- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
703-704

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländerna - Nederländska. Se Nederländska språket - Nederländska befästningsskolan, Nederländska skolan. Se Befästningskonst, sp. 1198 och 119 - Nederländska Guyana. Se Guyana 3 - Nederländska Indien. Se Nederländska Ostindien - Nederländska litteraturen, detsamma som holländska litteraturen (se d. o.) - Nederländska Ostindien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppseende i utlandet och på vissa håll ansetts
åsyfta Scheldemynningens spärrning och kränkande
af Belgiens neutralitet; från makternas sida har
emellertid medgifvits, att N. ha full rätt att anlägga
ifrågavarande befästningar, och i juni 1913 beslöts
deras uppförande.

Under midten af 1800-talet drogo holländarna ofantliga
inkomster från sina kolonier, hvarigenom den tryckande
statsskulden till stor del kunde afbetalas. Dessa
inkomster vunnos emellertid genom ett hänsynslöst
utnyttjande af de inföddes arbetskraft, hvarigenom
dessa t. o. m. förhindrades att drifva sitt eget
jordbruk och, såsom 1849, råkade i hungersnöd. Från
1873 började kriget mellan holländarna och Atjeh
(se d. o.) på Sumatra, en förut vänligt sinnad
stat, som på grund af den nederländska rofdriften
förvandlats till en sjöröfvarstat; kriget med
Atjeh har sedermera ideligen blossat upp och vållat
N. svåra förluster. 1894 måste holländarna dessutom
sända en expedition till Lombok för att kufva dess
uppstudsige sultan, hvarpå ön 1895 lades under direkt
holländsk styrelse.

Litt.: Wagenaar, "Vaderlandsche historie" (1749-59;
fortsatt af Loosjes, 1786-1811), de Wicquefort,
"Histoire des Pays-Bas depuis la paix de Munster"
(1719-43), Bilderdijk, "Geschiedenis des vaderlands"
(1832-53), Nuijens, "Algemeene geschiedenis des
Nederlandschen volks" (1872-82), Arend, "Algemeene
geschiedenis des vaderlands" (fortsatt af van Rees,
Brill och van Vloten; 1840 -83), Blok, "Geschiedenis
van het Nederlandsche volk" (1892-1908), Wenzelburger,
"Geschichte der Niederlande" (1878-86), Vanderkindere,
"Le siècle des Arteveide" (1879), Fruin, "Tien
jaren uit den tachtigjarigen Oorlog, 1588-1598"
(1861), Motley, "Rise of the Dutch republic" (1856),
"History of the United Netherlands" (1860-64),
Lefèvre-Pontalis, "Vingt années de république
parlementaire. Jean De Witt, grand pensionnaire
de Hollande" (1884), de Jonge, "Geschiedenis van
het Nederlandsche zeewesen" (1833-48), Fruin,
"Geschiedenis der staatsinstellingen in Nederland
tot den val der republik" (1901), och van Kampen,
"Geschiedenis der Nederlanders buiten Europa" (1833).
(T. G-l.)

Nederländska. Se Nederländska språket.

Nederländska befästningsskolan, Nederländska
skolan
. Se Befästningskonst, sp. 1198 och 1199.

Nederländska Guyana. Se Guyana 3.

Nederländska Indien. Se Nederländska Ostindien.

Nederländska lejonorden. Se Ordnar.

Nederländska litteraturen, detsamma som holländska
litteraturen
(se d. o.).

Nederländska Ostindien l. Nederländska Indien
(holl. Nederlandsch Oost Indie), Nederländernas
kolonibesittningar i Indiska arkipelagen, ligga
emellan 6° n. br. och 11° s. br. samt emellan
95° och 141° ö. lgd. 1,915,317 kvkm. 37,96
mill. inv. (1905). De bestå dels af områden under
direkt holländsk förvaltning, dels af vasallstater
och förbundsområden. Hela koloniväldet bildar ett
generalguvernement, hvars generalguvernör residerar i
Buitenzorg på Java och har en vicekonungs myndighet,
dock inom vissa gränser,
bestämda genom en lag af 1854, med ändringar af
1909. Han är icke blott en förvaltningsämbetsman,
utan har ock rätt att utfärda lagar och förordningar
ang. koloniens förvaltning. Han biträdes af det
indiska rådet, som består af en vicepresident och 4
andra af konungen utnämnda ledamöter, hvilka dock ha
endast rådgifvande myndighet. Men om generalguvernören
är af annan mening i lagstiftningsfrågor, måste
han vädja till konungen. Guvernören har därjämte ett
kabinett (i Buitenzorg), kalladt generalsekretariatet,
med en generalsekreterare i spetsen. Under regeringen
subordinera 10 departement: för 1) marin-, 2)
krigs-, 3) justitie-, 4) inrikes-, 5) kult-, 6)
finans-, undervisnings- och industri-, 7) jordbruks-,
8) jordbruksärenden, 9) allmänna arbeten, samt 10)
statsverk (grufvor, järnvägar, post och telegraf),
hvart och ett under en direktor. Dessutom finnes en
räkenskapskammare. De centrala ämbetsverken ligga i
Batavia. – Administrativt delas generalguvernementet i
1) Java och Madoera (131,508) kvkm.,
30,098,008 inv., 1905, se Java, sp. 1313) samt
2) Yttre besittningarna (holl.
Buitenbezittingen): Sumatra, Banca, Billiton,
Riouw-arkipelagen, Borneo, Celebes, Små Sundaöarna,
Molukkerna och Nya Guinea (sammanlagd areal
1,783,909 med 7,619,363 mill. inv., 1905), hvaraf
15,993 européer, 268,250 kineser, 10,440 araber,
20,128 andra orientaler samt 7,304,552 infödingar.
Om styrelsen i Java och Madoera se Java, sp. 1317. De
"yttre besittningarna" äro organiserade på
samma sätt som Java, men styresmännen kallas
guvernörer, residenter, assistent-residenter,
kontrollörer m. m. – Om kolonialarmén se
Nederländerna, sp. 686–687. Dessutom finnes
ett slags landtvärn (schutterij), af 4,968 man
(af hvilka 2,982 äro infödingar), äfven afsedt till
ordningens upprätthållande. Hela den öfriga armén
är värfvad. En del af den holländska flottan
är stationerad i Ostindien, nämligen (1911)
18 fartyg om 30,005 ton och 54,446 hästkrafter
med 141 kanoner. – För utbredande af kristendom och
europeisk kultur har regeringen under gångna tider
icke gjort mycket. Undervisningen är delad på två
afdelningar, en för européer och med dem assimilerade
och en för infödingar. Till den förra hörde (1909)
10 offentliga mellanskolor med 197 lärare och 2,437
lärjungar, 183 folkskolor, nämligen 152 offentliga
(128 samskolor och 24 uteslutande flickskolor), 24
statsunderstödda och 7 ej statsunderstödda privata
skolor i Java och Madoera samt 48 off. och 2
privata skolor i de "yttre besittningarna" med
sammanlagdt 23,267 barn, samt 2 normalskolor (se
Java). Nettokostnaderna för alla dessa skolor
stego till 2,87 mill. gulden. – För infödingar
funnos (1909) 6 normalskolor (i Bandoeng,
Probolinggo, Djokjakarta, Oengaran, Fort de Kock,
Amboina) med 516 lärjungar samt 472 offentliga och
616 enskilda skolor i Java och Madoera samt i de
"yttre besittningarna" (1908) 393 offentliga och
1,299 enskilda skolor. Dessutom finnas 4 skolor
för söner till infödda höfdingar. Denna gren af
undervisningsväsendet kostade staten (1909) 3,87
mill. gulden. För i kolonierna bosatta orientaler
(kineser, araber m. fl.) funnos 1906 478 skolor med
12,426 lärjungar. – Äfven rättsväsendet är olika
för européer och infödingar:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:56:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbs/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free