Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neubrandenburg - Neubreisach [nöjbra'j-], stad. Se Breisach 2 - Neuburg - Neubydzow - Neuchâtel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maskinverkstad, pappersfabrik, ångsågar, betydlig
häst- och spannmålshandel. Omkr. 2 km. från staden
ligger lustslottet Belvedere. N. anlades 1248. -
N. intogs 2 febr. 1631 af svenskarna medelst ackord,
och dess dåliga befästning sattes af Knyphausen
i tämligen godt försvarsstånd, men 7 mars började
Tilly beskjuta staden, och två dagar senare, sedan
bräsch skjutits, intogs den med storm, hvarvid det
förfärligaste blodbad anställdes på besättningen och
borgarna samt staden uppgick i lågor. När svenskarna
13 april s. å. stormade Frankfurt a. d. O., togo
de hämnd för gräsligheterna i N. (de gåfvo, som
de sade, "Neubrandenburgs kvarter", d. v. s. gåfvo
ingen pardon). 14 mars s. å. återbesattes N. af Horn
och förstärktes därefter under Traytorrens ledning.
(J. F. N.) L. W:sonM.
Neubreisach [nöjbra’j-], stad. Se Breisach 2.
Neuburg [no’]-], stad i bajerska reg.-omr. Schwaben,
på högra stranden af Donau och vid järnvägslinjen
Donauwörth-Regensburg. 9,061 inv. (1910), mest
katoliker. Gymnasium, realskola, landtmannaskola och
flera kloster. Trädgårdsodling, ångkvarnar. N. var
778-809 biskopssäte samt 1505-1802 hufvudstad i det
själfständiga hertigdömet Pfalz-N., som slutligen hade
en areal af omkr. 2,750 kvkm. Förnämsta byggnaden är
det gamla hertigliga slottet (nu kasern och arkiv).
(J. F. N.)
Neubydžow [nöjbydjåv], tjech. Bydžow nóvy, stad
i nordöstra Böhmen, vid Cidlina, en biflod till
Elbe. 7,361 inv. (1900). Realgymnasium. Tillverkning
af socker, läder, linne- och bomullstyger m. m.
J. F. N.
Neuchâtel [nöʃatä’l], ty. Neuenburg. 1. Kanton
i västra Schweiz, begränsad i v. af Frankrike
(dep. Doubs), i n. af kant. Bern, i ö. af
Neuchâtelsjön och i s. af kant. Pays de Vaud. 808
kvkm. Kantonen genomskäres från s. v. till n. ö. af
Juras parallella kalkkedjor, hvilka i kantonen ha en
medelhöjd af mer än 1,000 m. och nå sin största höjd
i Creux du Vent (1,465 m.). Mellan kedjorna ligga
enformiga, långsträckta högdalar med hårdt klimat,
vidsträckta betesmarker och barrskogar. N. delas i
tre kulturregioner: Le vignoble (vinlandet, 432–700
m. ö. h.), Les vallées (högdalarna Val de Travers
och Val de Ruz, 700–900 m.) samt Les montagnes
(berglandet, 900–1,050 m.). Fruktbaraste trakterna
äro Val de Ruz och trakten mellan Jura och sjön. Af
arealen voro 1904 85,7 proc. produktiv jord, hvaraf
451 kvkm. åker, äng, och beten, 11,57 kvkm. vinland
och 239,68 kvkm. skog. Större delen af N. tillhör
Aars (Neuchâtelsjöns) vattenområde, den västligaste
Doubs’. 133,061 inv. (1910), af hvilka 82,8 proc. tala
franska, 14 proc. tyska och 2,9 proc. italienska
samt 85 proc. äro protestanter. Jordbruket,
hvars afkastning fyller endast 1/5 af behofvet,
och vinodling äro hufvudnäringar i "Le vignoble",
Val de Travers och Val de Ruz, boskapsskötsel i "Les
montagnes". Värdefullaste produkten ur mineralriket
är asfalt, hvaraf erhållas omkr. 30,000 ton
årligen. Industrien sysselsätter mer än hälften
af befolkningen. Jämte urtillverkning, som i
kantonen sysselsätter omkr. 565 fabrikanter samt
1903 producerade omkr. 750,000 ur och som har sitt
hufvudsäte i La Chaux-de-Fonds och Le Locle,
förtjäna nämnas choklad- och likörtillverkning samt
spetsknyppling. – Författningen är demokratisk
med fakultativt referendum och folkinitiativ
i lagstiftningsfrågor (för hvilka fordras 3,000
röster). Lagstiftande makten utöfvas af Stora rådet
(le grand conseil), hvars medlemmar, 1 för hvarje
l,200-tal af befolkningen, väljas för 3 år direkt af
folket. Verkställande makten utöfvas af de på 3 år
af Stora rådet valde 5 medlemmarna i Statsrådet (le
conseil d’état). I administrativt afseende är kantonen
delad i 6 kretsar. Hufvudstad är Neuchâtel. Utom 18
fredsdomare och 3 skiljedomstolar i tvister mellan
arbetare och arbetsgifvare finnas 6 kretsdomstolar
och, som högsta instans, en appellations- och
kassationsdomstol. Inkomster och utgifter hålla sig
ungefär i jämvikt. Skolväsendet är väl ordnadt. De
reformerte dela sig i en "landskyrka" och en frikyrka;
katolikerna höra till stiftet Lausanne-Genève. –
N:s område beboddes på romarnas tid af de galliske
sekvanerna, utgjorde sedan en del af det frankiska
och det burgundiska riket samt kom i början af
1000-talet med det senare till Tyska riket. Det
förlänades 1288 af Rudolf I åt grefve Johan II af
Châlons och tillhörde sedermera hans ättlingar
inom skilda linjer. 1503–1707 tillhörde grefskapet
franska huset Orléans-Longueville, fick 1579, sedan
det förenats med grefsk. Valangin, titel af
furstendöme och ärfdes 1707 af konung Fredrik I i
Preussen. Freden i Utrecht (1713) bekräftade hans
rätt. Napoleon gaf det 1807 åt marskalk Berthier
som ett suveränt furstendöme, men det återföll
1814, något förstoradt, till konungen af Preussen,
som s. å. gaf det en konstitution, hvarefter det,
ensamt monarkisk stat bland alla kantonerna, upptogs
som den 21:a kantonen i Edsförbundet. Ett uppror
gjorde 1848 slut på monarkien. Rojalisterna försökte
i sept. 1856 återupprätta konungens makt, men blefvo,
sedan de genom ett nattligt öfverfall bemäktigat sig
slottet N., tillfångatagna af republikanerna. För att
rädda sina anhängare från straff afstod konungen
af Preussen 26 maj 1857 från sina rättigheter (med
undantag af titeln "furste af N."). –
 |
| Slottet och kyrkan i Neuchâtel. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
