- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
843-844

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neustädtel - Neutitschein - Neutr. - Neutra - Neutrabergen [nöj-]. Se Neutra 2 - Neutral - Neutrala bergarter, geol. Se Bergart, sp. 1437 - Neutrala punkter - Neutralblått - Neutralisation - Neutralisera - Neutralisering. Se Neutralisation - Neutralitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Neustädtel [nö’j-], stad i konungariket Sachsen,
kretsen Zwickau, strax s. om staden Schneeberg. 5,137
inv. (1910). Spetsknyppling, bergverks-rörelse
(silfver, vismut, nickel, kobolt). (J. F. N.)

Neutitschein [no7j-], tjech. Nový Ji?ín, stad i
nordöstra Mähren, vid Titsch, ett litet tillflöde
till Oder. 12,003 inv. (1900), till större delen
tyskar. Högre realskola, väfskola. Ylleindustri,
maskinfabrik, tobaks-, hatt- och vagnfabriker. Staden
är hufvudort i det s. k. Kuhländchen, en bördig dal,
bebodd af tyska kolonister. Här dog Laudon 1790.
(J. F. N.)

Neutr., förkortning för neutrum.

Neutra [nö’j-], ung. Nyitra. 1. Flod i Ungern,
upprinner i norra delen af komitatet N. vid berget
Facskó i Lilla Fátra, genomflyter nämnda komitat
och utfaller ofvanför Komorn i Donau. 175 km. -
2 Bergskedja i Ungern, mellan floderna Neutra i
v. och Gran samt Zsitva i ö. Den högsta toppen
är Pla?nik (1,346 m.) i norra delen; i s. slutar
kedjan med toppen Zobor (587 m.). - 3. Komitat i
Ungern, vid Mährens gräns, n. om Donau, omkring
Waag och Neutra. 5,511 kvkm. 428,296 inv. (1900),
till öfvervägande del af slavisk nationalitet (73
proc. slovaker) och katolsk trosbekännelse (79
proc.). Med undantag af Waag- och Neutradalarna
är komitatet bergigt eller kuperadt. Säd skördas
knappt tillräckligt för behofvet. Däremot intar
komitatet första platsen i Ungern med afseende på
boskapsskötsel, särskildt fårafvel. - 4. Hufvudstad
i nämnda komitat, vid floden Neutra och vid foten af
berget Zobor. 15,169 inv. (1900). Katolsk biskop,
teol. seminarium, högre gymnasium, jordbruk och
vinodling; tillverkning af mjöl, malt, ättika, sprit
m. m. l-4. J. F. N.

Neutrabergen [nöj-]. Se Neutra 2.

Neutral (lat. neutralis, af neuter,
ingendera). 1. Gramm., okönlig, som tillhör intetdera
könet 1. "det-könet" (se Neutrum); intransitiv,
till betydelsen hvarken aktivum eller passivum. -
2. Partilös; som håller med ingendera parten;
som håller sig utanför de stridande partierna eller
krigande staterna (se Neutralitet); opartisk, oväldig;
färglös; likgiltig; fredlyst. - 3. Kem. Sedan gammalt
säges en kropp vara neutral, om dess lösning visar
hvarken sur eller alkalisk reaktion. Som kännetecken
af sur eller alkalisk reaktion har man ansett
färgomslaget hos vissa ämnen, s. k. indikatorer
(se d. o.). Emellertid har ett mera ingående studium
af dessa ämnen visat, att färgomslaget ej inträder
hos alla under exakt samma omständigheter. Den
elektrolytiska dissociationsteorien tillåter en
strängare definition af begreppet "neutral"; enligt
denna teori visar en vätska eller lösning neutral
reaktion, om den innehåller lika många väteioner som
hydroxylioner. Detta är fallet hos rent vatten och
lösningar af icke hydrolyserade salter, t. ex. koksalt
eller salpeter. Icke hydrolyserade salter uppkomma,
om man blandar lika många ekvivalenter af en stark
syra och en stark bas. Blandar man däremot lika många
ekvivalenter af en svag syra och en stark bas eller
af en stark syra och en svag bas, så uppstå salter,
som i lösning reagera basiskt resp. surt. Se
Hydrolys. Ordet neutral begagnas emellertid,
mindre egentligt, äfven om salter af flerbasiska
syror eller flersyriga
baser, som äro fullständigt mättade med bas,
resp. syra, oberoende af den reaktion, som
deras lösning visar. I denna bemärkelse
är trinatriumfosfat ett neutralt salt,
oaktadt lösningen reagerar alkaliskt.
3. H. E.

Neutrala bergarter, geol. Se Bergart, sp. 1437.

Neutrala punkter, meteor., benämnas de ställen
på himlen, hvarest dagsljuset, i likhet med hvad
som är förhållandet i solens närmaste omgifning,
består af opolariseradt ljus. Dessa punkter ha
ingalunda under dagen ett fixt läge på himlen,
ej heller ett oföränderligt afstånd från solen,
utan de ändra sin plats med solens förändrade
höjd öfver eller under horisonten och synas
äfven undergå mindre, tillfälliga förflyttningar
med molnbetäckningens växlingar. De förnämsta af
dessa neutrala punkter äro Aragos neutrala punkt, i
motsatt väderstreck mot solen, och Babinets neutrala
punkt
på samma sida som solen och ofvanom den.
R. R.*

Neutralblått, kem., ett blått tjärfärgämne, som
härleder sig från fenazin (se d. o.). H. E.

Neutralisation, Neutralisering, försättande i
neutralitetstillstånd; kem., det kemiska förlopp,
hvarigenom syror och baser bilda salter. Se
Neutral 3.

Neutralisera, göra neutral; göra overksam; förtaga
verkan af; kem., försätta en surt reagerande vätska
med alkalisk lösning eller, tvärtom, en alkaliskt
reagerande lösning med en syra, tills den sura eller
den alkaliska reaktionen upphäfves. Se Neutral 3.

Neutralisering. Se Neutralisation.

Neutralitet (nlat. neutralitas, se Neutral) är
folkrättslig oberördhet af krigsföretag. Neutraliteten
i denna vidsträckta bemärkelse är dels allmän
1. statlig, då den hänföres till viss stat som
sådan, dels speciell, då den som territoriell,
individuell l. reell hänföres till visst område,
vissa personer eller vissa föremål, som tillhöra
eller befinna sig å krigsskådeplats. Territoriell
neutralitet
föreligger sålunda, när viss del
af en eljest möjlig krigsskådeplats fridlysts,
så att därå inga krigsföretag få ega rum eller
området annorledes utsättas för krigshändelser;
så t. ex. äro de internationella floderna och
kanalerna (Donau, Kongo, Sueskanalen m. fl.) antingen
neutraliserade, d. v. s. stängda för krigsfartyg,
eller internationaliserade, d. v. s. visserligen
öppna äfven för dessa, men under villkor, att de ej
där utöfva krigsvåld. Likaså föreligger territoriell
neutralitet, när en stats hela område eller viss
del däraf förklarats icke få vara krigsskådeplats,
t. ex. territoriet till stater med garanterad
neutralitet, de tidigare sardinska landskapen
Chablais och Faucigny, Joniska öarna o. s. v. (jfr
Neutral zon). Individuell neutralitet tillkommer dels
parlamentärer och sjukvårdspersonalen i fält under
vissa förutsättningar, dels andra personer, framför
allt neutrala staters undersåtar i den betydelsen,
att dessa skola så långt möjligt skyddas mot allt
krigsvåld. Samma innebörd har neutraliteten, när
den som reell tillförsäkrats särskilda föremål
eller anstalter, såsom sjukvårdsmateriel och
sjukvårdsinrättningar i fält (se Sjukvård), kyrkor,
museer m. m. vid bombardemang, så vidt de på visst
lätt synligt sätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:36:11 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free