- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
659-660

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neapel - Neapel - Neapolis - Neapolitanska skolan - Neap tide [ni'p tai'd], eng., sjöv., "död tid". Se Ebb och flod - Nearchos - Neark (grek.), detsamma som nauark (se d. o.) - Nearktiska regionen. Se Djurgeografi, sp. 568-569 - Nearthros - Nea Syros. Se Hermupolis 1 - Neath - Neaux [nå], stad. Se Eupen - Neb - Nebajot, en af Ismaels stammar. Se Ismael - Nebbedalen. Se Norangsfjorden - Nebel - Nebelong. 1. Nils Sigfred N. - Nebelong. 2. Johan Henrik N.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emppire in southern Italy" (1904), C. Auriol, "La France,
1’Angleterre et Naples de 1803 à 1806:" 2 bd,
1904-05), F. Guardione, "II dominio dei Borboni in
Sicilia" (1908), och G. Trevelyan, "Garibaldi and
the thousand" (1909). J. F. N. E. Sn.*

Neapel, prins af, titel för den italienske
tronföljaren.

Neapolis (grek., "nya staden"), namn på ett stort
antal forngrekiska städer i Asien, Afrika, Macedonien
(se Kavala), Tracien m. fl. länder. Bland dem
märkes staden N. uti italienska landskapet Kampanien
(se Neapel). - Stad i Zeugitana. Se Nabel -
Flavia N., stad i Palestina, bibelns Sikem,
nu Nabulus (se d. o.). (J. F. N.)

Neapolitanska Skolan, mus., en grupp tonsättare,
inbördes lärare och elever, hvilka under 1700-talet
verkade i Neapel eller utgingo därifrån och
odlade förnämligast operakompositionen i en
från florentinarna afvikande riktning genom att
beflita sig om utbildningen af melodiens skönhet
och sångbarheten med åsidosättande af såväl
instrumentation som finalensembler och dramatiskt
patos. P. Metastasios och hans efterföljares
libretter, som dessa tonsättare om och omigen satte
i musik, hade intrigfylld handling, som föranledde en
vidsträckt användning af berättande seccorecitativ;
men därjämte utbildade neapolitanarna i viss mån
det för konstnärliga ändamål vida betydelsefullare
obligata recitativet (med orkesterackompanjemang),
och i ariorna, som sammanfattade situationernas
stämning, åstadkommo de ofta oöfverträffade mönster af
uttrycksfull solistisk sångmelodi, hvilket förklarar
den omtyckthet och i hela Europa härskande ställning,
som den italienska operan under mer än ett sekels tid
kunde fröjda sig åt. Skolans förnämsta företrädare
voro under dess tidigare skede A. Scarlatti, Leo,
Durante, Feo och Greco; sedermera förföll den inemot
1700-talets midt (hos Porpora, Vinci m. fl.) till
större ytlighet genom ensidigt eftertraktande af
sinnligt behag och bravur i solosången, men ett
nytt uppsving åstadkoms af Hasse, Jommelli, Traetta
och Majo m. fl. genom kraftigare dramatiskt uttryck
och rikare former. Som en reaktion mot den seriösa
operans schablonmässighet uppkom, likaledes i Neapel,
på folklig grund buffaoperan, som utbildades af
Pergolese, Logroscino, Piccinni, Guglielmi, Paisiello
och Cimarosa. En reaktion på den seriösa operans eget
fält var Glucks betydelsefulla stilreform. Jfr Opera.
E. F-t.

Neap tide [nl;p täi’d], eng., sjöv., "död tid". Se
Ebb och flod.

Nearchos (grek. jXéag%og, lat. Nearchus], son
af Androtimos, var en af Alexander den stores
ungdomsvänner och fältherrar. Efter Mindre
Asiens eröfring insattes han till ståthållare
öfver Lycien och de närgränsande länderna. Han
åtföljde sodan konungen på fälttåget till Indien
och erhöll befälet öfver den för seglingen
på Indus byggda flottan. Slutligen mottog
han konungens uppdrag att från Indusmynningen
fortsätta seglingen utmed kusterna af Erythreiska
hafvet och Persiska viken för att upptäcka Eufrats
mynning, hvilket märkliga företag äfven lyckligt
utfördes. Ett utdrag af hans under titeln Paraplus
(kustsegling) författade beskrifning öfver denna
resa är bevaradt i Arrianos’ Indiska historia.
A. M. A.

Neark (grek.), detsamma som nauark (se d. o.).

Nearktiska regionen. Se Djurgeografi, sp. 568-569,
jämte kartan.

Nearthros (af grek. neos, ny, och arthron, led),
kir., ny ledbildning, uppkommen på abnormt sätt eller
abnorm plats, t. ex. där ett benbrott uppstått och
läkning alldeles uteblifvit eller där en urledvridning
icke ställts till rätta eller där en sjuk eller
hopväxt led bortopererats. Ledbildningen är vanligen
ofullständig, men kan genom att medge rörlighet,
där sådan icke bör finnas (vid brottstället på
ett ben), eller väsentligt inskränka rörligheten,
där sådan i ökad grad normalt iakttages (vid
urledvridning och sjukdom i en led), medföra
betydligt nedsatt brukbarhet af den förändrade
extremiteten. Ofta kunna kirurgiska åtgärder afhjälpa
eller förminska olägenheterna af en nearthros.
J. A.

Nea Syros. Se Hermupolis 1.

Neath [ni’th], stad i södra Wales, grefsk. Glamorgan,
nära mynningen af floden Neath, 13 km. n. ö. om
Swansea. 13,720 inv. (1901). Stora verkstäder
för tillverkning af förtent bleck, masugnar,
järngjuterier, maskinverkstäder, kopparverk och
kemiska fabriker. Stor export af stenkol, koppar,
järn och tenn. Staden ligger sannolikt på samma
plats som romarnas Nidus 1. Nidum, men några romerska
fornlämningar ha ej anträffats. (J. F. N.)

Neaux [nå], stad. Se Eupen.

Neb., amerikansk förkortning för Nebraska.

Nebajot, en af Ismaels stammar. Se Ismae1.

Nebbedalen. Se Norangsfjorden.

Nebel (hebr.; kopt. nabla), mus., ett slags hos
forntidens israeliter brukligt, lutartadt instrument
med bukig resonansbotten och 10-12 strängar af
olika längd.

Nebelong. 1. Nils Sigfred N., dansk arkitekt,
f. 14 okt. 1806 i Köpenhamn, d. 9 okt. 1871, genomgick
konstakademien, fick 1839 resestipendium, erhöll
efter sin hemkomst 1843 i uppdrag att restaurera
Ribe domkyrka, blef 1855 medlem af akademien och 1863
stadsarkitekt i Köpenhamn efter Malling. N. utförde
en mängd arbeten, i synnerhet i landsorten, men fick
därvid mera tillfälle att lägga i dagen sin stora
tekniska duglighet än sitt konstnärssnille. Han byggde
fyrtorn och fängelser och ombyggde förtjänstfullt
k. teatern i Köpenhamn. Hans mest betydande verk blef
ombyggandet af Viborgs domkyrka, hvars hela yttre
är N:s verk. Den sköna, på samma gång historiskt
sanna och till tekniken solida gestalt, hvari en af
Danmarks äldsta kyrkor genom hans konst pånyttfödts,
skall alltid stå som ett ovanskligt äreminne öfver
honom. Efter hans död fortsattes arbetet af Tholle och
Storck. - 2. Johan Henrik N., den föregåendes broder,
arkitekt, f. 20 juli 1817, d. l mars 1871, studerade
vid konstakademien, var sedan bosatt i Norge 1840-53,
var lärare vid byggnadsskolan i Kristiania och utförde
ett tullpackhus i Kristiania, lustslottet Oscarshal,
naturhistoriska museet och hospitalet för spetälska
i Bergen. 1853 återvände N. till Danmark och blef
1855 medlem af konstakademien. Bland hans arbeten
märkas den stora matsalsbyggnaden vid Skodsborgs
slott och sjukhuset för sinnessjuka vid Vordingborg.
l o. 2. Ph. W.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:21 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free