- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
689-690

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

provinserna, hvilka icke heller äro valbara till
Första kammaren). Valperioden är 4 år. Ledamöterna
åtnjuta reseersättning och 2,000 gulden om året. -
Riksdagen samlas minst en gång om året (tredje
tisdagen i sept.). Konungen utser talmän i båda
kamrarna (i Första kammaren utan förslag). -
Endast konungen och Andra kammaren ha rätt att
väcka lagförslag; dessutom skola alla af konungen
framlagda förslag först behandlas i Andra kammaren. Om
kamrarna med anledning af väckt förslag till ändring
af grundlag förklarat, att det är skäl taga detsamma
i öfvervägande, upplösas de, hvarefter de nyvalda
kamrarna kunna med två tredjedelar af de afgifna
rösterna antaga den föreslagna förändringen.

Lokalförvaltningen. N. äro delade i 11 provinser:
Nord-Brabant, Limburg, Zeeland, Syd-Holland,
Nord-Holland, Utrecht, Gelderland, Overijssel,
Drenthe, Groningen och Friesland. Dessa provinser
voro i äldre tider stater och bibehålla ännu en
större myndighet, än som i regel är tilldelad
provinserna i andra länder. I hvarje provins
finnes en representation, provinciale staten,
bestående (efter folkmängden) af 35-82 medlemmar,
som väljas af dem, som ega rösträtt till Andra
kammaren, för 6 år. Ingen ledamot af Första
kammaren får väljas till led. af
provinsstaterna. Dessa representationer stifta de lagar, som
provinsen har att själf antaga, utfärda förordningar
och reglementen, pålägga skatter o. s. v. Dock
fordras konungens sanktion till både lagar och
budget. Provinsstaterna äro dessutom öfverstyrelse
öfver provinsens kommuner, slita tvistigheter
mellan kommunalråden, och deras godkännande fordras
för vissa kommunalbeslut, t. ex. för kommunernas
budget. De utse bland sina medlemmar ständigt utskott
(gedeputeerde staten) af 4-6 medlemmar, som utgöra
den egentliga provinsstyrelsen; i detta utskott
och i provinsstaterna är den kunglige kommissarien
(commissaris des konings) ordf. Han har att
bevaka konungens rätt, och konungen kan kassera
utskottets åtgärder. - I spetsen för kommunen står
ett kommunalråd (gemeenteraad), valdt för 6 år och
bestående af 7 till 45 led., under ordförandeskap af
borgmästaren. Dess beslut skola i vissa fall godkännas
af provinsutskottet, i andra af konungen. Den
verkställande makten utöfvas af magistraten, som
består dels af några af kommunalrådets ledamöter
(wethouders), dels af borgmästaren (burgemester),
som utses af konungen. - Antalet kommuner är 1,121,
och förvaltningen är lika i alla; man skiljer sålunda
icke mellan lands- och stadskommuner.

Rättskipning. De lägsta domstolarna äro
kantonsdomstolarna (kantongeregten), 106 till
antalet, motsvarande de franska fredsdomstolarna,
med inskränkt kompetens. Viktigare mål
behandlas af arrondissemangsdomstolarna
(arrondissementsregtbanken), som äro 23 och
som äfven mottaga vad från kantonsdomstolen
i de fall, där sådant är medgifvet. Egentliga
appellationsdomstolar äro de 5 geregtshoven. Den
högsta uppsikten öfver rättskipningen utöfvar Hooge
raad
(7 ledamöter), hvilket hufvudsakligen fungerar
som kassationsdomstol. Hela denna domstolsorganisation
infördes under N:s förening med Frankrike, hvilket
förklarar dess likhet med den franska; juryn, som
då infördes,
afskaffades däremot 1813. - Allmänna räkningekammaren
(Algemeene rekenkamer) i Haag kontrollerar statens
inkomster och utgifter. Den lyder icke under något
departement.

Finanser. Budgeten för räkenskapsåret 1912-13
balanserar med 231,219,967 fl. i utgifter och
209,531,459 fl. i inkomster. Af inkomsterna utgjorde
49 mill. direkta skatter, 60,26 mill. acciser, 30
mill. stämpelafgifter, 14,8 mill. tullar och 17,5
mill. postmedel. Statsskulden var 1912 1,156,26
mill. fl. och kostade i amortering och räntor öfver
38 mill.

Landets vapen utgöres af huset Nassaus
upprättstående, rytande gyllene lejon i azurblått
fält med ett svärd i högra samt ett pilknippe i
vänstra ramen och valspråket "Je maintiendrai".
Flaggan är röd, hvit och blå i horisontala fält
(se pl. till art. Flagga). Landet har flera
riddarordnar: Vilhelms militärförtjänstorden (1815),
Nederländska lejonorden (s. å.), Oranien-Nassau-orden
(1892), hvarjämte finnas konungahusets enskilda orden
(huisorden), Nassauska gyllene lejonets orden (1858)
och huset Oraniens orden (1905).

Kolonier. N. äro en af världens största
kolonialmakter. De ega mycket vidsträckta och
värdefulla besittningar i Ostindien, omfattande
öfver 1,9 mill. kvkm. med nära 38 mill. inv. (se
Nederländska Ostindien) samt i Västindien de båda
guvernementen Curaçao (se d. o. 2) och Surinam
1. Nederländska Guyana (se Guyana 3), omfattande
130,032 kvkm. och 144,486 inv. Hela kolonialväldet
utgör 2,045,647 kvkm. med en folkmängd af 38,061,800
inv. (1905).

Litt.: "Jaarcijfers" (statistisk årsbok, årligen),
Penck, "Das königreich der Niederlande" (i
Kirchhoffs "Unser wissen von der erde", II, 1889),
Blinck, "N. en zijne bewoners" (1892), Meldrum,
"Holland and the Hollanders" (1899), Partsch,
"Mitteleuropa" (1904), Meekel, "Volk van Holland"
(1908), och A. Nordlind, "Det nederländska
polderområdets hydrografi" (i "Ymer", 1910).
J- F. N.

Historia. Frånsedt de arkeologiska fynden, är
Cæsars "De bello gallico" den äldsta källan för
N:s historia. Vid tidpunkten för dennes fälttåg (57
f. Kr.) beboddes landet dels af germanska, dels af
keltiska stammar, mellan hvilka Rhen utgjorde den
ungefärliga gränsen. Rent germanska stammar voro
bataverna, som vistades mellan Waal och Rhen ("Insula
Batavorum"), och friserna mellan Rhen och Ems;
den södra delen af landet beboddes af de keltiska,
men med germanerna starkt uppblandade stammar, som
sammanfattades under benämningen belgier. Redan Cæsar
kufvade området s. om Rhen, hvaraf under Augustus
prov. Gallia belgica bildades. Snart kommo äfven
bataver och friser under romarnas välde. De lämnade
sedan under lång tid ett utmärkt rekrytmaterial
åt de romerska härarna. Batavernas af Claudius
Civilis ledda uppror mot romarna (69-70) medförde ej
landets befrielse. Vid slutet af 200-talet började
de saliske frankerna utbreda sig öfver N. och intogo
småningom de mellersta och södra delarna af landet,
med sig sammansmältande den där boende romaniserade
befolkningen; däremot lyckades friserna utmed kusten
från Scheldemynningen till Ems bevara sitt oberoende:
till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:21 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free