Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neuchâtel - Neuchâtel [nöJatä'l], furste af. Se Berthier - Neuchâtelsjön - Neudamm - Neudek - Neudorf - Neue freie presse - Neue freie volksbühne [nöje fra'je få'lksbyne]. Se Freie bühnen - Neuefährs skans - Neuenahr - Neuenburg - Neuendettelsau - Neuendorf - Neuenheim [nö'jenhajm]. Se Heidelberg, sp. 247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
furstarna samt de preussiske guvernörerna i N.,
nu regeringsbyggnad (se fig.). Nära detsamma
ligger kyrkan Temple du Haut (från 1100-talet),
med ett vackert monument öfver grefve Louis
af N. samt en minnestafla öfver reformatorn
Farel. Vid sjön ligger gymnasiet, med bibliotek,
arkeologiskt museum och en värdefull naturaliesamling,
grundlagd af Agassiz. Staden har (sedan 1909) ett
universitet med fyra fakultetsr (200–300 stud.),
en fri evangelisk-teologisk fakultet, gymnasium och
collège, tafvelgalleri, ett utmärkt observatorium,
stadsbibliotek (100,000 bd), etnologisk-arkeologiskt
museum samt flera välgörenhetsanstalter, stiftade
genom enskilda medborgares frikostighet,
t. ex. kommunhospitalet genom David Pury
(köpman, d. i Lissabon 1786), som skänkte staden
4 mill. frcs, och Pourtalès-hospitalet genom
Pourtalès. Préfagier-dårhuset, skänkt till kantonen
1844 af de Meuron, ligger 4 km. v. om staden. Liflig
handel. Järnvägar sätta staden i förbindelse
med Lausanne, Pontarlier, La Chaux-de-Fonds
och Le Locle samt Basel och Bern. Industrien
omfattar tillverkning af ur, bijouteriartiklar
och elektriska apparater. En viktig inkomstkälla
äro de många pensionaten för gossar och flickor.
1 o. 2. (J. F. N.)
Neuchâtel [nöʃatä’l], furste af. Se Berthier.
Neuchâtelsjön [nöʃatä’l-], lat. Lacus eburodunensis,
insjö i västra Schweiz, tillhörig kantonerna
Neuchâtel, Vaud, Fribourg och Bern, 216 kvkm., 38
km. lång, 3–8 km. bred och 153 m. djup, är belägen
432,4 m. ö. h. Den upptar från s. Thièle, som lämnar
sjön vid nordändan för att föra dess vatten till
Bielsjön och Aar, från v. Areuse och från ö. (från
Murtensjön) Broye. Västra stranden, Le Vignoble,
är ett leende, tätt bebyggdt vinbergsland, bakom
hvilket Juras skogar och klippväggar uppstiga; de
öfriga stränderna äro flacka, till en del utsatta
för öfversvämningar, men till större delen bördiga
åkerfält. Sjön tillfryser sällan fullständigt. Vid
östra sidan af densamma, särskildt vid Estavayer och
Cortaillod, har man funnit betydande pålbyggnader.
(J. F. N.)
Neudamm [nöj-], stad i preussiska reg.-omr. Frankfurt
(Brandenburg), vid en biflod till Oder. 7,827
inv. (1910). Mångsidig industri. J. F. N.
Neudek [nö’j-], stad i norra Böhmen, nära sachsiska
gränsen, vid Kohlau, ett tillflöde till Eger. 4,740
inv. (1900). Järn- och textilindustri, tillverkning
af papper, spetsar, handskar m. m. J. F. N.
Neudorf [no’j-]. 1. Sydlig förort till Strassburg
i Elsass. 24,283 inv. (1910). Stor tobaksindustri,
järngjuteri, tillverkning af metallvaror, socker
m. m. - 2. By i preussiska reg.-omr. Oppeln
(Schlesien). 8,116 inv. (1910). Stenkolsgrufvor. -
3. (Wien er-N.) Köping i Nedre Österrike, vid
lokalbanan N.-Wien. 3,502 inv. (1900). Straffanstalt
för kvinnor. - 4. Tyskt namn på ungerska staden Igló
(se d. o.). l-4. J. F. N.
Neue freie presse [nö’je fra;je; "Nya fria pressen"],
en i Wien 1864 af M. Friedländer, M. Etienne och
A. Werthner uppsatt, 2 gånger dagligen utkommande
tidning, organ för den liberala tyskheten. Den har
alltid nedlagt synnerlig omsorg på den underhållande
och populärvetenskapliga afdelningen, där A. Grün,
Laube, Gutzkow, Auerbach, Spielhagen, Wilbrandt,
E. Hanslick m. fl. medarbetat. Upplaga: omkr. 55,000
ex.
Neue freie volksbühne [nöje fra;je få’lksbyne]. Se
Freie bühnen.
Neuefährs skans [nö’je-], en redutt på Rügen
snedt emot Stralsund, hade anlagts för att skydda
förbindelsen med fastlandet och togs af svenskarna
under Leslie med storm från de kejserlige 8 juni
1630, hvarefter redutten omgafs med en bastionerad
fyrhörning. N. förstärktes ytterligare 1639 och
iståndsattes 1648 samt försvarades tappert 1677 mot
danskarnas upprepade anfall. 16 sept. 1678 gjorde den
af tyskar i svensk tjänst bestående besättningen
myteri och öfverlämnade N. till kurfursten af
Brandenburg. Sedan Rügen i freden återlämnats till
Sverige, bestämdes 1681, att N. skulle raseras, och
ehuru detta ej kom till utförande, lämnades skansen
dock att förfalla. L. W:son M.
Neuenahr [nö’jen-], en af Tysklands mera besökta
kurorter, belägen i preussiska reg.-omr. Koblenz
(Rhenprovinsen), vid Ahr och järnvägen emellan
Ahrweiler och Remagen. 95 m. ö. h. 3,871
inv. (1910). Vinodling. Källorna, 21°-52° C. varma
koksaltkällor, upptäcktes 1854 (den varmaste,
Willibrordussprudel, borrades 1904-05). Badorten
invigdes 1856 och besökes årligen af 10-18 tusen
pers. De förhärskande beståndsdelarna i vattnet
äro dubbelt kolsyradt natron, kolsyrad kalk och en
stor mängd fri kolsyra. Augustaquelle (33,8° C.),
Viktoriaquelle (34,2° C.) och Klein Sprudel (29,2°
C.) begagnas såväl till drickning som till bad, och
mycket vatten utsändes i marknaden. De sjukdomar, som
mest behandlas vid N., äro mag- och tarmkatarrer,
lefverlidanden, gallsten och sockersjuka.
Ln.
Neuenburg [nö^en-]. 1. Stad i preussiska
reg.-omr. Marienwerder (Westpreussen),
vid Weichsel. 5,152 inv. (1910). Järn- och
kopparindustri. 1308-1465 tillhörde staden Tyska
orden. N. intogs genom öfverrumpling 5 sept. 1628
af svenskarna under Thurn, men förlorades snart. I
okt. 1655 återtogs det af dem under Henrik Horn. -
2. Stad i Baden, kretsen Lörrach, vid Rhen. 1,441
inv. (1900). Den intogs i dec. 1632 af svenskarna
under G. Horn, och där dog hertig Bernhard af Weimar
8 juli 1639. - 3. Tyskarnas namn på Neuchâtel.
l o. 2. J. F. N. L. W:son M.
Neuendettelsau [nö’j-]’, by med 1,692 inv. (1905)
i Bajern, reg.-omr. Mittelfranken, 17 km. ö. om
Ansbach, bekant genom sin af den lutherske pastorn
W. Löhe (se d. o.) 1854 anlagda diakonissanstalt,
i samband med hvilken flera andra barmhärtighets-
och uppfostringsanstalter stå och där alltsedan Löhes
dagar ett sällsynt rikt gudstjänstlif utvecklat sig,
som ofta gjort starkt och förblifvande intryck på
besökande främlingar. J. T. B.
Neuendorf [nö’j-]. 1. Förr landskommun i preussiska
reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), en östlig förort till
Potsdam, ofvanför Nuthes förening med Havel, förenades
1906 med Nowawes till en kommun Nowawes-N. 23,758
inv. (1910). Oberlinföreningens diakonissmoderhus
(sjukhus, småskoleseminarium, arbetsverkstad
för krymplingar). Kamgarnsspinneri, jutespinneri,
väfveri o. a. industri. - 2. Skans i södra Holstein,
som intogs och förstördes af svenskarna sommaren 1657.
1. J-F. N. 2. L. W:son M.
Neuenheim [nö^enhajm]. Se Heidelberg, sp. 247.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
