- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
681-682

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

talas flamländska i Nord-Brabant samt
frisiska i Friesland och Groningen.
Den sistnämnda
afviker ganska betydligt från holländskan, så att
det vållar en holländare från södra delen af
landet besvär att förstå en fris; men i regel kunna
friserna äfven tala holländska.

illustration placeholder

Fiskare och flicka från byn Volendam vid Zuiderzee.



illustration placeholder

Former af hufvudklädsel i den nederländska kvinnliga

nationaldräkten.



Folkmängden steg 1830 till 2,6 mill. och 1909
till 5,858,175 pers. (49,49 proc. mankön, 50,51
proc. kvinnkön) eller 177 på l kvkm. Folktätheten
varierar rätt betydligt, mellan 462 inv. på 1 kvkm. i
Syd-Holland och 65 inv. i Drenthe. De båda provinserna
Holland ha tillsammans 42 proc. af hela folkmängden,
medan deras storlek icke uppgår till 18 proc. af
det hela. Stadsbefolkningen är mycket talrik. Af
hela antalet kommuner (1,121) hade 1909 215 mindre
än 1,000 inv., 875 1,001—20,000 och 31 öfver 20,000
inv., de sistnämnde utgörande 40,5 proc. af hela
folkmängden, samt öfversteg i de båda provinserna
Holland landtbefolkningens antal. Af utlänningar
bodde i landet 1909 69,982, hvaraf 37,534 tyskar och
18,338 belgare. Emigrationen är obetydlig (1901—10
sammanlagdt 28,000 pers.).

Religion. Religiös öfvertygelse är ett af de mest
utmärkande dragen hos det nederländska folket och har
tagit sig uttryck i ett stort antal själfständiga
kyrkosamfund. Enligt folkräkningen 1909 voro 3,334,487
protestanter — näml. tillhörande
den nederländska reformerta kyrkan 2,588,261,
vallonska församlingar 9,660, arminianer
(remonstranter) 27,450, kristna reformerta kyrkan
55,720, mennoniternas samfund 64,245, de reformerta
kyrkorna 491,451, evangel.-lutherska kyrkan
81,833, gammallutherska 15,867 —, rom.-katoliker
2,053,021, gammalkatoliker 10,082, nederländska
och portugisiska israeliter tills. 106,409,
tillhörande andra kyrkosamfund 63,008, tillhörande
intet eller okändt samfund 291,168. Tidigare än i
någon annan stat gjorde sig i N. religionsfrihetens
princip gällande. Ehuru folket öfvervägande var
protestantiskt, hade alltifrån befrielsekriget mot
Spanien katolikerna samma medborgerliga ställning som
protestanterna, de från Spanien fördrifne judarna
funno här ett hemvist, fri forskning (Cartesius,
Spinoza) likaså. Katolikernas antal ökades betydligt,
då N. vid skilsmässan från Belgien behöll områden,
som tillhört de spanska, alltigenom katolska
provinserna. Staten ger anslag till de viktigaste
bekännelserna, till de protestantiska kyrkorna
omkr. 1,376,000 gulden, till den katolska 568,000
gulden och till israeliterna omkr. 14,000 gulden
(1910); men någon statsreligion finnes icke. Den
protestantiska kyrkoförvaltningen är republikansk med
indelning för den nederländska reformerta kyrkan i
församlingar (1359), grupperade i 44 klasser och 10
provinser (1911); den högsta myndigheten är synoden,
som årligen samlas i Haag. Äfven lutheranerna och
sekterna ha synoder. Den katolska kyrkan har en
ärkebiskop (i Utrecht) och 4 biskopar (i Haarlem,
Breda, Roermond och ’s Hertogenbosch). Dessutom ha
jansenisterna (gammalkatolikerna) l ärkebiskop (i
Utrecht) och 2 biskopar (i Haarlem och Deventer). En i
synnerhet för den katolska kyrkan viktig bestämmelse i
grundlagen är den, som medger de olika kyrkosamfunden
rätt att utan statens mellankomst brefväxla med
sina andliga chefer och att offentliggöra kyrkliga
föreskrifter.

Undervisningsväsendet lyder under
inrikesdepartementet. Alla offentliga skolor äro
konfessionslösa. Folkskoleväsendet är öfverlämnadt
åt kommunerna, som bestrida utgifterna, men erhålla
bidrag ur statskassan. Äfven enskilda skolor kunna få
statsbidrag; de meddela i regel religionsundervisning
efter någon viss bekännelse, öfver såväl enskilda
som offentliga skolor har kommunens magistrat
uppsikt, hvarjämte provinsdeputationen har en
öfveruppsikt genom inspektörer. Läroanstalterna
meddela folkundervisning (folkskolor, högre och
lägre), realundervisning (borgarskolor, högre
borgarskolor, landtbruksskolor, navigationsskolor
och polytekniska skolan samt ett stort antal
fackskolor) och lärd undervisning (gymnasier
och universitet). Folkundervisningen är ordnad
genom lagen af 17 aug. 1878 jämte en mängd senare
lagändringar, bl. a. 7 juni 1900, genom hvilken
obligatorisk skolgång infördes för barn af 7—
13 år. Folkskolornas antal var vid 1909 års slut
5,305 (3,289 offentliga, d. v. s. underhållna af
kommunerna med statsbidrag, och 2,016 privata,
men af dem 1,889 med statsunderstöd). Hela antalet
lärjungar i folkskolorna var 15 jan. 1910 463,347
gossar och 440,795 flickor. Antalet småbarnsskolor
(bewaarscholen, kindergarten) var 1909 165



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free