Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nervernas specifika energi - Nervfeber - Nervfibriller, Neurofibriller, anat. Se Cell, sp. 1382, och Ganglieceller - Nervfläta, anat. Se Nerver 1 - Nervförlamning. Se Förlamning - Nervi - Nervier - Nervimpulsen, fysiol. Se Nervsystemet - Nervina, lat. (af nervus, nerv), med. Se Nervmedel - Nervinflammation, med. Se Nervsjukdomar - Nervkirurgi - Nervkitt, anat. Se Nervväf - Nervknut, anat. Se Ganglion - Nervkompression, med. Se Nervsjukdomar - Nervmedel - Nervmekanism, fysiol. Se Nervsystemet - Nervmärg, anat. Se Myelin - Nervo [nä'rvå], Amado - Nervositet, med. Se Neurasteni - Nervplastik, kir. Se Nervkirurgi - Nervprincipen, fysiol. Se Hjärnversamhet och Nervsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nervernas specifika energi, fysiol., ett urspr, af
Johannes Muller användt uttryck för att beteckna
det förhållandet, att retningen af en sinnesnerv
alltid ger samma slags förnimmelse, oberoende af
retmedlets art. Så ger en elektrisk eller mekanisk
retning af synnerven alltid en Ijusförnim-inelse.
J- E. J-n.
Nervfeber är den gamla svenska benämningen på typhus
abdominalis, tyfoidfeber (se d. o.).
Nervfibriller, Neurofibriller, anat. Se Cell,
sp. 1382, och Ganglieceller.
Nervfläta, anat. Se Nerver 1.
Nervförlamning. Se Förlamning.
Nervi, stad och luftkurort uti italienska
prov. .Genua, 12 km. ö. om Genua, vid järnvägen
emellan Genua och Pisa. 3,832 inv. (1901; som kommun
6,766 inv.). Dess milda, föga retande klimat utmärkes
för relativ vindstilla och hög luftfuktighet. Kurorten
begagnas af patienter (omkr. 3,000 om året), som lida
af katarrer i respirationsorganen, spetskatarrer
i lungorna o. s. v. Den vanliga kurtiden sträcker
sig från midten af okt. till midten af maj. Ln.
Nervier (lat. nervii), keltiskt folk i Gallia
belgica, på ömse sidor om Sabis (Sambre). De voro
tappra och krigiska och före Cæsars tid så mäktiga,
att de kunde ställa 50,000 man i fält, men blefvo i
en förtviflad strid mot romarna (57 f. Kr.) nästan
tillintetgjorda. Deras hufvudstad var Bagacum
(Bavay), af hvilken ej obetydliga lämningar finnas.
Nervimpulsen, fysiol. Se Nervsystemet.
Nervina, lat. (af nervus, nerv), med. Se
Nervmedel.
Nervinflammation, med. Se Nervsjukdomar.
Nervkirurgi. Om en nerv afskäres eller sönderklämmes,
upphör den att fortleda i både perifer och central
riktning. Om skadan träffar en s. k. blandad nerv,
som består af både rörelse- och känseltrådar,
kan följaktligen icke rörelseimpulsen fortledas
från hjärnan till de muskler, inom hvilka nerven
förgrenar sig, hvarför dessa muskler förlamas,
och genom samma anledning blir motsvarande område
också känslolöst för beröring, smärta, värmeretning
o. s. v., då sådana påverkningar icke kunna genom
de afskurna trådarna skickas till hjärnan. Det
gäller alltså att återställa ledningen. Till den
ändan uppsökas de öfverskurna nervändarna antingen,
och helst, strax efter skadan eller senare, hvarpå
en hopsyning eger rum med nervändarna emot hvarandra
(nervsutur). Då ett så långt stycke af nerven gått
förloradt, att ändarna icke kunna bringas i beröring
med hvarandra, måste andra åtgärder vidtagas för att
fylla ut mellanrummet. En sådan operation kallas
nervplastik. Därvid för-länges endera nervändan
genom delning och om-vikning, eller också utfylles
defekten med en nervbit från annat håll eller annan
person. Man har också fyllt ut mellanrummet med ett
stycke af en blodåder eller helt enkelt med silke-
eller catgut-tråd. Endast ytterligt sällan återkommer
ledningen strax efter nervsuturen, och vid nervplastik
dröjer detta alltid ganska länge. Vanligen får man
vänta veckor eller månader, innan nya nervtrådar vuxit
ut från den centrala stumpen genom alla de perifert
belägna nervbanorna. Först nu
och då detta skett, återkommer känsel- och
rörelseförmågan i nervens utbredningsområde. Yid
inflammatoriska förändringar i en nerv kan
nervtänjning (nervsträckning) gynnsamt
påverka de smärtor, som förekomma, och stundom
äfven bota dem. Sådan tänjning utföres oftast vid
inflammation i stora höftnerven och däraf orsakad
ischias (neuralgi i benet). Vid svåra och ihållande
nervsmärtor i ansiktet, då hälsa icke står att
vinna på annat sätt, kan den eller de känselnerver,
som leda smärtan, afskäras (neurotomi) eller delvis
borttagas (neurektomi). Enär detta ofta behöfver ske
så nära hjärnan som möjligt, äro dylika operationer
både svåra och farliga. Deras utförande kräfver
noggrann kunskap om de vägar emellan och igenom
ansiktsbenen, som dessa nerver passera. En svulst,
som uppstår i en nerv, kallas neurom och kan
också föranleda ett kirurgiskt ingrepp. Stundom
kan svulsten utskalas, utan att nervtrådarna
skadas afsevärdt, men i andra fall måste det
angripna nervområdet borttagas med svulsten. Den
lucka i nervbanan, som då uppstår, bör utfyllas
på det sätt, som antydts i fråga om nervplastik.
J. Å.
Nervkitt, anat. Se Nervväf.
Nervknut, anat. Se Ganglion.
Nervkompression, med. Se Nervsjukdomar.
Nervmedel, Nervina, Neurotica, med., är en
numera i den vetenskapliga litteraturen obruklig,
sammanfattande benämning på de läkemedel, hvilkas
verkan i väsentlig grad riktar sig på nervsystemet,
som af dem antingen retas till stegrad verksamhet
eller deprimeras och förlamas. Till den förra
gruppen räknas t. ex. flyktiga oljor och droger,
som innehålla sådana; vidare kamfer, kaffein i kaffe
och te; alkaloiderna kokain och atropin samt en del
medel med liknande verkan. Att märka är, att äfven
dessa retande nervmedel i dödande doser slutligen
förlama centrala nervsystemet. Till de väsentligen
funktionsnedsättande och förlamande nervmedlen
åter kunna räknas t. ex. bedöfningsmedel, sömnmedel,
alkohol, opium och morfin m. fl. En särskild ställning
bland nervmedlen intaga sådana ämnen, som icke själfva
reta nervsystemet, men höja dettas retbarhet, så
att allehanda normala retningar framkalla en abnormt
stark effekt, t. ex. häftig allmän kramp. Till denna
grupp höra stryknin och brucin, tebain i opium m. fl.
C. G. S.
Nervmekanism, fysiol. Se Nervsystemet.
Nervmärg, anat. Se Myelin.
Nervo [närrvå], Amado, mexikansk skald, f. 1870
i Tepic, står tämligen ensam bland sitt lands diktare
därutinnan, att han är fri från den starka sensualism,
som framträder hos de möderne mexikanske skalderna. I
hans Poemas, Lira heroica, El éxodo y las flores del
camino, Los jardines interiores och Perlas negras
är kärleken höljd i en mystisk slöja, och hans
prosaarbeten Pascual Aguilera, El bachiller och
El donador de almas röja den mystiske panteisten,
hvilket icke hindrar, att han räknas till "los
modernistas". Ad. II-n.
Nervositet, med. Se Neurasteni.
Nervplastik, kir. Se Nervkirurgi.
Nervprincipen, fysiol. Se Hjärnverksamhet och
Nervsystemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
