outtröttliga forskningar i detta
ämne. I Nederländerna ha allt sedan 1859 utgetts
ständigt förbättrade segelanvisningar för sjövägen
mellan Engelska kanalen och Java, och detta lands
meteorologiska institut i Utrecht har publicerat
kartverk öfver vindförhållandena för hvarje månad i
Indiska oceanen, med angifvande af de bästa vägarna
för ångbåtsfarten mellan Aden och Sundasundet under
sommar och vinter.

Bland nyare nautisk-meteorologiska undersökningar må
särskildt framhållas de i Tyskland utförda, dels vid
Deutsche seewarte i Hamburg, dels vid Reichsmarineamt
i Berlin, nämligen kartverk och segelhandböcker öfver
Östersjöområdet och Nordsjön samt Atlantiska, Indiska
och Stilla oceanerna. Dylika arbeten ha utförts också
vid Meteorological office och Hydrographic office
i London, vid Meteorological department of India
samt vid Hydrographic office och Weather bureau i
Washington. Alltsedan 1880-talet har Hydrographic
office i Washington månatligen utgifvit s. k. "Pilot
charts" öfver Atlanten och sedan 1890-talet äfven
öfver Stilla hafvet; dylika kartor öfver Nord-Atlanten
ha sedan 1901 utgifvits också af Meteorological office
i London; på 1900-talet har äfven Weather bureau i
Washington börjat utge dylika kartor öfver Atlanten
och Stilla hafvet under titeln "Meteorological
charts". Dessa kartor innehålla uppgift om de
förhärskande vindriktningarna, om stormbanor, brukliga
stormvarningssignaler, de vanliga vägarna för seglare
och ångare, kompassens missvisning, isförhållanden,
hafsströmmar m. m. Värdefulla undersökningar öfver
de skandinaviska farvattnens, Nord-Atlantens och
Norra ishafvets



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free