- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
769-770

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neovius, finsk släkt - Neoytterbium, kem. Se Lutetium - Nerozoiska eran (af grek. ne'os, ny och zoon, djur), Se Kvartärperioden - Neozoiska systemen - Nep (Nef), nord. myt. Se Nanna - Nepa, zool. Se Vattenskinnbaggar - Nepal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nitiskt arbetat för grundläggandet af finska
folkskolor i svenska trakter. - N. är skapare af den
finskspråkiga stenografien (Gabelsbergers).

4. Edvard Rudolf N., den föregåendes
broder, matematiker, f. 14 nov. 1851 i
Fredrikshamn, blef filos. licentiat och docent i
geometri vid universitetet 1881 samt professor
i matematik (efter Mittag-Leffler) 1883. N. har
publicerat åtskilliga afhandlingar på geometriens
gebit, särskildt behandlande frågan om minimalytor.
1897 valdes han till ordf. i förvaltningsrådet för
den då grundade Maanviljelys- ja teollisuuspankki
(landtbruks- och industribanken), som 1900
kullbytterade. S. å. kallades N. till senator
och chef för Finansexpeditionen. Jämte den
öfriga undfallenhetssenaten nödgades han efter
nationalstrejken i nov. 1905 afgå och har sedan
varit bosatt i Köpenhamn.

5. Adolf Alarik N., den föregåendes
kusin, historiker, f. 20 juni 1858 i Nystad,
domkapitelsnotarie i Borgå 1893 och
kyrkoherde i Lojo (Nyland) 1902, har gjort stora
samlingar af östfinsk folklore och flitigt
sysslat med publikationer på historiens
område. Bland dessa må nämnas: utgifvandet
af urkundssamlingarna Ur Finlands historia
(1890-95, ett urval ur de brokiga Alopæiska
papperen), Consistorii ecclesiastici Aboensis
protokoll 1656-61
(1895-1902, i "Kyrkohist. samf:s
handlingar"), Akter och unders, rörande Finlands
historia intill år 1401
(i "Histo-riallinen
arkisto", 1912). Han har vidare utgifvit
Specialkatalog öfver Domkapitelsarkivet i Borgå
I-IV, Anteckningar rörande Borgå stads och sockens
historia
(1897), matrikeln öfver den finska
kyrkan (1896, 1908), Chronographia Scandinaviæ
(i "Kyrkohist. samf:s handl.", 1906), en samling af
finskspråkiga krönikeartade uppgifter, Suomalainen
ajantieto-kokoelma
(i tidskr. "Suomi", 1911) m. fl.

6. Arvid Verner N., son till N. 2,
politiker, f. 27 juni 1861 i Petersburg, var
i rysk militärtjänst till 1886, då han blef filos.
kandidat. Han blef filos. doktor 1891, var en tid
anställd vid justeringskommissionen, men inträdde
1900 i redaktionen för "Nya pressen", där
han skrifvit ekonomiska och politiska artiklar.
1903-05 var han af politiska skäl förvisad ur landet.
N. har utgett ett par politiska broschyrer samt den
förtjänstfulla tidskr. "Politik och kultur"
(1907). Som landtdagsman 1900 samt under alla
landtdagar sedan 1905 har han intagit
ett aktadt rum.

7. Ernst Fredrik N. (numera Nevanlinna),
kusins son till N. l och 2, publicist, f. 10 maj
1873 i Pielisjärvi, blef filos. kandidat 1894 och
doktor 1899, docent i historia 1900 och kamrerare
i finansexpeditionen 1902, men öfvertog
1905 ledningen af det gammalfinska hufvudorganet
"Uusi Suometar". I denna ställning
och som landtdagsman har han inom sitt parti
utöfvat ett icke ringa inflytande. Han har
utgett ett digert arbete om ordnandet af
Finlands finanser efter Borgå landtdag 1809.
1-7. T. C.

Neoytterbium, kem. Se Lutetium.

Neozoiska eran (af grek. neos,
ny, och zoon, djur), miner.
Se Kvartärperioden.

Neozoiska systemen 1. Neozoiska serien
(om härledningen se föreg, art.), detsamma som
kainozoiska systemen (se d. o.).

Nep (Nef), nord. myt. Se Nanna.

Nepa, zool. Se Vattenskinnbaggar.

Nepal, eng. äfven Nepaul [neipa’l l. nipå’l],
Nipal, själfständigt rike i norra Indien, på södra
sluttningen af Himalaya (i n. v. sträckande sig
äfven n. om berget) mellan 26° 20’ och 30° 10’
n. br. samt 80° 15’ och 88° 10’ ö. lgd, har en längd
af omkr. 845 km., en bredd af 145–225 km. och en
areal af omkr. 154,000 kvkm. samt gränsar i n. till
Tibet, i ö. till Sikkim, i s. till Bengalen och
United provinces och i v. till distriktet Kumaun,
från hvilket det skiljes genom floden Kali. Den
norra delen är ett vildt alpland och innefattar
flera af Himalayas högsta toppar, såsom Dhaulagiri,
Morshiadi, Gaurisankar, M:t Everest, Sishur och
Kanchanjanga (se Himalaya, sp. 705). Mellan bergen
ligger en mängd fruktbara dalar. Längst i s. går
N. ned till låglandet tarai, ett 20–50 km. bredt,
af grundvatten starkt genomdränkt och i högsta grad
osundt, skogbevuxet slättland, som ligger 8,000
m. lägre än de högsta bergstopparna. Klimatet är
därför mycket skiftande. Den östra bergstrakten har en
årstemperatur af 12° och en nederbörd af öfver 3,000
mm., hufvudstaden Katmandu (1,450 m. ö. h.) 16,5°
i årsmedium och 1,470 mm. årsnederbörd. Växt- och
djurvärlden är Himalayas (se d. o., sp. 706), och en
skarp skillnad råder mellan de rent tropiska tarai
och de högre trakterna. Tarais alluvialland lämpar
sig för odling och är, så att säga, N:s kornbod, men
endast en ringa del är odlad, och det mesta utgöres
af kärrtrakter, djungler och skog. Alla N:s floder,
af hvilka Gandak och Kauriala äro de viktigaste, flyta
till Ganges. Landets hufvudnäringar äro jordbruk och
boskapsskötsel. Det förras produkter äro desamma som
på det indiska slättlandet: ris och andra sädesslag,
opium och andra droger, gummi, harts, indigo, jute,
oljeväxter, kryddor, tobak, frukt etc. Skogarna lämna
värdefulla träslag. Af boskapsskötselns produkter
exporteras boskap, ponnyer, får och getter, hudar
och smör. Berglandet är rikt på kalksten och marmor;
dessutom brytas järn- och kopparmalm. Förekomsten af
bly, silfver och guld är obetydlig; viktigare svafvel
och salpeter. Af industriprodukter märkas järn-,
koppar- och mässingsvaror samt papper, som tillverkas
af bastet i en Daphne-art. Handel drifves med Tibet
och Indien. Till det förra landet gå metallvaror och
tyger samt silfverrupier, för hvilket man i utbyte
köper ull och tegelte. Viktigare är omsättningen med
Indien, dit man försäljer alla ofvan nämnda slag af
landets produkter och från hvilket införas bomulls-
och yllevaror, te, tobak, siden, socker, zink, koppar
o. a. metaller. Exporten till Indien hade 1911–12 ett
värde af 22,6 mill. rupier samt importen därifrån
45,4 mill. – Befolkningen, hvars antal uppgår till
omkr. 5 mill., tillhör flera olika stammar, som af
Fr. Müller sammanföras under benämningen Himalayafolk
(se d. o.). Den härskande stammen var i äldre tider
newar, af tibetansk härkomst, som eger en omfattande
litteratur och ett eget alfabet, men numera khas
l. gurkha (se d. o.), indiska rajputer, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:21 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free