Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederkalix - Nederlag - Nederlagsafgift. Se Nederlag - Nederland - Nederluleå - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man ej kunnat ena sig om läget för en af K. M:t
redan beslutad bro. Ångslupar uppehålla förbindelsen
mellan samhället och flera platser vid älfmynningen,
hvarjämte daglig ångbåtsförbindelse finnes med Luleå
och Haparanda.
2. Tingslag i Norrbottens län, ingår i Kalix domsaga
och fögderi samt omfattar socknarna Nederkalix och
Tore, d. v. s. sammanfaller med N. kommun. 1,815
kvkm. 15,371 inv. (1912).
Nederlag, jur., den anordning, hvarigenom vissa
införda tullpliktiga varor efter verkställd
undersökning mot stadgad afgift (nederlagsafgift,
f. n. l proc. af tullafgiften) uppläggas i magasin
under tullverkets och egarens lås med rättighet
för egaren att åtnjuta anstånd med tullafgifternas
betalning, tills varorna uttagas till inhemsk
förbrukning, och att åter utföra dem till utrikes
ort utan erläggande af tull. Varors uppläggning
i nederlag kan förekomma i hvarje stad, hvarest
tullkammare under tullförvaltares öfverinseende
finnes inrättad. Brännvin och sprit af säd och
potatis eller andra rotfrukter, med undantag af
visky, äfvensom krut och andra explosiva varor må ej
å nederlag uppläggas, och för att nederlagsrätt med
afseende å andra varor må åtnjutas, skall anmälan om
önskadt nederlag göras inom viss tid. Genom försök
till tullförsnillning förverkas alltid nederlagsrätten
med hänsyn till de varor, som varit föremål för sådant
försök. Nederlagsrätt åtnjutes ej för längre tid än
fem år från den dag, då godset först angifvits till
nederlag. Egare af nederlagsgods kan efter särskild
anmälan öfverlåta eller förpanta detsamma till annan
person. Nederlagsgods må som sådant under vissa
villkor försändas från en nederlagsplats till en
annan. - Jfr tullstadgan af l juli 1904, §§ 62-88. -
Från nederlag är att skilja å ena sidan transitupplag
(se d. o.), där varorna utan undersökning uppläggas
under tullverkets lås, å den andra kreditupplag
(i inskränkt mening). Härmed förstås en sådan form
för uppskof med tullafgifternas erläggande, att
varuegaren, efter varornas undersökning af tullverket
och under dess fortsatta kontroll, får upplägga
desamma på eget magasin och fritt disponera öfver dem
utan att t. v. erlägga tull, d. v. s. honom beviljas
mot viss säkerhet (särskildt panträtt i samtliga
upplagsvaror och förmånsrätt i hans öfriga egendom)
kredit för tullens erläggande, antingen tills varorna
blifvit sålda eller åtminstone för en viss tid. I
händelse af reexport afskrifves den återutförda
kvantiteten. Kreditupplagssystemet, som gifvetvis
för köpmannen är mycket fördelaktigt, medför dock för
tullverket en afsevärd risk och förekommer därför i
de flesta länder antingen icke alls, såsom hos oss,
eller blott i rätt begränsadt omfång och under stränga
bestämmelser. I Danmark praktiseras emellertid detta
system sedan långt tillbaka i en synnerligen liberal
form och har tvifvelsutan haft stor betydelse för den
danska handeln. K. H. B.* Å. W:son M.
Nederlagsafgift. Se Nederlag.
Nederland, holländskt, 1870 grundadt rederibolag. Se
Ångfartygslinjer.
Nederluleå, socken och tingslag i Norrbottens län,
Luleå domsaga och fögderi. 1,185 kvkm. 12,256
inv. (1912), hvaraf 927 i det inom socknen belägna
municipalsamhället Svartöstaden. N.
bildar ett pastorat i Luleå stift, Norrbottens södra
kontrakt. I kyrkan finnas målningar från 1400-talet.
Nederländerna (holl. Nederland 1. Koninkrijk der
Nederlanden), konungarike i västra Europa, ligger
mellan 50° 45’ 49" och 53° 32’ 21" n. br. samt emellan
3° 23’ 27" och 7° 12’ 20" ö. lgd samt gränsar i v. och
n. till Nordsjön, i ö. till de preussiska provinserna
Hannover, Westfalen och Rhenprovinsen samt i s. till
Belgien. Enligt nyaste uppgifter 33,078,62 kvkm., däri
ej inräknadt Zuiderzee, Waddenbankarna och andelen af
Dollart (inalles utom Wadden 5,345,5 kvkm.). Enligt
den 1879-89 utförda katastermätningen är arealen
med undantag af vägar och floder 32,538,2? kvkm. (=
Småland och Öland). Landvinningen genom indämningar
och torrläggning från 1500-talet till 1903 utgjorde
omkr. 3,740 kvkm. och fortgår alltjämt (särskildt
genom arbeten i Zuiderzee, Wadden och Dollart).
Naturbeskaffenhet. N. utgör nästan h. o. h. en del
af det nordtyska låglandet; endast i det med N. sent
förenade södra Limburg nå de renska skifferbergen in
på området. Där, på gränsen till Belgien, når landet
sin största höjd (210 m.). Men bortsedt från denna
trakt saknar landet alldeles berg; hela dess yta
utgöres af glaciala eller alluviala bildningar,
som på sina ställen bilda kullar af öfver 100 m.,
men till mycket stor del äfven ligga lägre än hafvets
yta. Ytbildningen är alltså mycket enformig; det
är icke ytans relief, som konstituerar olikheten
mellan olika landsträckor, utan omväxlingen mellan
torra och våta trakter. De förra utgöras af geest
(holl. gaast), en glacialbildning af gul sand, som
upptar landets högre delar: det inre af Drenthe och
Overijssel, landskapet Veluwe s. v. om Zuiderzee och
v. om Ijssel samt det s. k. Kempenland (Campine),
gränslandet mot Belgien och fram till trakten af Haas
samt området ö. om denna flod. Geestlandets vanligaste
vegetationsbild är heden, men stora områden däraf,
särskildt i n. och ö., utgöras af svagt hvälfda
högmossar. Rikast på sådana är Friesland, som äfven
i sina lägre trakter har stora s. k. lågmossar,
hvilka talrikt förekomma också inom låglandet. Hela
mossområdet beräknas utgöra 4,375 kvkm., d. v. s. nära
14 proc. af landets yta. Emellertid pågå vidsträckta
arbeten att göra mossarna odlingsbara, dels genom
afvattning, dels genom att man borttager torfven och
därigenom blottar den underliggande rätt fruktbara
diluvialbildningen. På detta sätt har t. ex. i
Groningen mer än hälften af de ursprungliga
högmossarna upparbetats och förvandlats till
åkerland. - Låglandet, som omger geestlandet,
upptages af marsklandet, d. v. s. det område, där
floderna afsatt sitt fruktbara lerslam (holl. silt,
klei) i skyddet af den krans af dyner, som fordom
garnerat hela kusten; äfven hafvet har bidragit till
dess bildande, då det vid flodtid trängde in genom
öppningar i dynen, hvarvid dess slam föll till bottnen
(flodmarskområdet utgör 3,484 kvkm., hafsmarskområdet
7,538 kvkm.). Medan marsklandet i Belgien och i
norra Tyskland icke upptar mer än en sträcka af 10-15
km. från kusten, når det i N. en bredd af ända till
40 km., ja uppför Rhendeltat går det ända till landets
östra gräns. Hela marsklandsområdet beräknas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
