- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
779-780

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nepveu [növö], Pierre - Ne quid nimis - Nequinum, umbrernas namn på Narni (se d. o.) - Nérac - Neraides, grek. myt. Se Nereider - Nerander. Oskar Teodor - Neratius Priscus - Nerbudda. Se Narbada - Nerechta - Nerecka planina [-re'tjka]. Se Neretschka planina - Nereider - Nereis - Nereotes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fransk arkitekt under Frans I:s tid, uppförde
omkr. 1523 åt denne konung det bekanta slottet
Chambord (se d. o.).

Ne quid nimis (lat.), "ingenting för mycket",
d. v. s. öfverdrif ingenting!, citat från Terentius’
lustspel "Andria" (I, 1) och en öfv. af grek. Meden
agan
(se d. o.).

Nequinum, umbrernas namn på Narni (se d. o.).

Nera. 1. (I forntiden Nar) Biflod till Tiber (fr. v.),
upprinner på Monti Sibellini, upptar ofvanför Terni
Velino, som kort före sin förening med N. bildar
ett af de mest storartade vattenfallen i Europa
(Cascate delle marmore), närmare 200 m. i 3 afsatser,
och förenar sig med Tiber nära Orte. 115 km. -
2. Biflod till Donau (fr. v.) i Ungern, 126 km.
1-2. J. F. N.

Nérac [-ra’k], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Lot-et-Garonne (Gascogne), vid Garonnes
biflod Baïse, som där blir segelbar, och järnvägen
emellan Condom och Bordeaux. 4,018 inv. (1906;
som kommun 6,318 inv.). Ruiner af konungarnas
af Navarra residensslott. Vackra bulevarder och
promenader. Tillverkning af kork, brännvin och likör.
(J. F. N.)

Neraides, grek. myt. Se Nereider.

Nerander, Oskar Teodor, läkare, f. 22 sept. 1856 i
Kila socken, Värmland, blef student i Uppsala 1876,
med. licentiat i Lund 1886 samt med. doktor 1894
på grund af en afh. Studier öfver förändringarna i
Ammonshornen och närliggande delar vid epilepsi
. Han
utnämndes 1896 till e. o. professor i psykiatri och
öfverläkare vid hospitalet i Uppsala samt 1902 till
öfverläkare vid Lunds hospital och asyl samt lärare
i psykiatri vid Lunds universitet. Skrifter (utom
ofvannämnda disputation): Bidrag till kännedomen om
de s. k. negationsideerna
(1895) och Om betydelsen
af infektiösa och toxiska inflytelser för uppkomsten
af psykoser
(1895). R. T-dt.

Neratius Priscus, romersk rättslärd, d. under
första tredjedelen af 100-talet, konsul under
kejsar Hadrianus, författade Libri XV regularum
m. fl. ansedda juridiska skrifter, som ofta citeras
i Digesta.

Nerbudda. Se Narbada.

Nerechta, kretsstad i ryska guv. Kostroma,
vid Solonitsa, ett litet tillflöde till
Volga. 3,002 inv. (1897). Stor linnefabrik.
J. F. N.

Nere?ka planina [-re’tjka]. Se Neretschka
planina
.

illustration placeholder

Nereider (med tritoner och Venus anadyomene), antik
sarkofagrelief. Rom.

Nereider. 1. Grek. myt., döttrar af Nereus (se
d. o.) och Doris (se d. o.). Homeros och Hesiodos
känna deras namn och uppräkna omkr. 70. Amfitrite
och Thetis äro de berömdaste. De personifiera Egeiska
hafvets azurfärgade ("purpurskummiga") solglittrande
vågor och framställas därför som sköna, ljusa nymfer,
som leka bland tritoner och delfiner och ge seglaren
en lycklig färd. De ha ofta gett anledning till
konstnärlig framställning
(se fig.), skönast kanske af Böcklin (se denne). Hos
nygrekerna äro Neraides vattengudomligheter
äfven i sjöar, källor och floder, som locka
vandrarna till sig med trollmakt, sålunda sjörån och
källnymfer. - 2. Bot., växtsamfund af vattenväxter,
förekommande på klippor, stenar och annat fast
underlag nära stranden. I hafvet utgöras nereiderna
af alger, i sött vatten dels af alger, dels af
mossor (t. ex. Fontinalis], dels, i tropikerna, af
podostemonacéer. 1. J. C. 2. G. L-m.

Nereis, zool., masksläkte, hörande till gruppen
Polychætæ inom klassen Annulata. Det är långsträckt,
nästan cylindriskt, mångledadt, med tydligt hufvud,
som bär fyra små ögon; rygg- och bukfoten på
hvarje segment äro sammanväxta med hvarandra;
tentakelliknande bihang (cirri) finnas; gälar
saknas. Snabeln bär ett par starka kitinkäkar;
huden iriserar liksom hos daggmaskarna. De många
hithörande arterna lefva i hafvet, några äfven vid
Sveriges kuster. L-e.

illustration placeholder

Nereites cambrensis, ett fossilt spår.

Nereites Mac Leay, paleont. Under detta namn ha många
mycket skilda fossila föremål blifvit sammanförda,
som dock öfverensstämma däruti, att de framstå på
skiktytorna som band- eller
masklika bildningar, utan organisk substans och ofta af
obegränsad längd. Några äro glatta, andra visa en
yttre skulptur, vanligen af snedt ställda intryck,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:21 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free